Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lifräddningsbåt ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
kraft, "lifskraften". Denna kraft blef sedermera af
Paracelsus (d. 1541) och van Helmont (d. 1644) nästan
personifierad under namnet archeus (se d. o.) och
spökar åter hos den berömde läkaren Stahl (d. 1734)
under namn af anima i hans teori om "animismen" (se
d. o.). Den betraktades som en af organen oberoende
kraft, som reglerade och styrde de vitala funktionerna
samt helt och hållet beherskade det materiella
substratet, hvaremot man numera anser alla hos ett
organiskt lif framträdande krafter och lifsyttringar
vara beroende af de särskilda organens materiella
lif, ämnesomsättning, utveckling och verksamhet.
F. B.
Lifsluft, Fr. air vital, en af Condorcet först
(1775) använd, nu föråldrad benämning på syrgas.
P. T. C.
Lif-sqvadron. Se Lifkompani.
Lifsstraff. Se Dödsstraff.
Lifstidsstädseln l. lifstidstagan. Se Första tagan.
Lifsväckare (T. lebenswecker), ett kirurgiskt
instrument. Se Baunscheidtism.
Liftråse, Nord. mytol. Se Hoddmimeshult.
Liftursa, Nord. mytol., en af de lägre åsynjorna. Hon
är satt att vårda de menniskor, som Frigg vill rädda
från fara. Th. W.
Liga (Ital. lega, Sp. liga, Fr. ligue, af Lat. ligare,
binda), förbund, förening (i svenskan nästan endast i
klandrande betydelse, t. ex. "tjufliga"; dock äfven
"fredsliga"). – Detta ord tillhör hufvudsakligen
1500- och 1600-talens politiska språkbruk och
är liktydigt med de yngre termerna koalition och
allians. Det qvarstår i de historiska benämningarna
på åtskilliga politiska förbund: a) Ligan för det
allmänna bästa (La ligue du bien public), bildad
1465 mot konung Ludvig XI af medlemmar af franska
högadeln, med konungens broder, hertig Karl af Berry,
samt hertig Frans II af Bretagne och grefve Karl
af Charolais (sedermera hertig Karl den djerfva af
Burgund) till hufvudman; b) Ligan i Venezia 1495,
stiftad mot Frankrike mellan venezianska republiken,
Ludvig Sforza, påfven Alexander VI, Ferdinand den
katolske och kejsar Maximilian I; c) Ligan i Cambrai,
hvilken 1508 ingicks mot republiken Venezia af påfven
Julius II, Maximilian I, Ferdinand den katolske samt
Ludvig XII af Frankrike; d) Heliga ligan (se d. o.);
e) Katolska ligan (se d. o.); f) Ligan (La ligue;
äfven Sainte ligue och Sainte union), ett år 1576
sammanslutet katolskt parti i Frankrike, hvilket
under ledning af slägten Guise förde kampen mot
protestantismen och Henriks af Navarra tronföljd
(se Henrik, franska konungar 3), tills det år 1596
fullständigt föll till föga.
Ligament (Lat. ligamentum). Se Band 3.
Ligarius, namn på en romersk slägt. Bekant är
Quintus L., som kämpade mot Caesar, men blef
tillfångatagen och landsförvist. Sedermera anklagades
han af Q. Aelius Tubero, men försvarades af Cicero,
som dervid anropade Caesars nåd för honom. Han
blef också benådad, men deltog det oaktadt sedan i
sammansvärjningen mot Caesar. Möjligen omkom han vid
preskriptionen år 43 f. Kr. R. Tdh.
Ligato, Ital. Se Legato.
Ligatur (Lat. ligatura, band, bindning). 1. Kirurg.,
afknytning, omknytning, underbindning. Inom kirurgien
begagnas af- och omknytning för flerehanda och till
en del mycket vigtiga ändamål. Det vanligaste,
liksom ock det angelägnaste och mest betydande
är att dymedelst stilla blödning ur pulsådror,
men äfven någon gång större blodådror. Detta kallas
underbindning. Hvarje sår, förorsakadt med hvasst
instrument, åtföljes af blödning och, om större kärl
blifvit träffade, af en våldsam sådan, hvilken kan
medföra lifvets förlust, om ej blödningens källa
tilltäppes. Man söker derför att i såret uppleta
den afskurna änden af kärlet och fatta den med en
liten tång eller pincett, som provisoriskt tillsluter
kärlmynningen. Derefter omknytes den fattade änden med
en tråd af silke eller annat ämne. Tråden anlägges i
dubbel knut och tilldrages så hårdt, att kärlet fullt
tillslutes, hvarefter pincetten borttages. Inuti ådern
bildar sig en propp, som organiseras och definitivt
tillsluter densamma. Någon gång är det nödigt att
uppsöka båda de afskurna ändarna och försäkra sig
om dem, detta då artererna lifligt kommunicera
(anastomosera) med hvarandra. Äfven större vener
måste dubbelt underbindas. Är det ej möjligt att
i såret finna arteren, måste man uppsöka stammen
längre upp mot centrum, der man enligt anatomien
vet, att den stryker fram, och om densamma lägga en
ligatur. Vid alla större operationer delas vanligen
en hel mängd arterer, och hvar och en af dem fattas
med en kläm-pincett, som oftast får qvarligga, tills
operationen blifvit fulländad eller åtminstone en
vigtigare akt afslutad, hvarefter underbindningarna
verkställas. Vid operationer på mycket blodrika
organ och der ändgrenarnas uppsökande plägar vara
förenadt med större svårigheter, såsom t. ex. vid
borttagande af en större del af tungan, brukar
man att före den egentliga operationens början
uppsöka och omknyta den eller de ådror, som tillföra
organet det mesta blodet. Ser man vid operationer,
sådana som borttagandet af tumörer, i synnerhet
goitre, kärlen, innan de blifvit genomskurna, så
underbinder man dem före genomskärandet dubbelt,
och snittet lägges emellan båda ligaturerna. Man kan
vid sådana tillfällen bli nödsakad att anlägga 50,
100, ja än flere ligaturer. – Till material för
omknytningen begagnades förr alltid silke. Detta
hade den olägenheten att ej kunna frånskiljas utan
suppuration, hvilken man nu till hvarje pris vill
förekomma. Derför begagnas nu i stället catgut-trådar,
beredda ursprungligen af katt-tarmar (hvaraf namnet)
och väl desinfekterade. Dessa absorberas i såret,
försvinna utan varbildning och störa således ej den
omedelbara läkningen. Men ungefär samma egenskap har
väl desinfekteradt silke. Det försvinner väl ej,
men det omgjutes af naturen med en hylsa och hvilar
deri, oskadliggjordt, hur länge som hälst. – Äfven
vid pulsådersvulster, anevrysmer, ar ligatur på den
tillförande arteren ett ofta användt medel. Då blod
ej mera intränger i säcken, stelnar det, som redan
finnes deri, och organiseras; säcken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
