Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Legokontrakt ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
till det yttersta drifna barockstil äro hans verk
i Jesuitkyrkan i Rom. Å S. Ignatius’ altare hade
L. framställt helgonets bild i gediget silfver,
men originalet nedsmältes af påfven Pius VI, sedan
han upphäft jesuit-orden. Bilden är nu ersatt af
en kopia, hvars hufvud och drägt äro af silfver,
resten af försilfrad koppar. Derjämte utförde L. den
ena af de stora marmorgrupper, som äro uppställda på
hvar sida om altaret, nämligen den till höger, som
framställer Religionen såsom en i klosterdok höljd
qvinna, som i venstra handen håller kors och bok,
i den högra en flammande vigg, hvarmed hon krossar
kätteriet, representeradt af ett par vidriga figurer,
en man och en äldre qvinna, hvilka vrida sig ofvanpå
en mängd böcker, märkta med Luthers och Calvins
namn. Om stilen i denna grupp lemnar oss den ena af
sidogrupperna vid högaltaret i Upsala (invigd 1731)
en ganska klar föreställning, C. R. N.
Legros [lögrå], Alphonse, fransk målare och raderare,
f. 1837, började som handtverksmålare, men kom 1851
till Paris, der han studerade under flere lärare,
hvarjämte han gjorde studieresor i Spanien. 1866 slog
han sig ned i London såsom utöfvare af raderkonsten,
och sedan har han såsom sådan vunnit rykte äfven i
Frankrike. Af hans taflor, hvilka vittna om skarp
iakttagelse och sanning i uttrycket samt ega kraftig
färg, märkas Ex voto (1861, nu i Dijon), framställande
ett par qvinnor i grofva, svarta drägter med en
ung hvitklädd flicka i bön framför ett bykapell,
och Stephanus’ stening. Hans raderingar äro högt
värderade. L. är professor vid University College i
London och anställd vid South Kensington Museum.
Leguaner. Se Iguanidae.
Leguanslägtet. Se Iguana.
Legumin (af Lat. legumen, skidfrukt), växtkasein,
kem., ett i baljväxternas frön förekommande
ägghviteämne, som i kemiskt hänseende mycket
nära liknar kasein eller ostämnet i mjölk.
P. T. C.
Leguminosae Juss., bot., kallas en naturlig familj,
som kännetecknas genom sin egendomliga frukt, balja,
legumen (se Balja). Familjen är numera vanligen delad
i 3 särskilda underfamiljer: Papilionaceae (se d. o.),
Caesalpinieae och Mimoseae (se d. o.). Caesalpinieae
hafva icke fjärilslika blommor såsom Papilionaceae;
blomfodret är ofta fribladigt samt de 10 ståndarna
efter regeln fria. För öfrigt öfverensstämma de mycket
med Papilionaceae, bland hvilka gruppen Dalbergieae
genom sina 10 fria ståndare bildar en öfvergång till
Caesalpinieae. – Jfr Caesalpinia, Campecheträd,
Cassia, Ceratonia, Copaifera och Senna.
O. T. S.
Leguminosites, paleont., bot., en provisorisk
slägtbenämning för sådana fossila blad, som
antagas tillhöra familjen Leguminoseae, men hvilka
i öfrigt ej kunna till slägtet närmare bestämmas.
A. G. N.
Legymer (hårdt g; Fr. légumes, af Lat. legumen,
skidfrukt), grönsaker (se d. o.).
Lehe l. Bremerlehe, köping i preussiska landdrosteiet
Stade (Hannover), 3 km. n. om
Bremerhafen, med hvilken den snart torde sammanväxa
till en stad. 9,085 innev. (1880). Liflig
industri. Jfr Karlsburg 2.
Lehesten, stad i hertigdömet Sachsen-Meiningen,
kretsen Saalfeld, på Thüringerwald. 2,015
innev. (1880). Skifferbrott, de största i Tyskland.
Lehmann, Karl Peter, porträttmålare, f. i Bergen
(Norge) 1793, skall under sin tidigare ungdom varit
konstmakare och ströfvat landsbygden kring. Hans
anlag upptäcktes, då han målade dekorationer för
den trupp han tillhörde. Till en början idkade han
miniatyrmålningr men öfvergick sedan till oljefärgen
och studerade uteslutande efter naturen. L:s namn
förekommer i Sverige första gången 1822, då han vid
den fjerde af de pristäflingar, som Götiska förbundet
utlyste, erhöll det utfästa priset för en målning,
föreställande AEgir och Ran. I Bergen grundade han en
målareskola, som egde bestånd någon tid. 1825 ämnade
han sig från Helsingborg till Stockholm, men uppehölls
af porträttbeställningar, så att han i slutet af 1827
ej hunnit längre än till Norrköping. Han hade då
utfört omkr. 600 konterfej. L. slog sedan ned sina
bopålar i hufvudstaden, men företog ofta resor till
olika delar af Sverige, Norge, Finland och Ryssland,
alltid öfverhopad af beställningar, ända till slutet
af 1850-talet, då han satte sig i ro i Sigtuna. Der
målade han ännu mycket, ehuru blott för sitt nöje,
både mytologiska ämnen och norska landskap samt
porträtt. I allt skall han hafva utfört omkr. 4,800
porträtt. De utmärkas ofta af likhet, men blefvo för
öfrigt allt sliskigare och slappare, ju längre han
arbetade. L. afled i Sigtuna d. 3 Sept. 1876. Hans
efterlemnade samlingar, deribland ej mindre än 136
taflor af hans egen hand, såldes genom auktion i
Stockholm 1877. -rn.
Lehmann. 1. Peter Martin Orla, dansk statsman, född i
Köpenhamn d. 19 Maj 1810, var son af dåv. assessoren,
sedermera deputeraden i Kommerskollegiet (1832–40)
och konferensrådet M. K. G. Lehmann (f. 1775,
d. 1856). Ehuru fadern var afgjordt tyskt sinnad,
och ehuru L. i hemmet fick tysk uppfostran samt
till år 1824 gick i tysk skola i Köpenhamn, fick
han tidigt ett utprägladt danskt sinnelag. 1827 blef
han student och 1833 jur. kandidat. 1832 uppträdde
han för första gången såsom politisk skriftställare,
med en anmälan af grefve F. A. Holsteins flygskrift
om provinsialständerna. 1835 blef han medarbetare i
den frisinnade tidningen "Kjöbenhavnsposten", och då
"Fädrelandet" i Dec. 1839 blef daglig tidning, ingick
L. i dess redaktion (der han qvarstod till sommaren
1842). Vid samma tid förde han ordet för studenterna,
då de i en adress anropade konung Kristian VIII om
en fri författning, samt valdes i April 1840 till
"borgerrepresentant" (stadsfullmäktig) i Köpenhamn
och i Dec. s. å. till ständerdeputerad. Ett par
månader derefter blef L. af general-fiskalen
anklagad med anledning af ett tal, som han hållit
på ett folkmöte, och i hvilket han prisat det
konstitutionella systemet samt gjort spetsiga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
