- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 9. Kristendomen - Lloyd /
873-874

(1885) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Latrin, afträde, afträdesspillning - Latta, plur. lattor, sjöv., tvärslåar af trä - Lau, socken i Gotlands län - Laub, Ferdinand - Lauban, stad i preussiska regeringsområdet Liegnitz - Laube, Heinrich - Lauchhammer, stort jernverk och bronsgjuteri m. m. i preussiska regeringsområdet Merseburg - Laud, William

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Latrin (Lat. latrina, sammandragn. ai lavatrina,
af lavare, tvätta), afträde, afträdesspillning.

Latta, plur. lattor (T. latte), sjöv., tvärslåar af
trä, som fastgöras vid spanten för vantens

illustration placeholder


vefling, och som tjena för folket att
stå på under arbetet. I fig. betecknar
a spant, b veflingar, c lattor.
L. H.

Lau, socken i Gotlands län, Gotlands södra
härad. Areal 2,392 har. 542 innev. (1884). Annex till
När, Visby stift, Södra kontraktet.

Laub, Ferdinand, bömisk violinist, f. 1832 i
Prag, der han studerade vid konservatoriet, blef
1853 konsertmästare i Weimar samt var 1855–57
lärare vid Sterns konservatorium i Berlin, sedan
konsertmästare och k. kammarvirtuos till 1864,
då han begaf sig på konstresor. Derunder besökte
han äfven Sverige (1865). Han blef slutligen, 1866,
violinprofessor i Moskva och konsertmästare vid
ryska Musiksällskapet. Död 1875. L. räknas till de
mest gedigna bland nyare tidens violinvirtuoser.
A. L.

Lauban, stad i preussiska regeringsområdet Liegnitz
(Schlesien), vid Bobers biflod Queis. 10,775
innev. (1880). Bomulls- och linneväfverier.

Laube, Heinrich, tysk författare och teaterledare,
född i Schlesien 1806, studerade teologi i Halle
och Breslau, öfvertog 1832 i Leipzig redaktionen
af "Zeitung für die elegante welt" och slöt sig
entusiastiskt till "det unga Tyskland" genom
de historisk-politiska betraktelserna Das neue
jahrhundert
(2 bd, 1832–33), Polen (1833) och
Politische briefe (s. å.) samt romanen Das junge
Europa
(4 bd, 1833–37), som gaf ett typiskt uttryck åt
tidens revolutionära oro och tvifvelsjuka. Berömdare
blefvo hans Reisenovellen (6 bd, 1834–37; 2:dra
uppl. 1846–47), lika friska som oförbehållsamma
skildringar af tillståndet i Tyskland, efter
mönstret af Heines "Reisebilder". För delaktighet i
burschenschaft-rörelserna satt L. 1834–35 i häkte,
1838–39 hölls han åter i lindrigt fängelse för sin
literära och politiska öfvertygelses skull, gjorde
sedan resor i Frankrike och
Algeriet samt bosatte sig 1841 i Leipzig. Han
var 1848 medlem af vorparlamentet i Frankfurt och
af tyska nationalförsamlingen. 1849–67 skötte han
direktörssysslan vid Hofburg-teatern ("Burgteatern") i
Wien, hvilken scen han lyfte till en hög ståndpunkt. I
repertoaren tillgodosågs såväl den klassiska som den
moderna dramatiken; man ansåg dock, att L. visade för
mycken förkärlek för franska alster. Han ledde sedan
Leipzigs Stadttheater 1869–71 och en ny Stadttheater
i Wien 1872–74 samt (efter ett af börskrisen orsakadt
uppehåll) å nyo 1875–79. Ända till det sista literärt
verksam, kraftig och lefnadsglad, dog han i Wien
d. 1 Aug. 1884. – L. hade en grundlig kännedom om den
franska skådespelstekniken. Också viste han att skänka
sina egna pjeser en fin motivering, en smakfull,
välberäknad byggnad, endast att intrigspelet ibland
är något för oroligt. De utmärkas af en kärnfull
realism, men ega föga af poesi i högre mening. L:s
förmåga framstår mindre utbildad i sorgspelet
Monaldeschi (1845) och lustspelet Rokoko (1846;
"En familjhemlighet", 1847), bättre i Struensee
(1847) och Die Karlsschüler (s. å.; "Kadettskolan
i Stuttgart", 1875), en eldigt skildrad episod ur
Schillers ungdom, samt mognast i Graf Essex (1856;
"Grefve Essex", 1857). Hans senare dramer, bl. a. Der
statthalter von Bengalen
(1866; "Ståthållaren i
Bengalen", 1877) och Böse zungen (1868; "Onda tungor",
s. å.), äro mera torra och odramatiska. Bland L:s
romaner märkas vidare Der deutsche krieg (9 bd,
1863–66; 3:dje uppl. 1866–67), det bäst utförda af
hans arbeten och behandlande trettioåriga kriget,
samt Die böhminger (3 bd, 1880; 2:dra uppl. 1882),
der politiska och religiösa förhållanden i 1830-talets
Tyskland tecknas. Af hans öfriga skrifter må nämnas
Moderne charakteristiken (2 bd, 1835), Französische
lustschlösser
(1840), den satirisk-didaktiska dikten
Das jagdbrevier (1841), Drei königsstädte im norden
(1845), Das erste deutsche parlament (1849)
samt de tre pendanterna Das Burgtheater (1869),
Das norddeutsche theater (1872) och Das Wiener
Stadttheater
(1875). L:s Dramatische werke utgåfvos
i 13 bd 1845–74. Hans Gesammelte schriften (16 bd,
1875–82) innehålla äfven Erinnerungen, omfattande
åren 1810–81.

Lauchhammer, stort jernverk och bronsgjuteri m. m. i
preussiska regeringsområdet Merseburg (Sachsen), vid
Schwarze Elster. Det grundades 1725 och tillhör sedan
1872 ett bolag samt sysselsätter omkr. 1,200 arbetare.

Laud [låd], William, engelsk prelat, f. 1573,
inträdde 1601 i kyrkans tjenst, blef 1616 domprost
i Gloucester och 1621 biskop af St. Davids. För
att hindra hertigens af Buckingham moders öfvergång
till katolicismen kastade han sig 1622 i strid med
jesuiten Fisher rörande romerska kyrkans anspråk;
och ehuru han icke vann sitt närmaste mål, förvärfvade
han dock betydligt inflytande öfver Buckingham sjelf
och genom honom öfver prins Karl, som, då han (1625)
blef konung, kände sig dragen till en presterlig
rådgifvare, hvars åsigter så nära liknade hans egna
och hvars karaktersfasthet

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:45:26 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfai/0443.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free