Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 9. Kristendomen - Lloyd / 847-848 (1885) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Latimer, Hugh - Latiner. Se Latium - Latini, Brunetto - Latinism, latinsk språkegenhet eller ordvändning - Latinlinie. Enligt stadgan för rikets allmänna läroverk af d. 1 Nov. 1878 skall undervisningen från och med 4:de klassen meddelas på två linier, latinlinien och reallinien - Latinsegel (Sp. vela latina), trehörnigt båtsegel. Se Galérsegel - Latinsk, egentl. hvad som har afseende på Latium; romersk - Latinska literaturen

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

han ogillade de då utfärdade "sex trosartiklarna"
och blef slutligen insatt i Tower. Vid Edvard
VI:s tronbestigning (1547) återfick L. friheten,
men återtog ej sitt biskopsämbete, ehuru underhuset
derom särskildt anmodade honom.
I stället verkade han med än större framgång
än förr genom predikningar. Kort efter Marias
tronbestigning (1553) fick han kallelse
att inställa sig inför rådet i Westminster.
Ehuru han kunde hafva räddat sig genom flykten,
åtlydde han med glädje kallelsen. Jämte Ridley blef
han d. 16 Okt. 1555 bränd i Oxford. En fullständig
samling af hans "Works" utkom i 2 bd 1844–45.
A. B. B.

Latiner. Se Latium.

Latini, Brunetto, italiensk lärd och
skriftställare, skalden Dantes lärare, född i Florens
omkr. 1220, hörde till guelfernas parti. Landsförvist
1260 af de segrande ghibellinerna, bosatte han sig
för en följd af år i Frankrike, men fick sedermera
tillfälle att återkomma till sin fädernestad och
blef der republikens sekreterare. Död 1294. L. höll
en retorisk skola i Florens. Han inverkade mycket
på den unge Dante och ingaf honom bl. a. smak
för "lingua vulgare". Under vistelsen i Frankrike
skref L. Le trésor de toutes choses (utg. i franska
originalskriften först 1863, under titeln "Li livres
dou trésor", men efter manuskriptet öfversatt
till italienska 1474 och 1533), en encyklopedisk
sammanfattning af 1200-talets vetande. L:s Tesoretto
innehåller moraliska betraktelser, hans Pataffio
(1288) florentinska ordspråk och ordlekar.

Latinism, latinsk språkegenhet eller ordvändning,
nyttjad i annat språk än det latinska. – Latinisera,
göra till latinsk, bilda (en ordform) på latinskt
sätt. – Latinist, latinkännare. – Latinitet, latinska
språket och literaturen, det latinska språkstudiet.

Latinlinie. Enligt stadgan för rikets allmänna
läroverk af d. 1 Nov. 1878 skall undervisningen
från och med 4:de klassen meddelas på två
linier, latinlinien och reallinien, antingen vid
samma eller olika (särskilda latin- och real-)
läroverk. Å latinlinien är latinstudiet en hufvudsak,
å reallinien, der alls ingen undervisning i latin
meddelas, äro matematik, naturvetenskap och moderna
språk hufvudämnen. Lärjungar å latinlinien tillhöra
fr. o. m. 6:te klassen antingen "afdelningen
A", der utom latin äfven grekiska läses, eller
"afdelningen B", der grekiska icke läses, men
engelska är obligatoriskt läroämne. Åt lärjungar i
"afdelningen A" i 7:de klassen meddelas, om de så
önska, undervisning äfven i hebreiska och engelska.

Latinsegel (Sp. vela latina), trehörnigt
båtsegel. Se Galérsegel. – Båtar, som äro försedda
med dylika segel, begagnas hufvudsakligen i
Medelhafstrakterna och kallas latinseglare.
L. H.

Latinseglare (se art. Latinsegel).

Latinsk, egentl. hvad som har afseende på Latium;
romersk, emedan Rom var den förnämsta latinska staden;
vesterländsk, i motsats till österländsk (grekisk,
bysantinsk, östromersk), hvarför det af vesterländska
korsfarare 1204 upprättade väldet i Konstantinopel
kallades Latinska kejsaredömet (se Östromerska riket);
romersk-katolsk" deraf Latinska kyrkan, i motsats till
österländska l. grekisk-katolska kyrkan.
– Latinsk rätt. Se Latium.– Latinsk stil,
detsamma som antiqva (se d. o.).

Latinska literaturen. Den latinska literaturens
historia kan, så vidt den afser det romerska folkets
literatur, indelas i fyra perioder. Före dessa går
dock en förberedelsetid, från Roms grundläggning
till 240 f. Kr. Derefter följa a) den arkaistiska
perioden, b) den klassiska eller guldålderns period,
c) silfverålderns period och slutligen d) förfallets
tid. Under medeltiden fortfor latinet att brukas till
vetenskapliga och literära ändamål, men literaturen
hade ett underordnadt värde. Efter renaissancetiden
uppblomstrade en nylatinsk literatur, som hade
att uppvisa betydande namn. Med de nya språkens
stigande utveckling måste dock äfven denna literatur
aftaga i betydelse och omfång. I våra dagar är
det hufvudsakligen lärda skrifter och akademiska
tryckalster, för hvilka latinet har användning.

Under förberedelsetiden (från Roms grundläggning till
240 f. Kr.) fanns icke någon literatur i detta ords
rätta mening. Romarna voro ett praktiskt anlagdt folk,
med starkt utbildadt sinne för det verkliga lifvets
kraf. Deremot söker man hos dem förgäfves grekernas
ideala uppfattning, fantasi och skönhetssinne. De
yttre förhållandena voro dessutom icke egnade att
framkalla en national-literatur. Statslifvet och
näringsbekymren togo krafterna i anspråk, och de
ständiga fejderna gåfvo ej tid eller ro till vittra
idrotter. Uppfostran var praktisk och beräknad
på att bilda goda medborgare, härdade krigare
och kloka statsmän. Af skolundervisning finnas
visserligen spår, men för det mesta torde omsorgen
om att lära barnen läsa, skrifva och räkna hafva
varit öfverlemnad åt föräldrarna. Språket var ännu
rått och outveckladt. Dess förnämsta bruk i skrift
inskränkte sig till officiella urkunder och lagar
samt inskrifter och formler. På prosa författades
öfverstepresternas årsböcker, hvilka

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>