Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Leukippos ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
sjukdomens utgångspunkt från mjelten, lymfkörtlarna eller
benmärgen har man uppställt trenne särskilda former
af leukemi, nämligen den lienala, den lymfatiska och
den myelogena, men vanligen träffar man dessa former
blandade med öfvervägande sjuklighet hos något af
dessa organ. Merendels, i synnerhet i den lienala
formen, träffas betydlig ansvällning af mjelten,
som växer så, att den fyller nästan hela buken och
kan spricka. En dödbringande bukhinneinflammation
slutar då eländet. I den lymfatiska formen svälla
många lymfkörtlar, både yttre (såsom på halsen,
nacken, i axelhålan, ljumskvecket) och inre (såsom i
lungorna, bakom tarmarna m. fl. ställen). Sjukdomen,
som drabbar i synnerhet genom andra sjukdomar eller
osundt lefnadssätt eller ansträngningar försvagade
individer af båda könen, men företrädesvis män, och
af alla åldrar, men mest af medelåldern, medför en
ytterlig matthet, blekhet och svaghet, är vanligen
obotlig och slutar på ett eller annat sätt med döden
inom några år. I tid behandlad, kan dock mången räddas
genom alla slags stärkande medel, arsenik, kina,
jern o. d. I svåra fall af mjeltförstoring har man
tillgripit den alldeles ändamålslösa operationen
att skära ut mjelten (mjeltexstirpation),
hvarmed man endast påskyndat döden.
F. B.
Leukippos (le’vk-; Lat. Leucippus), forngrekisk
filosof, grundläggare af den filosofiska atomläran
(se Atom, 2), lefde omkr. år 500 f. Kr. Såsom hans
födelseort uppgifves dels Abdera, dels Elea, Melos
och Miletos. Såsom hans lärare nämnas Parmenides
och Zenon och såsom hans lärjunge Demokritos.
A. M. A.
Leukocytemi [lev-] l. leukocytos. Se Leukemi.
Leukoderma [lev-] l. leukopathia (af Grek. levkos,
hvit, och derma, hud, eller pathos, lidande),
en fläckformigt eller mera diffust utbredd atrofi
eller minskning af pigmentet eller färgämnet i
huden, hvarigenom denna blir ljusare, hvitaktig,
en förändring, som är mest märkbar hos raser med
mörkare hudfärg. Är åkomman medfödd, kallas den
äfven albinism (se d. o.); förvärfvad, benämnes
den jämväl vitiligo (se d. o.).
F. B.
Leukom (levkåm; Grek. levkoma, af levkos, hvit),
kirurg., en hvit fläck på hornhinnan (cornea)
i menniskans och äfven i djurens ögon. Dess
orsak är alltid en föregången, allvarsammare
inflammationsprocess med förstöring af större
eller mindre del af hornhinnans substans. Leukomet
är således egentligast ett ärr. Alltefter som den
föregångna inflammationen intagit större eller mindre
del af cornea, förvandlas den klara cornea till ett
större eller mindre, ogenomskinligt ärr. Sitter detta
åt sidan, d. v. s. ej midt för pupillen, kan synen
vara mer eller mindre fullständigt i behåll. Täcker
fläcken hela pupillarområdet, men lemnar randen
fri, kan genom operation (se Iridektomi) en lucka
åstadkommas i regnbågshinnan (iris) hvarigenom en ny
pupill bildas, som släpper igenom ljusvågorna till
det inre af ögat. Intager fläcken hela hornhinnan,
finnes ingen utsigt att
synförmågan kan återställas. Man har i sådana fall
åtskilliga gånger försökt att taga bort den
ogenomskinliga hornhinnan och ersätta den med
antingen en glasskifva eller en frisk hornhinna, från
ett djur. Man har lyckats att åstadkomma inläkning
af en sådan öfverförd hornhinna, men hittills har
denna i sin tur blifvit lika oklar som den förra.
Rsr.
Leukorré (lev-; af Grek. levkos, hvit, och rhein,
flyta). Se Hvit fluss 1.
Leukosia. Se Levkosia.
Leukothea [lev-], Grek., "den hvita gudinnan". Se
Ino.
Leuktra [le’vktra], en forngrekisk, obetydlig ort i
södra delen af landskapet Beotien, mellan städerna
Plataiai och Thespiai, är verldshistoriskt bekant
genom den lysande seger, hvilken tebanerna der under
Epameinondas tillkämpade sig öfver de till antalet
betydligt öfverlägsne spartanerna år 371 f. Kr. På
den plats, som antages vara det gamla slagfältet,
har man trott sig igenkänna lemningarna af det med
anledning af nämnda seger uppresta segertecknet.
A. M. A.
Leuteration (lev-; af Nylat. leuterare, af
T. läutern, göra klar, rena), jur., nedsättande af
det i lagen bestämda straffet på grund af mildrande
omständigheter. – När i Sverige konungens domsrätt
1614 öfverlemnades till Hofrätten, förbehöll sig
dock konungen sjelf den gamla kungliga rätten att
"åter bryta alla skroksokner ok alla ofsokner"
(d. v. s. upphäfva hvad som på grund af falska
berättelser blifvit för strängt dömdt eller för
mycket utsökt), och till följd deraf skulle vissa
svårare brottmål af Hofrätten alltid till honom
"refereras". Som detta hänskjutande till konungen
emellertid för honom blef alltför betungande, medgafs
det 1714 Hofrätten att på grund af sig företeende,
synnerligen mildrande omständigheter nedsätta det
i lagen bestämda straffet, utan att hemställa målet
till konungen. Hofrätten behöll denna leuterationsrätt
äfven efter införandet af 1734 års lag; den upphäfdes
först 1829. I. Afz.
Leuthen [löjten], by i preussiska provinsen Schlesien,
15 km. v. om Breslau, har gifvit namn åt Fredrik
II:s mest lysande seger. Sedan fransmännen och
tyska riksarmén blifvit slagna vid Rossbach (d. 5
Nov. 1757), skyndade Fredrik sig i ilmarscher mot
österrikarna, hvilka infallit i Schlesien. Den 5
Dec. ryckte han med 32,000 man mot den till 80,000
man uppgående österrikiska armén under hertig Karl af
Lothringen och fältmarskalken Daun, kringgick med sin
hufvudstyrka fienden, föll honom i venstra flanken,
tvang honom derigenom att svänga om hela sin ställning
och tillfogade honom ett fullständigt nederlag.
C. O. N.
Leuthold [löjt-], Heinrich, schweizisk skald,
f. 1827, kämpade alltifrån barndomen med fattigdom
och motgångar. Han skaffade sig emellertid
universitetsbildning, blef tidningsman i München
och slöt sig der till skalden Geibel, i förening med
hvilken han utgaf "Fünf bücher französischer lyrik"
i ypperlig öfversättning. Efter längre tids sjuklighet
hemföll L. 1877 åt vansinne. Död 1879. S. å. utgaf
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
