Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lillryssarna ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
afsättning af ("limburg"-)ost. 4,385 innev. (1882). –
4. L. an der Lahn, stad i preussiska regeringsområdet
Wiesbaden, prov. Hessen-Nassau, med 5,898
innev. (1880) och liflig industri (marmorbrott samt
tillverkning af maskiner och lergods). Präktig
domkyrka och ett stiftskloster från 909. Vid
L. och det närbelägna Dietz tillfogade ärkehertig
Karl fransmännen under Jourdan ett nederlag
(1796). – 5. L. an der Lenne l. Hohenlimburg,
stad i preussiska regeringsområdet Arnsberg,
prov. Westfalen, har ansenlig metallindustri. 5,267
innev. (1880). I närheten ligger slottet
Hohenlimburg på ett berg ofvanför staden,
S. A. L.
Limburgit [hårdt g], petrogr., kallas en med basalt
beslägtad vulkanisk bergart, bestående af rödbrun
glasig grundmassa, med deri porfyriskt inströdda
kristaller af augit och olivin. Namnet är uppkalladt
efter Limburg nära Kaiserstuhl i Baden. Äfven inom
mellersta Skånes basaltområde har man trott sig finna
bergarter med limburgitisk habitus. E. E.
Limbus (Lat., bräm, bälte), enligt romersk-katolskt
lärobegrepp benämning på två afdelningar i
underjorden: limbus patrum (fädernas limbus),
äfven kalladt Abrahams sköte (Luk. 16, 23), hvarest
Gamla testamentets fromme befunnit sig för Kristi
nedstigande till dödsriket, och limbus infantum
(barnens limbus), vistelseorten för de barns själar,
hvilka dött odöpta. Det förra skulle således numera
stå tomt. Från dessa underjordiska rymder skiljes
såväl det egentliga helvetet (infernus damnatorum) som
skärselden (purgatorium). P. F.
Limenitis Fabr., zool., ett fjärilslägte. hörande till
gruppen Nymphalidae bland dagfjärilarna. Slägtet
igenkännes derpå att bakvingarnas diskfält är öppet,
d. v. s. icke begränsadt medelst en tvärgående
ribba ("nerv"), samt att framvingarnas ribbor
("nerver") äro 10. I Sverige finnes af detta
slägte aspfjärilen, L. populi L., som har vingarna
småtandade, svartbruna ofvan, med hvita fläckar å de
främre och ett hvitt tvärband å de bakre. Vingarnas
undersida är rödgul, med hvita fläckar och band samt
blåaktiga utkanter. Aspfjäriln är en af Sveriges
största fjärilar. Hans larv lefver på aspar,
hälst nära sumpiga ställen. Under högsommaren, i
synnerhet dess senare del, infaller flygtiden för
denna ståtliga fjäril, som alltid förekommer sparsamt
här och der från Skåne upp till mellersta Sverige.
O. T. S.
Limerick. 1. Grefskap i irländska prov. Munster,
s. om Shannons mynning. Areal 2,755 qvkm. 177,203
innev. (1881). Största delen af grefskapet är en
jämförelsevis jämn, fruktbar slätt, hvilande på
kalksten. Endast på gränserna uppträda berg. Shannon
är segelbar till staden L. De vigtigaste bifloderna
äro Mulkear, Maigue och Deel. Åkerbruk och
boskapsskötsel äro hufvudnäringar. Omkr. 62
proc. af arealen äro betesmarker, 26,6
proc. åkerjord. Grefskapet innesluter större delen
af Golden Vale, den fruktbaraste trakten på Irland,
hvilken sträcker sig tvärs öfver L., från
Cashel i Tipperary till staden L. Industrien är
obetydlig. – 2. Hufvudstad i nämnda grefskap, ligger
på venstra stranden af Shannon och på en af denna
flod bildad ö (Kings island) samt står genom tvänne
broar i förbindelse med förstaden Irish Town på
högra stranden. Stadsdelen på ön kallas English Town
och är jämte Irish Town företrädesvis bebodd af de
fattiga folkklasserna. Den nyare och egentliga staden,
anlagd 1769 och kallad Newton Pery (Pery är earlens
af Limerick familjenamn), är vackert och regelbundet
byggd. L. är säte för en anglikansk och en katolsk
biskop samt har utom den protestantiska katedralen
(grundad 1180, ombyggd 1490) och den katolska (byggd
1860) nära 20 gudstjenstlokaler, tillhörande olika
bekännelser. Innevånarnas antal uppgick 1881 till
48,246. Näst Dublin, Belfast och Cork är L. den
folkrikaste samt i industrielt och kommersielt
hänseende vigtigaste staden på Irland. De förnämsta
industrigrenarna äro tillverkning af linnevaror,
spetsar och handskar. Derjämte finnas bryggerier,
brännerier, garfverier och qvarnar. – L. är en
urgammal stad. Sedan midten af 9:de årh. tillhörde
det danskarna. Från 1106 till 1174, då det eröfrades
af engelsmännen, var det hufvudstad i konungariket
Thomond l. Norra Munster. Konung Johan af England
byggde 1210 ett fast slott, och senare ökades
befästningarna, så att L. från 15:de årh. till 1760,
då dessa refvos, var en af de starkaste fästningar
i landet.
Limes, Lat., gränsvärde (se d. o.).
Limfjorden l. Liimfjorden (namnet härledes antingen
fr. Fornn. limar, grenar, eller fr. D. lim l. liim,
kalk), en i Nörrejylland djupt inskjutande fjord af
Kattegatt, hvilken, efter genombrottet (1825) vid
Agger (se Agger kanal), är förbunden med Nordsjön,
så att Jyllands nordligaste del (Vendsyssel och Ty)
egentligen är en ö. L:s längd är 158 km., dess areal
1,500 qvkm. I sin början, vid köpingen Hals, är
fjorden endast 3–4 m. djup; sedermera stiger djupet
till 8–16 m. Till Ålborg, 26 km., är bredden endast
625 m.; men der vidgar sig fjorden till den första
s. k. "bredningen", Nibe bredning, med öarna Gjöl och
Öland. Derifrån leder Aggersund in i Lögstör bredning,
hvilken i närheten af köpingen Lögstör är så grund,
att man 1857–61 till sjöfartens främjande gräfde en
kanal genom fastlandet (Fredrik VII:s kanal). Lögstör
bredning, som utgör större delen af L., innesluter
öarna Livö och Fuur. I n. skjuter en vik, den starkt
igensandade Bygholms vejle (B:s vadställe), in mellan
Vendsyssel och Ty upp emot Bulbjerg, i s. leder
Hvalpsund till Skivefjorden, och i v. delar L. sig
omkring den stora ön Mors i två armar. Den ena af
dessa, Feggesund, går n. om Mors samt leder in till
Thisted bredning, Vilsund och Nässund; den andra,
Sallingsund, går ö. om nämnda ö. De båda armarna
förena sig s. om Mors, omsluta Jegindö och bilda i
s. den stora Venöbukten. Genom Oddesund kommer man
derefter in i Nissum bredning, som endast genom
Harboöre skiljes från Nordsjön. Den 8 Juli 1879
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
