Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Leipzig ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Såväl inom konst och vetenskap som i handel och
industri intager L. ett af de främsta rummen bland
Tysklands städer. Universitetet, grundlagdt år 1409,
har i sin historia att uppvisa många berömda namn
och är näst Berlins det mest besökta i Tyskland
(3,433 studenter vintersemestern 1883–84). I
förbindelse med detsamma står en mängd andra
vetenskapliga inrättningar, museer, ett astronomiskt
observatorium o. s. v. Dess bibliotek omfattar
öfver 300,000 bd samt en betydande manuskriptsamling;
myntkabinettet innehåller 100,000 nummer. L. har ett
stort antal folkskolor, högre och lägre tekniska
läroverk och handelsskolor, 2 realskolor och 3
gymnasier, af hvilka Thomasskolan (stiftad 1221)
fått ett aktadt namn i kyrkosångens historia genom
de framstående ledare (Seb. Bach, Hiller m. fl.),
som der verkat. Sångakademien, Riedelska föreningen
m. fl. samfund vittna fördelaktigt om den vård,
som egnas musiken, och Gewandhauskonserterna (se
d. o.) ega verldsrykte. Vidare må nämnas akademien
för de bildande konsterna, stadens bibliotek (med
90,000 bd) och museum (med dyrbara samlingar af
målningar, skulpturarbeten och kopparstick), ett
1874 inrättadt konstindustrimuseum samt en mängd
lärda samfund och föreningar. Af fromma stiftelser
och välgörenhetsinrättningar eger L. Tysklands
äldsta döfstuminstitut (fr. 1778), ett institut
för blinda, ett stort hem för faderlösa barn och en
Pestalozzistiftelse m. fl. – L. är näst Hamburg den
förnämsta handelsstaden i Tyskland och egde redan
under medeltiden stor betydelse för varubytet inom
verldsdelen genom sitt läge i skärningspunkten för
de gamla stråkvägar, som från östra Europa ledde
till Rhentrakterna samt från Nord- och Östersjön
till Sydtyskland och Italien. Allmänt bekanta
äro dess trenne handelsmässor, vid nyår, påsk
(den största) och i Oktober, hvilka utvecklat sig
ur vanliga årsmarknader och, ehuru de förlorat
sin relativa vigt, ännu förmedla en ofantlig
omsättning i synnerhet i pelsvaror, läder, borst,
väfnader, porslin och korta varor. (Påsk- och
Oktober-mässorna förekommo redan 1156; nyårsmässan
inrättades 1458.) Pelsvaruhandeln, hvari förnämligast
Ryssland och Nord-Amerika äro intresserade, är
den största i verlden (den årliga omsättningen
belöper sig till 25 mill. mark). Ännu mera kändt
är L. såsom medelpunkt för den tyska bokhandeln,
som der sysselsätter mellan 300 och 400 firmor,
hvilka vid sidan af en väldig förlagsrörelse upptagit
Tysklands hela kommissionsbokhandel och större
delen af dess antiqvariat. I närmaste sammanhang
härmed står den kolossala utvecklingen af bok- och
stentryckeri, träsnideri, stilgjuteri, bokbinderi,
papperstillverkning m. fl. närbeslägtade fack, hvari
ingen annan tysk stad kan mäta sig med L. Bland andra
industrialster märkas metallarbeten, väfnader, pianon,
vaxduk och sprit. L. är verldens förnämsta fabriksort
för eteriska oljor. 6 jernvägslinier utgå från L. –
Innevånarnas antal uppgick år 1880 till 149,081,
deraf flertalet lutheraner, omkr. 4,000 katoliker och
3,000 judar. Staden inneslutes af en krans af
blomstrande "vororte", ståtliga byar, hvilka ega en
sammanlagd befolkning af 100,000 menniskor och i
hela sitt näringslif alltmera uppgå i L. – L. (af
Slav. lipa, lind) har uppstått ur ett slaviskt
nybygge från 900-talet. Som stad omtalas det i
urkunderna redan år 1015 och införlifvades 1216 med
markgrefskapet Meissen. Vid Sachsens delning 1485
tillföll L. den albertinska regentlinien. Sedan
reformationen 1539 fullständigt genomförts
i L., blef det ett hufvudsäte för den ortodoxa
lutheranismen. Stadens välstånd sjönk i hög grad under
trettioåriga kriget, under hvilket den belägrades
och intogs fem gånger. Under de följande 100 åren
höjde sig dess näringslif ansenligt, och särskildt
öfverflyttades dit den tyska bokhandeln, som förut
egt sitt centrum i Frankfurt am Main. Sjuåriga
kriget (1756–63) medförde nya hemsökelser. Genom
kontinentalsystemet (början af 1800-talet)
tillskyndades L. såsom handelsplats icke obetydliga
fördelar, men under åren 1812 och 1813 led det
starkt afbräck genom tunga krigspålagor och ständig
inqvartering af trupper. Den lyftning staden fått i
våra dagar daterar sig från Sachsens anslutning till
tullförbundet 1833 och öppnandet af jernvägen till
Dresden 1839.
I L:s närhet hafva stått 3 märkliga slag. De två
första, i hvilka segern tillföll svenska härar,
utkämpades 1631 och 1642 vid den 10 km. från staden
belägna byn Breitenfeld (se d. o.). Närmare staden
utkämpades d. 18 och 19 Okt. 1813 det tredje, det
väldiga slag (die völkerschlacht), som egentligen
bröt Napoleon I:s makt. Sedan fransmännen d. 16
Okt. utstått strider vid Wachau, s. om L., och
vid Möckern, n. om L., drog Napoleon sig tillbaka
till en båge ö. om L., som betecknades af byarna
Connewitz, Probstheida, Paunsdorf och Schönfeld samt
af floden Parthe. Den 17 Okt. förflöt under gagnlösa
underhandlingar. Napoleons hela styrka uppgick till
150,000 man. Den 18 anryckte de förbundna ryska,
österrikiska, preussiska och svenska trupperna
från alla sidor, tillsammans 270,000 man (hvaraf
18,000 svenskar). Från s. samt äfven v. om Pleisse
framgick böhmiska armén (österrikare och ryssar)
under Schwarzenberg, från ö. mot Paunsdorf
och Schönfeld nordarmén (svenskar, ryssar och
tyskar) under kronprinsen Karl Johan, förstärkt
med en armékår af schlesiska armén (preussare),
hvilken under Blücher ryckte fram från n. Vester om
L. framfördes österrikiska kåren Giulay. Striden blef
mycket het, oaktadt de olika anfallen utfördes utan
tillräckligt sammanhang. Sachsarna och würtembergarna
gingo under striden öfver till de förbundne. Under
natten till d. 19 gick Napoleon tillbaka öfver Pleisse
och Elster samt vidare vesterut, skyddad af kåren
Macdonald, som till kl. 1 e. m. d. 19 betäckte
återtåget och försvarade staden, hvilken dock
stormades från norr och öster. Genom den förtidiga
sprängningen af bron öfver Pleisse gick en del af
Napoleons arriergarde förloradt. Striderna d. 16,
18 och 19 Okt. kostade Napoleon omkr. 60,000 man,
oafsedt den förlust hans styrka led genom sachsarnas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
