Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Liewen ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
den försäkrande åtager sig förpligtelsen att betala
en bestämd summa, i händelse den försäkrade dör inom
en viss fastställd tidsperiod, hvaremot utbetalning
af försäkringssumman ej eger rum, om den försäkrade
upplefver den bestämda dagen.
Den afgift den försäkrade för hvart och ett af dessa
olika slag af försäkringar har att erlägga kallas
<i>premie</I> och kan erläggas antingen på en gång för hela
försäkringstiden, eller årligen, halfårligen eller
qvartalsvis samt i sådant fall antingen under hela
försäkringstiden eller under vissa år. I sistnämnda
fall undergår premien en i förhållande till den
kortare betalningstiden och försäkringssättet noga
beräknad förhöjning. Premiens ursprungliga storlek
är bestämd på grund af de s. k. dödlighetstabellerna
(se d. o.), d. v. s. de statistiska beräkningar,
som gjorts rörande menniskans lefnadslängd. Huruvida
de premier, som erläggas, äro tillräckliga för att
försäkringsanstaltens förlust å den ene skall kunna
motvägas af hvad som vinnes på den andre, är således
beroende af i hvad mån den använda dödlighetstabellen
verkligen motsvarar dödligheten bland anstaltens
försäkringstagare. Bland de mera kända och (i Sverige
hittills vanligast) anlitade dödlighetstabellerna
må nämnas "De 17 engelska kompaniernas", upprättad
år 1843 på grund af iakttagelser å 83,905 lif och
13,781 dödsfall. Beräkningen af premien vid den
vanliga lifförsäkringen tillgår på följande sätt. Af
dödlighetstabellen ("De 17 engelska kompaniernas")
finner man, att af 100,000 personer uppnås t. ex. 30
års ålder af 86,292, af hvilka 727 aflida under ett
år, 80 års ålder af 13,290, af hvilka 1,866 afgå
med döden under ett år, 98 års ålder af 4 med en
afgång af 3 under ett år o. s. v. Blott en uppnår
99 års ålder och denne antages aflida inom ett år
derefter. Dividerar man antalet af dem, som aflida i
en åldersklass, med summan af dem, som vid inträdet i
samma åldersklass voro vid lif, så blifver qvoten lika
med dödlighetsförhållandet, eller dödssannolikheten
för hvarje särskild ålder. För en 30-åring är
dödssannolikheten således = 0,0084248. Detta vill
med andra ord säga att, om för hvar och en af 86,292
lefvande 30-åringar skall vid hans död utbetalas
100 kr., så kommer att under första året utbetalas
727 X 100 eller 72,700 kr., hvilket fördeladt på
86,292 personer gör 84,248 öre. Sistnämnda belopp
bör således af de ifrågavarande personerna erläggas
såsom premie, för att bolaget skall kunna ikläda sig
risken att för hvar och en, som aflider, erlägga 100
kr. Som emellertid afgiften erlägges vid årets början,
och dödsfallen för beräkningarnas skull antagas ske
vid årets slut, diskonteras nyssnämnda belopp med
den till grund för beräkningarna lagda räntefoten,
som i Sverige till fördel för försäkringstagaren är 4
proc., men t. ex. i Tyskland endast 3 1/2. Diskonteras
84,248 öre med 4 proc., så uppstår siffran 81,008
öre, hvilket således är den verkliga premien för en
30-åring för en försäkring på 100 kr. På samma sätt
uträknas premien för alla öfriga åldrar, hvaraf
lätteligen inses, att premiens storlek växer med
tilltagande ålder på grund af derigenom uppkommande
större dödssannolikhet. En försäkrad person skulle
således egentligen erlägga en för hvarje år stigande
premie, men detta betalningssätt har man funnit vara
förenadt med många praktiska olägenheter. Derför
har man uträknat en medelpremie för alla åldrar,
hvilken för t. ex. en 30-åring är 1,70 proc. af
försäkringssumman. Denna premie är känd under namnet
nettopremie. Men då deruti icke är inberäknad någon
ersättning för förvaltningskostnader eller något
bidrag till betäckande af försäkringsanstaltens risk,
i händelse dödligheten skulle blifva större än hvad
den använda dödlighetstabellen gifver vid handen,
m. m. d., så förses ofvannämnda premie med ett
tillägg (den s. k. "belastningen"), beräknadt på
olika sätt i olika land och olika bolag, och derigenom
uppkommer den slutliga premien, bruttopremien. Denna
är för en 30-åring enligt de tabeller, som i allmänhet
inom vårt land tillämpas, 2,12 proc. för en försäkring
på lifstid med årlig premiebetalning under hela
försäkringstiden.
Derigenom att försäkringstagaren sålunda i yngre
år erlägger mera än hvad hans ålder egentligen
kräfver och vid äldre år i stället mindre,
uppkommer ett öfverskott, som af bolaget förvaltas
och förräntas för att i sinom tid tillställas
försäkringstagaren. Samlingen af dessa öfverskott
kallas med ett gemensamt namn
lifförsäkringsfonden, och den del af öfverskottet, som
belöper sig på hvarje försäkring, försäkringens
matematiska värde. Har försäkringstagaren varit
tillräckligt länge försäkrad, för att de första
omkostnaderna för hans försäkring (läkarearvode,
agentprovision m. m.) kunna anses betäckta –
i Sverige beräknas dertill åtgå 3 år –, så har
försäkringstagaren rättighet att återfå 3/4 af det
matematiska värdet, mot det att försäkringsaftalet
upphäfves (annulleras). En fjerdedel af det
matematiska värdet qvarhålles för att förstärka
försäkringsfonden, emedan man måste antaga, att de
sjukligare personerna i allmänhet icke annullera sina
försäkringar, hvarigenom således genomsnittsvärdet
af de försäkrade lifven skulle förringas. Såsom
exempel på det matematiska värdets storlek må
nämnas, att detta för en 30-åring, försäkrad på
lifstid för 100 kr. och pligtig att erlägga årlig
premie under hela försäkringstiden, ar efter 3:dje
försäkringsårets slut 2,89 kr. Han har då i premier
erlagt sammanlagdt 6,30 kr. Det öfriga af premien
har åtgått till att betäcka dels utbetalningarna af
försäkringsbeloppet till dem af försäkringstagarna,
som aflidit, dels förvaltningskostnaderna. Deraf kan
man inse det oberättigade i den ofta framställda
fordran att vid försäkringens upphörande återfå
hela den inbetalda premiesumman. Lifförsäkringen är
nämligen, i likhet med brandförsäkringen, grundad
på associationsprincipen, enligt hvilken medlemmarna
betala för hvarandra och icke hvar och en för sig.
Lifförsäkringsrörelsen bedrifves i allmänhet af bolag,
som äro dels ömsesidighetsbolag, dels aktiebolag. Vid
de förra sammansluta sig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
