Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Liberius ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
och hausafolken i norra och mellersta Afrika. Jfr
Hamitiska språk.
Libyska öcknen, nordöstligaste delen af Sahara, är
föga känd, ehuru den i ö. och n. är begränsad af två
de äldsta kulturland i Afrika. På en höjd af 200–300
m. öfver hafvet utbreder den sig som ett ändlöst, öde
sandfält, utan bergskedjor eller enstaka bergshöjder,
blott afbruten af en mängd, ofta parallelt löpande,
låga sanddyner, som gifva högslätten utseende
af ett haf med stelnade dyningar. Blott på fem
ställen stupar platån ned mot oaserna, hvilka likna
ofantliga kittlar af ända till 300 m. djup med branta
väggar. Den nordligaste och mest berömda af dessa,
Siva ( se Ammonium), ligger t. o. m. 24 m. under
hafsytan. Dessa oaser hafva en ganska rik underjordisk
vattentillgång i sina 30–120 m. djupa brunnar, af
hvilka många med sin starka mineralhalt och värme
af 29–36° C. säkerligen äro helsobrunnar.
Licata. Se Alicata.
Licens (af Lat. licentia, tillåtelse). 1. Af
patentinnehafvare åt annan person meddeladt tillstånd
att begagna sig af den patenterade uppfinningen. Se
Patent. – 2. Afgift, som erlägges för att åtnjuta
vissa rättigheter, vanligen rättighet att drifva viss
näring eller utöfva visst yrke. Den är dels sådan, som
erlägges blott en gång, nämligen då nämnda rättighet
beviljas, dels sådan, som erlägges årligen. Det
senare slaget har vanligen karakteren af en skatt,
som ofta har till uppgift att ersätta yrkesskatter
och framförallt konsumtionsskatter. I detta syfte
har man sökt att efter vissa yttre omständigheter
bestämma sådana regler för denna skatts storlek, att
den blifver afpassad efter inkomsten af näringen eller
yrket (i fall skatten är afsedd att träda i stället
för en yrkesskatt) eller mängden eller värdet af
tillverkade eller försålda produkter (i fall skatten
skall fylla samma uppgift som en dessa produkter
beskattande konsumtionsskatt). Dylika licenser
förekomma flerestädes. I största utsträckning hafva
de vunnit insteg i det engelska skatteväsendet,
der sådana licenser finnas för tillverkning och
försäljning af vissa dryckesvaror, tillverkning af
papper, tobak, spelkort, läkemedel m. m. – Jfr Krig,
sp. 1535. D. D.
Licentia poetica, Lat., "poetisk frihet", sådan
frihet i språkbehandlingen, som anses tilllåten endast
i poesi.
Licentiat (Med. Lat. licentiatus, af licentia,
tillstånd), egentl. berättigad (att hålla
föreläsningar); i Sverige och Finland titel på den,
som efter aflagda prof, licentiatexamen, vunnit
andra lärdomsgraden inom någon af universitetens
fakulteter. I Danmark utdelas licentiatgrad i teologi
och juridik.
Licentiera (Fr. licencier), afskeda, var enligt
Frihetstidens politiska språkbruk det uttryck,
som begagnades vid misshagliga riksråds afsättning
af ständerna.
Lichanotus. <i>zool.</I> Se Indrislägtet och Kronindrin.
Lichas, Grek. hjeltes., Herakles’ tjenare, hvilken
af Deianeira (se Herakles) sändes att
öfverbringa den förgiftade klädnaden och, då
dennas förderfliga verkningar gjorde sig gällande,
af Herakles slungades i hafvet, der han säges hafva
blifvit förvandlad till en klippa, som sedan bar
hans namn. A. M. A..
Lichen, Lat., med., hos de gamle ett kollektivnamn
för åtskilliga hudsjukdomar, ungefär motsvarande
hvad som i Sverige kallas ref-orm. Hebra inskränkte
namnet till tvänne papulösa former af hudsjukdom,
nämligen L. scrophulosorum, små rödaktiga knölar
hos skrofulösa barn på rygg, bröst och buk, sedan
äfven på extremiteterna och i ansigtet, beroende på
en cell-infiltration i huden kring hårfolliklarna,
samt L. ruber, en sällsynt åkomma, uppträdande
med små brunröda knölar hos individer mellan
10 och 40 år. Utom dessa slag finnes i syfilis
ett hudutslag, som fått namnet L. syphiliticus.
F. B.
Lichenes (sing. Lichen), lafvar, bot., är ett
egendomligt slag af s. k. bålväxter. De hafva intill
senare årtiondet uppstälts såsom en egen klass vid
sidan af vattenalgerna, men genom Schwendeners
och flere efterföljares undersökningar vet man
numera, att lafvarna ära svampar, som på ett
underbart sätt lefva i ett parasitiskt förbund
med alger, hvilka de upptagit i sin bål, och
utan hvilka deras fullkomliga utveckling icke
är möjlig. Lafbålen förekommer under tre olika
yttre former: buskform, bladform och skorpform,
den sista tätt tryckt intill och fastsittande å
underlaget (träd, klippor o. dyl.). Mellan dessa
former finnas förmedlande öfvergångar. Sjelfva
bålen är bildad af s. k. "hyfer", alldeles lika
svamparnas starkt förgrenade, ledade celltrådar
och saknande hvarje spår af bladgrönt. Dessa
hyfer sammanväfva sig mer eller mindre tätt och
lemna i det inre af de buskformiga och bladlika
samt i undre lagret af de skorplika lafvarna stora
luftrum här och der i väfnaden. Denna väfnad utgör
"märglagret", till skilnad från den tätare väfnaden,
"barklagret", som bildar yttre delarna af de busk-
och bladformiga samt öfre delen af de skorpformiga
lafvarna. Hyferna innehålla protoplasma med spridda,
sina oljedroppar, aldrig stärkelse. Deras väggar
svälla lätt i vatten, och genom kokning kunna flere
lafvar, t. ex. islandslafven, omvandlas till gelé. Hos
sådana närmar hyfväggarnas kemiska beskaffenhet sig
till vanlig stärkelse och blir likt denna blå genom
inverkan af jod. Ett annat slag af celler bilda de
s. k. gonidierna, hvilka vanligen äro klotrunda
och innehålla bladgrönt samt hos de buskformiga
lafvarna bilda ett i de flesta fall rundtom tämligen
sammanhängande lager genom hela lafbålsgrenen
innanför barklagret, men hos bladartade och
skorpartade lafvar finnas endast under barklagret å
den mot ljuset vända sidan. Hos en särskild lafgrupp,
Collemaceae, hvars bladlika bål i torrt tillstånd är
spröd, lätt sönderfallande, men under inflytelse af
vatten sväller upp till en geléartad massa, bildas
af hyferna icke några skilda märg- och barklager,
och gonidierna uppträda spridda genom hela bålen,
om ock talrikare närmare öfre än undre
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
