Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lichtenau ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Lid, socken i Södermanlands lan, Rönö härad. Areal
4,177 har. 721 innev. (1884). Annex till Ripsa,
Strengnäs stift, Nyköpings Östra kontrakt.
Lidan, å i Vestergötland, upprinner ur Grofvaresjön
i Ås härad, 15 km. n. v. om Ulricehamn, vid 226
m. höjd, sänker sig inom Elfsborgs län hastigt,
men flyter sedan med lugnare lopp och nordlig
eller nordnordvestlig, slutligen nordnordöstlig
hufvudriktning mellan i allmänhet höga stränder
genom Skaraborgs läns odlade slättbygd och utfaller
efter 95 km. lopp vid Lidköping i Kinneviken af
Vänern. L. upptager från ö. Fliaån från Hornborgasjön,
från v. Assån. Dess vattenområde torde utgöra något
mera än 2,000 qvkm. A. G.
1. Lidbeck, Erik Gustaf, botaniker, född i
Edsleskogs socken på Dalsland d. 21 Juni
1724, blef student i Upsala 1741 samt vann
snart genom sina insigter i naturvetenskaperna
uppmärksamhet af Linné, som sedermera alltjämt
varmt omhuldade honom, och bland hvars lärjungeskara
han intog ett framstående rum. Han medföljde ock
såsom sekreterare Linné på dennes Vestgötaresa
1746 och blef 2 år derefter af honom kallad
till docent i ekonomi och naturalhistoria. L.
blef filos. magister 1749. På Linnés förslag
utnämndes han 1750 till medicine adjunkt i Lund,
med hvilken befattning han sedermera (1752)
förenade föreståndareskapet för den botaniska
trädgården, hvarmed följde uppdraget att i
Skåne "befordra plantager af allahanda växter,
som äro nyttiga för hushållningen, läkekonsten
och färgerierna". Lefvande minnen af denna L:s
verksamhet äro de vackra trädplanteringarna
i Lundagård, Paradislyckan m. fl. ställen i
Lund. Äfvenså eger L. förtjensten af potatesens
införande i Skåne. Då Riksens ständer 1756 medgåfvo
inrättandet af en särskild naturhistorisk professur
i Lund, blef med deras bifall L. dennas förste
innehafvare, men förenade sedan 1786 dermed den
då åter ledigblifna ekonomiska professuren. 1795
erhöll han tjenstledighet för sin återstående
lefnad. Han dog i Lund d. 9 Febr. 1803.
L. blef 1755 ledamot af Vetenskapsakademien.
Hans efterlemnade skrifter utgöras af disputationer
samt uppsatser i Vetenskapsakademiens handl.
2. Lidbeck, Anders, estetiker, den
föregåendes son, född i Lund d. 26 Juli 1772,
vardt 1790 filos. magister derstädes med högsta
betyget bland de promoverade och utnämndes s. å.
till docent i naturalhistorien. Han förordnades
1795 att hålla estetiska föreläsningar vid Lunds
universitet, blef 1799 bibliotekarie derstädes
och fick 1801 den nyinrättade lärostolen i estetik.
Han valdes 1828 till akademiens fullmäktige vid
riksdagen. Död i Stockholm d. 11 Maj 1829. –
I sina akademiska afhandlingar utvecklade L. med
klarhet flere vigtiga estetiska begrepp, dervid
hufvudsakligen stödjande sig på Kant och
Schiller samt tidigt visande sig ganska
frigjord från den fransk-klassiska smaken.
Han var i sin krafts dagar en omtyckt lärare.
Om det akademiska bibliotekets upphjelpande ur
dess ringhet inlade han stora förtjenster. För öfrigt har
han förvärfvat sig rätt till efterverldens
erkänsla genom den välvilja, hvarmed han tog sig an
den unge, då okände Esaias Tegnér, som han gjorde
till biblioteksamanuens och derefter till docent i
estetik. Hans arbete Anmärkningar angående ämnen ur
psychologien, esthetiken och svenska synonymiken
utgafs 1830 af P. Wieselgren. – L:s hustru, Brita
Katarina L. (dotter af biskopen Petrus Munck
i Lund), född d. 4 Jan. 1788, gift 1807, var en
framstående sångerska. Efter mannens död flyttade hon
till Stockholm, der hon dog d. 2 Mars 1864. Hennes
röst lär hafva varit så utmärkt till klang, styrka,
omfång och jämnhet, att Fru L. väckte häpnad hos
sjelfva Catalani, när denna sångerska vid ett besök
i Sverige fick höra henne. Ännu på 1840-talet väcke
hon beundran i "Harmoniska sällskapet".
3. Lidbeck, Karl Johan, bergsvetenskapsman, den
föregåendes broder, född i Lund d. 5 Mars 1774. Efter
att med utmärkelse hafva tagit bergsexamen blef
L. 1793 auskultant i Bergskollegium och 1794
"ämnesven" i masmästeriet på Jernkontorets
stat. Sedan han de följande åren under den berömde
Garney studerat masugnsbyggnadskonsten, blef han
1796 öfvermasmästare i södra distriktet. Åren
1803–05 gjorde han en studieresa genom Tyskland
m. fl. land. Frukter af denna resa blefvo en
Afhandling om brunstens inflytande pä tackjernet
samt en till Jernkontoret ingifven Berättelse om
bergverken i Nassau m. fl. orter, hvilka arbeten
af brukssocieteten belönades. Af denna fick han
ock i uppdrag att omarbeta Garneys "Handledning
till svenska masmästeriet", hvilken omarbetning
utkom 1816. Tillsammans med E. T. Svedenstjerna
utgaf L. 1807–11 en journal: "Samlingar i
bergsvetenskapen". L. dog d. 28 Juli 1817.
Liden. 1. Socken i Medelpad, Vesternorrlands
län, Indals tingslag. Areal 69,120 har. 2,636
innev. (1884). Annex till Indal, Hernösands stift,
Medelpads kontrakt. Socknen skall fr. o. m. 1886
kallas Indals-Liden. – 2. Socken i Ångermanland,
Vesternoriiands län, Resele tingslag. Areal 48,669
har. 1,990 innev. (1884). L. utgör ett konsistorielt
pastorat af 3:dje kl., Hernösands stift, Ångermanlands
vestra kontrakt. Socknen skall fr. o m. 1886 kallas
Ådals-Liden.
Lidén, Johan Henrik, lärd, donator, född i Linköping
d. 6 Jan. 1741, blef student i Upsala 1758 och
amanuens hos Joh. Ihre 1759. L. studerade dels
filosofi, dels språk och literatur samt uppträdde
redan vid unga år som ifrig boksamlare, så att
han inom få år egde ett utvaldt bibliotek. 1761
aflade han filos. kandidatexamen, vistades sedan
i Finland som informator, under hvilken tid han
ett år studerade vid Åbo universitet och sommaren
1763 företog en resa genom landet, samt återkom på
hösten s. å. till Upsala. Der blef han 1764 filos.
magister efter att hafva försvarat första delen af
sin berömda Historiola litteraria poëtarum suecanorum,
der han grundlade den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
