- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 9. Kristendomen - Lloyd /
1399-1400

(1885) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ling, Per Henrik - Ling, Hjalmar Fredrik - Lingam, Ind. mytol., manslemmen såsom symbol af naturens alstrande kraft och derjämte sinnebild, under hvilken Siva tillbedjes. Jfr Fallos - Lingard, John - Lingbo kapell är en del af Skogs socken i Gefleborgs län - Lingelbach, Johannes - Lingen, fordom grefskap i westfaliska kretsen i Tyskland

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

karrikatur. Intet annat gymnastiskt system, utom möjligen
det grekiska under dess mest lysande period, har så
som det svenska eftersträfvat enkelhet och begränsning
i plastisk form och skönhet. L. grundade gymnastiken
på mekaniska, fysiologiska och hygieniska lagar samt
ville, att den skulle uppenbara i enkla drag sitt
ideella väsende. -rn.         T. J. H.

2. Ling, Hjalmar Fredrik, gymnastiker, den föregåendes
son, föddes i Stockholm d. 14 April 1820. Sedan han
1841 blifvit student i Upsala och 1842 utexaminerats
vid Gymnastiska centralinstitutet, anställdes han
1843 såsom underlärare vid nämnda institut, der han
1858 förordnades till öfverlärare. 1864 erhöll han
k. fullmakt på denna syssla samt titel professor. 1882
erhöll han afsked med pension. – Ehuru L. flere år
biträdde vid sjukgymnastiken hos prof. L. G. Branting
och ordnade dr M. Eulenburgs svenska sjukgymnastik i
Berlin, vände han sedermera sin verksamhet uteslutande
åt den pedagogiska gymnastiken. Om denna har han
inlagt odödlig förtjenst. Såsom skriftställare
har han uppträdt kritiskt mot bruket af åtskilliga
farliga konststycken eller andra karrikerade och
alldeles gagnlösa öfningar i friskgymnastik äfvensom
mot en ofördelaktig inskränkning, uppkommen genom
uteslutande af vissa för frisk ungdom väsentliga
"former". Han har inlagt en allvarlig protest
mot åsidosättande af den enkelhet, reda och
mera omvexlande mångfald, som med minskad fara
för öfverdrifter lättare kan åstadkommas genom en
stegvis ordnad "tabellarisk plan", på olika sätt
lämpad för såväl skolungdom som soldatskolan. Idén
till en rationel pedagogisk gymnastik var funnen
och grunden påbörjad af L:s snillrike fader, men äran
af det rika rörelsematerialets samlande och ordnande
tillhör honom. L. har af trycket utgifvit Pedagogiska
föreningens discussion öfver skolgymnastiken vid
årssammanträdet d. 21 Maj 1856
(med 8 bihang,
1857–64), Tabeller för pedagogisk gymnastik (1866,
4:de uppl. 1876), en källa för gymnasten att ösa
ur, Rörelselära (1866; förk. uppl. 1884), vittnande
om ovanligt omfattande beläsenhet, men genom det
hopade materialets rikhaltighet och genom bristande
öfversigtlighet något dunkelt, Tillägg till nämnda
"Rörelselära" (1869), Öfversigt af rörelselära
(1880), med en rikhaltig samling figurer, och
artiklar i "Tidskrift i gymnastik", bildande
en utförlig historisk och kritisk skildring af
friskgymnastiken vid Gymnastiska centralinstitutet
under åren 1843–73. L. har derjämte med stor pietet
ordnat och utgifvit "Delar af L. G. Brantings
efterlemnade handskrifter" (3 dlr, 1882–85). –
Ett i sanning storartadt arbete äro L:s 2 à 3 tusen
pennteckningar, afsedda att framställa den stränga
"korrektion", som karakteriserar många delar af den
svenska gymnastikmetoden. Fruktan för att denna
metod, på grund af sina formers omfattning och
olikartade beskaffenhet samt till följd af bristen
på tillräckliga och nog goda åskådningsmedel, skulle
dela den grekiska gymnastikens öde att blifva högst
ofullständigt känd af efterverlden, förmådde L.,
sedan han förgäfves vädjat till
statens mellankomst, att 1873, vid 53 års ålder och med
betydligt minskad synförmåga, lära sig teckna samt
med sin så sent förvärfvade färdighet gripa sig an
med att genom åskådlig framställning skilja den
kritiska och "rigoristiska" metoden från en hel
mängd senare uppkomna förfaringssätt (särskildt de
i tysken 1840–46, och engelsmannen Laspees’,
1865, skrifter fullständigast framställda
"systemen"). Efter mer än 10 års arbete fick L. sin
samling färdig. Endast medel saknas numera för
att få till stånd ett större planschverk öfver
den svenska gymnastiken, om hvilket påminnelser
gjorts från såväl in- som utlandet alltsedan
Gymnastiska centralinstitutets grundläggning.
T. J. H.

Lingam (af Sanskr. linga, tecken), Ind. mytol.,
manslemmen såsom symbol af naturens alstrande
kraft och derjämte sinnebild, under hvilken Siva
tillbedjes. Jfr Fallos.

Lingard [li’ngerd], John, engelsk historieskrifvare,
f. 1771, blef katolsk prest 1795. Död i Hornby
1851. Hans hufvudverk är A history of England from
the first invasion of the romans to the commencements
of the reign of William III
(8 bd, 1819–30; många
tillökade uppl.), hvilket arbete blifvit öfversatt
på de förnämsta kulturspråken. Det utmärker sig för
grundlig källforskning och klar, enkel framställning,
om det ock ej visar de högre egenskaper, som antyda
den verkligt store häfdatecknaren. Det är af afgjordt
katolsk tendens. L. utgaf derjämte The antiquities
of the anglo-saxon church
(1806; flere uppl.) samt
en mängd smärre religiösa stridsskrifter och
afhandlingar, bl. a. en katolsk katekes (Catechetical
instructions on the doctrines and worship of the
catholic church
).

Lingbo kapell är en del af Skogs socken i Gefleborgs
län.

Lingelbach, Johannes, holländsk målare, f. i
Frankfurt a. M. 1622, kom som barn till Holland,
der han först studerade, samt reste 1642 till Paris
och 1644 till Rom. Från 1650 till sin död, 1687
(1670?), lefde han i Amsterdam. L. framställde
hufvudsakligen italienska hamnar, marknader och
sådana scener, i hvilka han kunde anbringa massor af
folk. Ett af hans betydelsefullaste arbeten finnes
i Amsterdams stadshus: Utsigt af Dam (ett torg i
staden). I Amsterdams museum i Trippenhuizen finnas
flere utmärkta bilder af honom, ett par italienska
hamnar, en ridskola, en lägerplats, en tandläkare
till häst i en italiensk marknadsscen. L. är
representerad i de flesta större gallerier.
C. R. N.

Lingen. 1. Fordom grefskap i westfaliska kretsen
i Tyskland, omgifvet af biskopsstiften Münster och
Osnabrück samt grefskapet Tecklenburg. Det bestod
af tvänne delar: öfre och nedre L., af hvilka den
förra, mindre, nu tillhör kretsen Tecklenburg i
regeringsområdet Münster och den senare, 330 qvkm.,
landdrosteiet Osnabrück. Grefskapet L. var till 1508
en del af Tecklenburg, men tillföll då en gren af den
der regerande ätten, som innehade det till 1548. Sedan
tillhörde det

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:45:26 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfai/0706.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free