- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 9. Kristendomen - Lloyd /
1361-1362

(1885) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lindeblad ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

samt Enkan, hvilka tillvunno sig stort bifall. I
München, der hon tillbragte en del af 1854, tillkom
Evangelisten Matteus. Derifrån begaf hon sig till Rom,
der hon uppehöll sig från hösten 1854 till Juni 1855,
och hvarest hon utförde sin berömda Flicka med en
apelsin
(i Nationalmuseum), Italiensk bondqvinna med
sitt barn, Blind gubbe med sina barnbarn, Pifferari

m. fl. Från Rom for hon tillbaka till Paris och
dröjde der till våren 1856. Der målade hon ännu
ett par af sina mest bekanta arbeten: Munken och
Frukosten, hvilken dock fullbordades först 1866
(i Nationalmuseum.). Efter sin hemkomst, 1856,
kallades fröken L. till ledamot af konstakademien,
hvilken hon tillhört som agré sedan 1853. Sommaren
1857 företog hon en studieresa till Dalarna, hvilken
blef af betydande inflytande på hennes konst genom de
nya ämnen den tillförde denna. Sålunda tillkommo under
de följande åren Lillans sista bädd, Mormors öga,
Söndagsafton i en dalstuga
(1860; i Nationalmuseum),
Vallflickan m. fl. Men samtidigt fortsatte och
utvecklade fröken L. sin porträtteringskonst i en rik
följd af bilder, som, i likhet med hennes genrer,
utmärka sig för vårdad och smakfull målning, en
behaglig färg och en känslig uppfattning. Bland många
dylika af hennes hand må nämnas H. Reuterdahl (1856),
Karl XV, Drottning Lovisa (1859; i Nationalmuseum),
presidenten Fr. Åkerman. J. P. Lefrén, A. Tidemand
(1861; i Göteborgs museum), J. af Kléen, prins
Oskar och hans gemål, biskop Bring, Signe Hebbe,
L. B. Falkman, kronprinsessan Lovisa
(1869; i
Nationalmuseum), A. Fryxell, O. Glas, H. Hamilton,
A. V. Boos
m. fl. Ej häller hennes verksamhet som
genremålarinna har hvilat under detta flitiga
porträtterande. Bland hennes senare verk af detta
slag må nämnas På väg till kyrkan, Mors lilla
hjelpreda
och Marknadsfröjd i en dalstuga. Med
undantag för ett par kortare resor till Paris och
Düsseldorf 1859 och 1861 har hon sedan sin stora
studiefärd alltjämt varit bosatt i Stockholm. Hon är
hedersledamot af "Female artist’s society" i London
samt erhöll 1866 medaljen Litteris et artibus, som
då var konstakademiens belöningsmedalj. Många af
hennes genretaflor hafva återgifvits i litografi och
träsnitt samt i denna form vunnit stor spridning.
-rn.

Lindegren, Johan, musiker, f. i Ullared i
Halland d. 7 Jan. 1842, studerade vid Musikaliska
akademien 1860–65 och har der tjenstgjort som
lärare i kontrapunkt, äfvensom enskildt undervisat
i komposition (bl. a. Dente och Andersen). 1881 blef
han sånglärare vid Jakobs läroverk och 1885 kantor i
Storkyrkan, hvarjämte han en längre tid tjenstgjort
som korsångare vid Stora teatern. 1881–82 utgaf
han en "Tidning för kyrkomusik" och skref der liksom
förut i "Necken" och senare i "Svensk musiktidning" en
mängd uppsatser, utmärkta af skärpa och sakrikhet. Af
hans kompositioner, som ej sakna genialiska ansatser,
äro en Fuga och en Sonat för piano prisbelönta af
Musikaliska konstföreningen. Utgifna äro dessutom
Festmarsch "till Vegas hjeltar", Elegi vid
operasångaren O. Arnoldsons frånfälle, Hösttankar samt stycken
i först nämnda tidningar; otryckta äro diverse
kammarmusik, omkr. 80 rytmiska koralmelodier samt
en stor, ny svensk koralbok, en frukt af mycken
flit och trägen forskning, ehuru möjligen ej i lika
hög grad praktiskt användbar. Öfver hufvud torde
L. f. n. (1885) vara Sveriges förnämste koralkännare.
A. L.

Lindelöf, Lorens Leonard, finsk vetenskapsman,
född d. 13 Nov. 1827 i Karvia kapell af Ikalis
socken i Finland, blef student i Helsingfors 1845,
filos. kandidat 1850 och filos. licentiat 1854
samt utnämndes 1855 till docent i astronomi
vid universitetet i Helsingfors, sedan han
tidigare under en följd af år varit amanuens vid
astronomiska observatoriet derstädes. Under åren
1855–56 tjenstgjorde L. dessutom som e. o. astronom
vid centralobservatoriet i Pulkova. År 1857 blef han
professor i matematik vid förenämnda universitet och
qvarstod på denna plats till 1874, då han kallades
till öfverdirektör i öfverstyrelsen för skolväsendet
i Finland. 1869–72 var han universitetets rektor. –
Såsom vetenskapsman har L. egnat sina krafter åt
såväl matematiken som astronomien och på hvartdera
området utöfvat en icke obetydlig verksamhet. Det
är i synnerhet variationskalkylen och till densamma
hörande problem, som i L. erhållit en framstående
arbetare. Som första resultat af sitt arbete på
detta fält utgaf L. Variationskalkylens teori
och dess användning till bestämmande af multipla
integralers maxima och minima
(1855) samt Leçons
de calcul des variations
(i samarbete med Moigno;
Paris 1861, utg. äfven i rysk öfvers.). Dessutom
må nämnas en i franska vetenskapsakademiens
"Comptes rendus" för 1861 införd uppsats, Nouvelle
demonstration d’un theorème fondamental du calcul
de variations
(öfvers. till engelskan) samt den
i belgiska vet. akad:s handl. för 1864 införda
uppsatsen Examen critique d’une méthode récemment
proposée pour distinguer le maximum et le minimum
dans les problèmes du calcul de variations.
För
en afhandling med titeln Propriétés générales
des polyèdres, qui sous une étendue superficielle
donnée renferment le plus grand volume
(i "Mélanges
mathématiques et astronomiques", 1870) tilldelades
honom (utan täflan) 1880 af vetenskapsakademien i
Berlin Steinerska priset (1,800 mark), enär denna
uppsats gifver fullständig lösning af ett redan 1843 i
bd XXIV af "Celles journal" förekommande, af Steiner
framstäldt problem. En af L. författad Lärobok i
analytisk geometri
utkom 1864 (3:dje uppl. 1877;
öfvers. till finskan 1876). Af L:s vetenskapliga
verksamhet föreligger, förutom det nämnda, jämväl
en mängd resultat, härrörande från vetenskapliga
resor och expeditioner. Särskildt må nämnas en serie
geografiska ortbestämningar i trakten af Ladoga
(1850). Vid de årsmöten, som höllos af "The british
association for the advancement of the sciences"
i Aberdeen 1859 och Oxford 1860 höll L. föredrag,
hvilka äro införda i sällskapets "Report", hvarjämte
han deltog i den af engelska regeringen bekostade
expeditionen till nordliga Spanien för observerande
af den totala


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 12:28:11 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfai/0687.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free