Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Legatus ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
han egnat det betydande arbetet La théorie des
nombres (1830; 3:dje omarbetade uppl. af Essai
sur la théorie des nombres, 1798), upptäckte han
ett stort antal satser, bland dem särskildt den
fundamentala s. k. "reciprocitetslagen för qvadratiska
rester". Beträffande teorien för de elliptiska
integralerna var L. den förste, som systematiserade
de af Euler, Landen och Lagrange funna resultaten
samt reducerade alla hithörande integraler till tre
kanoniska former. Bland de af honom sjelf angifna
satserna må nämnas multiplikationsteoremet för talet
3, hvilket L. visade kunna återföras till en dubbel
transformation genom substitution af en rationel
funktion af 3:dje graden. L:s hithörande vigtigaste
arbete är Théorie des fonctions elliptiques et
des intégrales eulériennes (1825–32), hvari han
äfven utförligt behandlat de eulerska integralerna
och bifogat omsorgsfullt utarbetade numeriska
tabeller. Äfven såsom läroboksförfattare utöfvade
L. stort inflytande, företrädesvis genom sin lärobok
Éléments de géometrie (1794), hvilken utkommit i en
mängd upplagor och öfversättningar på främmande språk
("Geometriens elementer", 1825). Der har L. försökt
att efter en ny plan lemna en framställning
af geometrien, som skulle kunna ersätta den af
Euklides gifna; der finner man äfven en helt och
hållet ny behandling af parallel-teorien. Bland L:s
öfriga läroböcker finnes den plana och sferiska
trigonometrien öfversatt på svenska (1826).
G. E.
Leger [lesje; Sv. utt. lesjär], Fr., lätt, fri och
otvungen, vårdslös, flyktig, lättvindig.
Legera (af Lat. ligare, sammanbinda, förena), genom
smältning blanda en metall med andra af lägre värde,
beskicka. Se nästa art.
Legering, lojering (se Legera), Eng. alloy,
Fr. alliage, tekn., en genom smältning åstadkommen
förening af tvänne eller flere metaller. Legeringar
af mångahanda slag förekomma allmänt i det praktiska
lifvet och äro till många ändamål användbarare
än de rena metallerna. Så t. ex. legeras guld med
silfver eller koppar, silfver med koppar, koppar
med tenn för att vid användning till myntning
varda hårdare och bättre motstå nötning. Äfven
arbetsguldet och arbetssilfret äro legeringar af
dessa metaller med koppar. De i allmänna lifvet
oftast förekommande legeringarna äro: mässing
(koppar och zink), brons (koppar och tenn) och
nysilfver (koppar och nickel). Genom olika
proportioner mellan de i legeringen ingående
metallerna erhållas olika färgnyanser, hvilka
fått olika namn. Sålunda åtskiljer man bland
koppar-zink-legeringar flere olika sorter, såsom
tomback, ponsback, pinsback, similor, slaglod m. fl.
C. A. D.
Leges agrariae, Lat., agrariska lager.
Se Åkerlagar.
Legge [le’g], James, skotsk sinolog, f. 1815,
skickades 1839 såsom missionär till Öst-Asien,
hvarest han 1840–43 förestod det engelsk-kinesiska
läroverket i staden Malakka och derefter verkade
hufvudsakligen i Hongkong såsom missionär samt prest
vid engelska unions-kyrkan der, tills han 1876 fick
den nyinrättade professuren i kinesiska vid Oxfords universitet. Frukter
af L:s forskningar rörande kinesernas kanoniska böcker
föreligga bl. a. i hans editioner (med öfversättning
och kommentar) af de fyra "Se-sju" (2 bd, 1861) och
tre af de fem "King" (6 bd, 1865–72). Jfr Kinesiska
språket, skriften och literaturen, sp. 722. "Sji-king"
har L. äfven återgifvit på engelsk vers. Hans senaste
arbete är The religions of China. Confucianism and
Taoism described and compared with christianity
(1880). L. är medarbetare i Max Müllers epokgörande
samling "The sacred books of the east".
Leggiero [leddjärå], Ital., musikt., med "lätt",
otvunget föredrag.
Legio, Lat., legion (se d. o.); härskara, stor mängd.
Legio fulminatrix (Lat.; "tordönslegionen") kallades
den 12:te legionen i den romerska hären sedan kejsar
Augustus’ tid. Om den verkliga orsaken till detta
krigiska ärenamn förtäljer historien intet, men
deremot vet en legend från 2:dra årh. att derom
berätta följande. Kejsar Marcus Aurelius stod i
begrepp att leverera en drabbning med germanerna, då
hans här af brist på vatten var nära att försmäkta,
hvarjämte fiendens öfvermakt hotade med undergång. Då
knäböjde en hel legion, som bestod af idel kristna
soldater, och anropade Gud om hjelp, hvarefter ett
ymnigt regn vederqvickte de törstande och ett häftigt
åskväder skrämde fienden på flykten. Legionen fick
då af kejsaren ofvanstående namn. Ett bref från
kejsaren till romerska senaten år 174 åberopas
som stöd för denna berättelse, men detta bref kan
på tämligen goda grunder anses för oäkta. Namnet
"Legio fulminatrix" finnes, som sagdt är, långt före
Marcus Aurelius’ tid. Hvad sjelfva tilldragelsen
med åskvädret beträffar, berättas den äfven af
hedniska skriftställare, hvilka tillskrifva dels
kejsarens bön till de hedniske gudarna, dels
en trollkarl Arnufis denna underbara händelse.
J. P.
Legion (Lat. legio, egentl. urval, häruppbåd) var
hos de gamle romarna namnet på en härafdelning,
den förnämsta enheten inom deras armé. I legionens
anordning har man att urskilja flere perioder. 1)
Traditionen angifver, att Roms förste konung,
Romulus, hade en tribus-här, bildad så, att en
hvar af af de tre tribus ("folkstammarna"), ramnes,
tities och luceres, som bildade det romerska folket,
uppställde 1,000 man fotfolk (legionarii) och
100 ryttare (equites, se d. o.); de 300 ryttarna
kallades celeres. 2) Enligt den af konung Servius
genomförda författningen ordnades sedermera hären
efter förmögenhetsklasser. Hären var uppställd i
falang, d. v. s. en oafbruten slagordning med flere
linier bakom hvarandra och bred front, i regeln
bildad af en dubbellegion, med de bäst väpnade
framför de tyngre rustade. Till denna falang synas
lätt beväpnade hafva slutit sig. Legionen var indelad
i centuriae ("hundraden"), om hvilkas motsvarighet
till folkförsamlingens liknämnda afdelningar inga
fullt säkra underrättelser föreligga. Rytteriet
utgjordes af rikare medborgare.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
