Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lewenhaupt ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
blifvit framkastad af Bouvard. Hans undersökningar
af Merkurius’ perihelrörelse, hvilken företer en
märkvärdig afvikelse från teorien, ledde honom
analogt till antagande af en (Vulcanus) eller
flere intramerkuriala planeter, hvilkas tillvaro
emellertid ännu väntar på sin empiriska bekräftelse.
K. B.
Lewerth, Karl Johan, tonsättare, född i Arboga
d. 13 Jan. 1818, blef 1841 organist och kantor vid
stadskyrkan i Örebro samt 1842 musiklärare vid högre
elementarläroverket derstädes. L. har komponerat
flere häften sånger vid piano, manskvartetter, en
Engelbrektskantat till minnesfesten i Örebro 1865,
en kantat till den kungl. silfverbröllopsfesten 1882,
musik till lustspelet Vingåkersbruden och sångspelet
Peder Rank och hans fästmö m. m., röjande en viss
lättfattlig melodisk begåfning. Dessutom har han
utgifvit åtskilliga kyrkokantater och en Koralbok
(1860; 5:te uppl. 1884). A. L.
Lewes [ljuis], hufvudstad i engelska grefskapet
Sussex, vid Ouse, 11 km. från dess utlopp
vid Newhaven, som är stadens hamn. 6,017
innev. (1881). Staden anses hafva ett mycket gammalt
ursprung. Den 13 Maj 1264 besegrades Henrik III
derstädes af Simon af Montfort (se England, sp. 545).
Lewes [ljuis], George Henry, engelsk skriftställare
och filosof, född i London 1817, idkade först
medicinska studier, tillbragte åren 1838–39
i Tyskland och valde derefter literaturen till
yrke. Han utgaf literaturhistoriska, filosofiska och
vittra arbeten, lemnade bidrag till de stora engelska
tidskrifterna samt redigerade med öfverlägsen förmåga
veckoskriften "The leader" 1849–54 och "Fortnightly
review" 1865–66. Död 1878. L. var gift med den berömda
romanförfattarinnan M. Evans ("George Eliot"). –
Bland hans skrifter må nämnas Biographical history
of philosophy (4 bd, 1845–46; 5:te omarb. uppl. 1880
under titeln History of philosophy, from Thales to
Comte), der han söker framställa filosofernas lif
såsom en städse förnyad, fruktlös sträfvan att nå det
oupphinneliga, The spanish drama: Lope de Vega and
Calderon (1846), Life and works of Goethe (2 bd, 1855;
3:dje uppl. 1875), ett genom sin originalitet och
grundlighet klassiskt arbete, som i tysk öfversättning
upplefvat 14 uppl., Sea-side studies (1858), On the
spinal chord as a centre of sensation and volition
(s. å.), The nervous system (1859), Physiology of
common life (s. å.; "Hvardagslifvets physiologi",
1861), Studies in animal life (1862), Aristotle
(1864), On actors and the art of acting (1875), samt
slutligen hans förnämsta verk: The problems of life
and mind (3 serier, 1873–79). L. var lifligt hängifven
positivismen, ehuru han underkände Comtes religiösa
teorier och senare i väsentlig mån lösgjorde sig
från dennes åskådningssätt. Utrustad med en skarp,
ovanligt rörlig tankeförmåga, bragtes han under sina
psykologiska och biologiska forskningar till mer än
ett sjelfständigt rön.
Levetzow, Albert Erdmann Karl Gerhard von, tysk
politiker, f. 1828 å fädernegodset Gossow, i
preuss. regeringsområde
Frankfurt (an der Oder), var en tid i statsförvaltningens
tjenst, men egnade sig 1860 helt och hållet åt
skötseln af nämnda gods, hvarefter han snart äfven
upptogs af vigtiga kommunala förtroenden. 1867–71
var han medlem af nordtyska riksdagen och har från
1877 tillhört tyska riksdagen. Genom samverkan af
de klerikala och konservativa elementen i riksdagen
valdes han i Nov. 1881 till dess president, hvilken
befattning han äfven de följande åren innehaft.
Lewetzow, Cornelia, dansk författarinna, f. i
Ringkjöbing 1836, uppträdde inför offentligheten
första gången 1861, under signaturen J., med En
ung piges historie ("En ung flickas historia",
1861; 4:de uppl. 1870). Sedermera har hon, under
samma signatur, utsändt en rad af berättelser
och skisser, hvilka genom sin anspråkslösa och
dock lifliga stil, sin varma grundstämning och
sin ganska rika omvexling vunnit en stor publik,
icke minst i Sverige: Fortællinger (1861), Tre
fortællinger (1862), Skizzer af hverdagslivet
(1863), Anna (1864), To fortællinger (1867),
Smaaskizzer (1870), Livsbilleder (1875) och Fra det
daglige liv (1881). På svenska hafva "Berättelser
af J." utkommit i flere mer och mindre omfattande
upplagor, fullständigast 1870–75 (i 6 delar). Sedan
år 1884 åtnjuter fröken L. statspension. C. R.
Levi. 1. Patriarken Jakobs tredje son med
Lea. För hans delaktighet i mordet på sikemiterna
(1 Mos. 34: 25–31) uttalade Jakob på sin dödsbädd
förbannelse öfver honom (49: 5–7), hvilken dom likväl,
beträffande hans efterkommande, mildrades af Mose (5
Mos. 33: 8–11), på grund af den ståndaktighet dessa
vid ett kritiskt tillfälle hade visat (2 Mos. 32:
26–29). – Om hans efterkommande se Leviter. –
2. Namn på evangelisten Matteus (se d. o.). E. J. Ö.
Levi [livi], Leone, engelsk nationalekonom,
f. 1821 i Ancona uti Italien, kom 1844 till Liverpool
och blef 1847 britisk undersåte. Inseende nyttan af
handelskamrar, bragte han 1849 en dylik till stånd
i Liverpool, hvarefter exemplet följdes i många
engelska handelsstäder. 1852 blef han professor
i handelsvetenskap vid "King’s college" i London
samt 1859 barrister vid "Lincoln’s inn". För
den britiska och den allmänna internationella
handelslagstiftningens utveckling till större enhet
och likhet har L. utöfvat en betydelsefull verksamhet,
särskildt genom arbetet Commercial law of the world (4
bd, 1850–52; 2:dra uppl., under titeln International
commercial law) 1863). Bland öfriga skrifter af
L. märkes History of british commerce and of the
economic progress of the british nation 1863–70 (1872;
2:dra uppl., fullföljd till 1878, 1880).
Leviatan (Hebr. livjatân, som slingrar sig),
namn på ett djur, som ofta omtalas i Gamla
testamentet. Detta djur anses än hafva varit en orm
(Esaias kap. 27: 1), än en krokodil (Ijob kap. 40: 20
och kap. 41). Talmud förstår derunder ett monströst
hafsvidunder; andra se i leviatan hvalfisken. I
allmänhet anse bibeltolkare, att ordet betyder
krokodil (Crocodilus vulgaris). Se Krokodilslägtet.
L. L.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
