Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lesche ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
& C:o i Göteborg, och det är företrädesvis under
de sista 50 åren och i synnerhet genom Gustaf Ekman
(se d. o.), som L. mer och mer utvidgats och genom
förbättrade metoder blifvit en mönsteranstalt. 1866
öfvergick egendomen till ett aktiebolag.
Leskien [leskin], August, språkforskare, född i
Kiel 1840, blef filos. doktor i Göttingen 1867 och
e. o. professor i jämförande språkforskning i Jena
1869 samt är sedan 1870 professor i slaviska språk
vid universitetet i Leipzig. Utom kortare uppsatser
i språkvetenskapliga tidskrifter har L. skrifvit De
ratione quam I. Bekker in restituendo digammo secutus
est (1866), Handbuch der altbulgarischen sprache
(1871), Die declination im slavisch-litauischen und
germanischen (1876; prisbelönt af Jablonovskiska
sällskapet i Leipzig) och Der ablaut der wurzelsilben
im litauischen (1884) samt jämte K. Brugman
utgifvit "Litauische volkslieder und märchen"
(1882). L. är medredaktör i Jagics "Archiv für
slavische philologie". Han är en framstående lärare
och en af samtidens utmärktaste språkforskare. I den
ofvannämnda prisskriften från 1876 uppställde han
först satsen, att ljudlagarna verka undantagslöst,
och han kan så tillvida anses som hufvudman för den
s. k. junggrammatiska skolan inom språkvetenskapen
(för öfrigt representerad af Brugman, Paul, Osthoff
och de flesta yngre forskare). I Breitkopf och Härtels
"Bibliothek indo-germanischer grammatiken" skall
L. skrifva de slaviska språkens grammatik. L. är en
af redaktörerna för den af Ersch och Gruber påbörjade
encyklopedien. Lll.
Leskovatz, stad i Serbien, vid ett tillflöde till
Morava. Omkr. 10,000 innev.
Leslie [le’sli], Alexander, earl of Leven, skotsk
krigare, härstammande från en gammal skotsk
familj, L. af Balquhain, vann ett namn i Sveriges
krigshistoria under 1620- och 1630-talet samt derefter
äfven i Skotlands och Englands häfder. Sina första
krigiska lärospån gjorde han i holländsk tjenst
under nederländska frihetskriget, gick derefter i
svensk krigstjenst och var med på Jakob De la Gardies
fälttåg i Ryssland, blef 1623 befälhafvare för allt
fotfolk i Södermanland, Nerike och Värmland, följde
1625 Gustaf II Adolf öfver till livländska kriget
och sattes 1626 till kommendant vid Pillau. Sommaren
1628 sändes han till Stralsunds undsättning och
öfvertog, med Nils Brahe vid sin sida, kommandot
derstädes. Efter belägringens upphörande dref han
1630 de kejserlige från Rügen. Under 30-åriga
krigets fortgång vardt han 1631 generalmajor i
nedersachsiska och westfaliska kretsarna, med befäl
äfven öfver trupperna i Brandenburg, samt utnämndes
1636, efter Kniphausens död, till fältmarskalk och
generalkommendant i Westfalen. I slaget vid Wittstock
sistn. år förde L. svenska härens center. 1638 erhöll
han på begäran afsked ur svensk tjenst, hvarvid han
utom pension erhöll en gåfva af krigsmateriel. 1639
mottog L. befälet öfver den här, som det skotska
covenant-partiet uppställt mot Karl I. Han tog
Edinburghs fästning genom öfverrumpling och inträngde
1640 segrande i England, var derefter en af
parlamentets kommissarier vid underhandlingarna
med konungen samt utnämndes 1641 af denne till lord
Balgonie och earl of Leven. 1642 undertryckte han
en resning på Irland, men förde 1643 åter en skotsk
armé mot konungen. Efter Karl I:s afrättning (1649)
försvarade han deremot varmt sonens, Karl II:s, sak,
men blef af Cromwell slagen vid Dunbar (1650). 1651
öfverraskades han af Monk samt insattes i Tower,
men efter någon tid lössläpptes L., sedan drottning
Kristina af Sverige lagt sig ut för honom, hvarefter
han ådagalade sin tacksamhet genom ett personligt
besök i Sverige. Död 1661, vid hög ålder.
Leslie [le’sli], Walter, grefve, österrikisk
fältmarskalk, till börden skotte, född 1606, trädde
tidigt i kejserlig tjenst och ådagalade sådan
tapperhet, att Gustaf II Adolf utan lösepenning
gaf honom fri, då han blifvit fången vid Nürnberg
(1632). L. följde Wallenstein till Eger, deltog i
sammansvärjningen mot honom (1634) och blef derför
rikligen belönad. Vid Nördlingen (s. å.) afslog han
Thurns våldsamma anfall och tog derefter del i kriget
ända till 1640, hvarefter han användes i diplomatiska
värf. Såsom vice president i hofkrigsrådet och
general i gränslanden gjorde han Österrike stora
tjenster under kriget med turkarna. Död 1667.
C. O. N.
Leslie [le’sli], Sir John, skotsk fysiker, f. 1766,
d. 1832, blef 1805 professor i matematik i Edinburgh
och 1819 i fysik. Han är i synnerhet känd genom ett
par märkliga afhandlingar öfver värmet, genom den
s. k. Leslies kub (se d. o.) samt genom sin uppfinning
af difterentialtermometern och sitt sinnrika
användande af densamma i särskilda fall. L. fann
äfven en metod att medelst luftpumpen bringa vatten
till frysning.
Leslie [le’sli]. 1. Charles Robert L., engelsk målare,
f. i London 1794 af amerikanska föräldrar, d. 1859,
lefde under sin uppväxttid omvexlande i England och
Amerika, slog sig sedan ned i London och målade
mestadels ämnen tagna ur poeterna (Shakspeare,
Cervantes och Milton) samt lyckades synnerligen
med humoristiska scener, såsom ur "Så tuktas en
argbigga" och "De muntra fruarna i Windsor" samt ur
Sternes roman "Tristam Shandy". – 2. George Dunlop
L., engelsk målare, den föregåendes son, f. i London
1835, fick sin utbildning först hos sin fader, sedan i
akademien och utställde 1857 sin första tafla, kallad
Hoppet. Sedan 1859 har han regelbundet utställt,
och bland hans arbeten må nämnas Fastedag i klostret
(1861), Nausikaa och hennes kamrater (1871) och Home,
sweet home (1878). Han vardt ledamot af akademien
1877. – L:s yngre broder, Robert L., är marinmålare.
Leslie [le’sli], Frank, amerikansk tidningsutgifvare,
född i England 1821, hette Henry Carter, innan han
antog namnet L. Han utbildade sig vid Illustrated
London news’ xylografiska atelier och flyttade sedan
till New York, der han bl. a. grundade "Gazette of
fashion" (1854), "Frank Leslie’s illustrated
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
