- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 9. Kristendomen - Lloyd /
1067-1068

(1885) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lemon ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Jules Janin. 1880 blef han vald till senator
på lifstid och tog då plats bland venstra
centern. 1880–81 var han Frankrikes sändebud i
Bruxelles.

Lemon [le’mön], Marc, engelsk humorist, f. i London
1809, grundade 1841 jämte några vänner skämttidningen
"Punch" och öfvertog snart (efter Mayhew) redaktionen
deraf, hvilken han skötte till sin död, 1870. Han
var äfven medarbetare i "Household words" samt skref
visor, berättelser, romaner, sagor och en mängd
(närmare 80 st.) liffulla lustspel, hvilka uppfördes
på sekundteatrarna. L. åtnjöt stor popularitet för
sitt skriftställeri och sin personliga älskvärdhet.

Lemonnier [lömånje], Pierre Charles, fransk astronom,
f. 1715, d. 1799, var en af dem, som 1736 utsagos att
deltaga i den af A. Celsius föreslagna gradmätningen
i Lappland, samt blef senare professor i fysik vid
Collége de France och astronom vid marinen. Han utgaf
flere astronomiska arbeten.

Lémontey [lemångtä], Pierre Édouard, fransk
häfdatecknare, f. 1762, d. 1826, valdes såsom advokat
i Lyon till medlem af Lagstiftande församlingen
(1791–92), der han tillhörde den moderata minoriteten,
och måste efter d. 10 Augusti gå i landsflykt till
Schweiz, hvarifrån han återvände 1795. L. bosatte
sig 1797 i Paris, der han egnade sig åt literaturen,
och blef 1804 chef för censurbyrån. Han förstod att
vinna Napoleons bevågenhet och fick ett årligt anslag
af 6,000 francs för att utarbeta Frankrikes historia
under 18:de årh. Af detta arbete utkommo endast
inledningen: Essai sur l’établissement monarchique
de Louis XIV et sur les altérations qu’il éprouva
pendant la vie de ce prince
(1818), utmärkt för ny,
sjelfständig uppfattning och strängt nagelfarande
Ludvig XIV, samt Histoire de la Régence et de la
minorité de Louis XV jusqu’au ministère de cardinal
de Fleury
(2 bd, 1832). L. uppträdde såsom författare
äfven på det skönliterära området och invaldes 1819
i Franska akademien. Hans Oeuvres utgåfvos 1829–31 i
7 bd.

Lemot [lömå], François Frédéric, baron, fransk
bildhuggare, f. i Lyon 1773, fick sin utbildning i
Paris (hos Dejoux) och i Rom. Bland hans arbeten må
nämnas den långa basreliefen för Louvre-kolonnaden
(1810) samt ryttarestatyerna Henrik IV (för Pont
neuf i Paris) och Ludvig XIV (i Lyon). L. dog i
Paris som medlem af Institutet och professor vid
École des beaux-arts.

L’empire c’est la paix [langpir sä la pä], Fr.,
"kejsaredömet är freden", ett ofta i ironisk mening
citeradt yttrande, hvilket Napoleon III såsom
prins-president fällde i ett tal vid en bankett i
Bordeaux d. 9 Okt. 1852.

Lempo, Finsk mytol., i finnarnas fornsånger namn på
en ond ande. L. förekommer mest såsom variantnamn
till Hiisi, men begagnas också omvexlande för Paha, den
onde, och Piru, djefvulen, samt, särskildt för sig,
utmärkande sammanfattningen af allt ondt. Detta namn
nyttjas derför ofta i svordomar. Styng ansågs vara
L:s pilar. Vid tandvärk ansågs L:s hundracka gnaga
käften. Korpen sades hafva sitt ursprung från
honom och kallades derför också L:s fogel. Enligt
Castrén skulle L. vara det genuint finska namnet på
ond ande (se dock Hiisi). Han förklarar äfven,
troligen riktigt, namnet såsom diminutivform af Lempi,
kärlek, kärlekens gud, hvarför det ursprungligen
torde beteckna "den vilda, till raseri gränsande
kärlekens gud". Lönnrot jämför dock ordet med det
svenska slem, ehuru detta ursprungligen betydt
skef, sned. Äfven betecknas Pohjolas innevånare af
Lemminkäinen emellanåt hatfullt med epitetet "L:s
folk", såsom vore detta ställe "det värsta tillhåll
för troll och onda väsen" (Castrén). O. G.

Lempois’ kanal. Se Lempälä.

Lempälä, socken af Birkkala härad och domsaga,
Tavastehus län, Finland. Areal 338 qvkm. Befolkningen
finsk, 3,673 pers. (1882). Konsistorielt pastorat af
2:dra kl., Åbo ärkestift, Tammerfors prosteri. Inom
L. ligger Lempois’ kanal, som genomskär ett lika
benämndt näs, och genom hvilken det blifvit möjligt
att, med förbigående af Kuokkala m. fl. forsar,
trafikera vattenleden mellan städerna Tavastehus och
Tammerfors. Kanalen, som har en bottenbredd af 8,7
m. och är försedd med en sluss, öppnades för trafiken
1873. Genom densamma passerade år 1883 248 farkoster.
O. I.

Lemström, Karl Selim, finsk vetenskapsman, föddes
i Ingå socken i Finland d. 17 Nov. 1838. Student i
Helsingfors 1857 egnade han sig åt naturvetenskapliga,
särskildt fysikaliska studier, aflade 1862
filosofie kandidatexamen, speciminerade, efter
en studieresa till Stockholm, under hvilken han
arbetade hos den bekante fysikern Edlund, år 1869
för docentur i fysik vid universitetet i Helsingfors
med afhandlingen Om volta-induktionsströmmarnes
intensitetsförlopp
samt blef 1874 filos. doktor. Sin
1869 begynta verksamhet såsom universitetslärare
har L. oafbrutet fortsatt, sedan 1878 såsom
ord. professor i fysik. L:s verksamhet har nästan
uteslutande fallit inom universitetslärarens och
vetenskapsidkarens områden. På det senare har
han i en mängd afhandlingar och uppsatser, dels
på svenska, dels i fransk och tysk öfversättning
nedlagt resultaten af sina undersökningar, hvilka
till största delen hänföra sig till jordmagnetismen
(Om orsakerna till jordens magnetiska tillstånd, 1877;
professors-specimen) samt luftelektriciteten. Det är
i synnerhet åt polarljuset och dermed sammanhängande
fenomen, som L. alltsedan 1868, då han i egenskap
af fysiker deltog i den svenska polarexpeditionen,
egnat sina forskningar. Genom teoretiska betraktelser
leddes han bl. a. till konstruktion af en apparat
för experimental framställning af polarljuset,
hvilken, utförd på bekostnad af grosshandlaren
O. Dickson i Göteborg, vid den internationella
geografiska kongressen i Paris 1875 exponerades
och tillvann sig ett pris af första klassen. Senare
har densamma varit utställd i London. Med ifver har
L. sedermera sökt utveckla sin teori för norrskenet,
och han var derför själen i och ledaren af den af
Finska vetenskapssocieteten utrustade expeditionen
till Sodankylä i finska Lappmarken åren 1882–83 och
1883–84,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:28:07 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfai/0540.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free