Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Liljulag ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
för detta ändamål gjort stora
fabriksanläggningar vid Tegelviken (Stockholm).
Under den rad af missväxtår, som från slutet af
1820-talet hemsökte Vesterbottens och Norrbottens län,
vidtog L. till en början enskilda anordningar till
fyllande af spanmålsbehofvet i nämnda landsdelar och
vann snart äfven regeringens öra för en plan,
enligt hvilken hon icke endast – såsom till en
början skedde – skulle gifva direkta understöd
till nödens lindrande, utan äfven vända den
till välsignelse genom att med anledning af densamma
söka framkalla ett mera lifligt och mångsidigt
tillvaratagande af Norrlands förvärfskällor.
Enligt upprepade kontrakt med kronan (det äldsta
af d. 21 Sept. 1832) mottog L. af henne såsom
räntefritt lån kontanta penningar och spanmål mot
förbindelse att genom industriella anläggningar
sätta den nödställda befolkningen i tillfälle
att med naturaprestationer betala den säd, som
han tillhandahöll. På detta sätt uppkommo ett
stort skeppsvarf i Luleå och några mindre på andra
platser, en fabrik i Skellefteå för tillverkning
af terpentin, harts och kimrök, Baggböle sågverk
m. m. – Trogen sitt menniskovänliga syfte, gick L.
emellertid vid den stora affärens bedrifvande
derhän i liberalitet, att han sjelf gjorde
ganska betydliga förluster, hvilka rikets ständer
sedermera icke funno skäligt att ersätta. Sedan
1842 års fredsslut mellan England och Kina öppnat
sistnämnda rike för den allmänna europeiska handeln,
utsågs L. 1844 att studera handelsförhållandena i
Ostindien och Kina samt åvägabringa en handelstraktat
emellan Sverige-Norge och Kina. En sådan lyckades
det honom ock att afsluta i Kanton d. 20 Mars 1847.
Efter sin återkomst till fäderneslandet utgaf
L. ett större arbete, Chinas handel, industri och
statsförfattning (1848), tillbragte återstoden af
sin krafts dagar såsom disponent i myrodlingsbolaget
på Gotland, flyttade 1864 till Stockholm och afled
derstädes d. 24 Juni 1870.
Liljulag. Se Hrynhenda och Lilja.
Lilla Bedinge. Se Bedinge.
Lilla Belt. Se Belt 2.
Lilla björnen. Se Björn, astron.
Lilla blodfinken. Se Lagonosticta.
Lilla Edet, handels-
och fabriksplats i Fuxerna socken, Elfsborgs län, vid
östra stranden af Göta elf, midt emot Ströms kanal.
Genom de vid hvarandra liggande byarna och
gårdarna Lilla Edet, Fuxerna, Kullås m. fl. har
platsen ett köpingslikt utseende. Den är bebodd
af omkr. 1,200 pers. Der finnas postkontor,
telegrafstation, gästgifvaregård, tingsställe
(för Flundre härad), sparbank, apotek, handelsbodar,
pappersbruk, tändsticksfabrik, ångqvarn samt
flere stora sågverk m. fl. industriella
anläggningar.
Lilla flottan kallades under linieskeppens
dagar den del af flottan, som var afsedd för
skärgårdens försvar. Svenska flottan har tidtals
varit delad i en större, eller linieflotta, och
en mindre, eller skärgårdsflotta. Den senare
har äfven burit benämningen arméns flotta. Se
vidare Arméns flotta, Skärgårdsflotta.
L. H.
Lilla Harrie. Se Harrie.
Lilla hunden. Se Hunden, astron.
Lilla Isie. Se Isie.
Lilla jul. Se Kyndelsmässan.
Lilla kreditivet. Se Kreditiv 3.
Lilla kriget. Se Krig, sp. 1540.
Lilla Malma. Se Malma.
Lilla Mellösa. Se Mellösa.
Lilla oktaven, äfven kallad den ostrukna
oktaven, den andra i ordningen efter den på
pianot lägsta, eller kontraoktaven. Tonernas
namn skrifvas med lilla alfabetet: c d e f g a h.
A. L.
Lill-Armenien. Se Armenien.
Lilla Rytterne. Se Rytterne.
Lilla S:t Bernhard. Se Alpvägar och Bernhard, S:t.
Lilla Slågarp. Se Slågarp.
Lilla Stäket. Se Almare Stäke.
Lilla Tibet. Se Baltistan.
Lilla vattenormen, astron. Se Hydrus.
Lille [lil], Flam. Ryssel [rejsel], hufvudstad
i franska depart. Nord, förnämsta fästningen
och industriorten i norra Frankrike, ligger vid
den kanaliserade Deules förening med Lys och vid
Sensée-kanalen, 11 km. från belgiska gränsen. 145,113
innev. (1881). Före 1858 hade staden en elliptisk form
och var tätt omsluten af en gammal fästningsvall,
som förhindrade stadens utvidgning. Men sedan dess
har vallen på södra sidan raserats; grafvarna hafva
igenlagts, och deras plats intages nu af den stora
Boulevard de la Liberté. Stadens område mer än
fördubblades derigenom att inom enceinten intogos
kommunerna Esquermes, Wazemmes och Moulins-Lille. Den
nya stadsdelen eger vackra bulevarder och öppna
platser samt bildar en angenäm kontrast till den mörka
och smutsiga gamla staden. Skildt från staden genom
en esplanad, ligger på stadens vestra sida Vaubans
västerverk, citadellet. bildande en oregelbunden
femhörning. Af allmänna byggnader må nämnas flere
gamla kyrkor (Église S:t Maurice och Eglise de la
Madeleine m. fl.) och särskildt en ny stor kyrka,
Église Notre-Dame de la Treille et S:t Pierre,
hvilken började byggas 1855 i 13:de årh:s stil, det
monumentala stadshuset (anlagdt 1846) och börsen,
i originel stil från 1650-talet. På Grand place
står en 1848 rest kolonn, erinrande om L:s belägring
1792. Staden har 2 fakulteter (fac. des sciences och
fac. mixte de médecine et de pharmacie), ett lycée,
ett katolskt s. k. université libre, med 5 fakulteter,
en musikläroanstalt (filial till konservatoriet i
Paris) samt flere lärda sällskap. Tafvelgalleriet
är ett af de rikaste i landsorten, och Wicar-muséet
(testamenteradt till staden af målaren J. B. Wicar,
d. 1834) innehåller en unik samling originalteckningar
af de store italienske mästarna. Staden eger
äfven ett etnografiskt museum (Musée Moillet) samt
arkeologiska, numismatiska och naturalhistoriska
samlingar. – L. har sin största betydelse som
industristad. Särskildt är textilindustrien högt
utvecklad. Så arbeta t. ex. 14,000 pers. i lin- och
5,000 i bomullsspinnerierna; 2,000 pers. tillverka
tråd och 1,000 yllevaror, hvarjämte
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
