Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 9. Kristendomen - Lloyd / 1439-1440 (1885) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lins, fys. - Lins, fysiol.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

efter sin gång genom linsen sammanbrytas till en
och samma punkt, bildpunkten, eller ock en virtuel
(äfven kallad geometrisk l. matematisk) bild, då
strålarna utgå divergerande ur linsen, liksom om de
utgått från en punkt framför linsen, den virtuella
bildpunkten. Känner man linsens brännvidd, kan man
med stor noggranhet beräkna bildpunktens afstånd från
linsen, när ljuskällans läge i förhållande till linsen
är kändt. Äfven genom följande enkla konstruktion
kan bildpunktens läge bestämmas. Från den lysande
punkten a (se fig. 9) dragas

Fig. 9.

två strålar, den ena, am, genom linsens
optiska medelpunkt, den andra, ac, parallelt med
hufvudaxeln. Af det föregående veta vi, att am icke
förändrar riktning, utan går obruten genom linsen,
samt att ac efter utträdandet ur linsen passerar dess
brännpunkt, f. Förlänga vi strålarna am och cf, så
träffas de i b, hvilken följaktligen är bildpunkten
för a. Är linsen divergerande, så blir konstruktionen
olika endast derutinnan (se fig. 10) att strålen ac

Fig. 10.

utgår i riktningen cd, såsom om han kommit från den
virtuella brännpunkten f, till följd hvaraf strålarna
me och cd icke träffas, sedan de genomgått linsen, men
deras förlängningar bakåt skära hvarandra i punkten b,
som således är den virtuella bildpunkten. Från hvarje
punkt af en sjelflysande kropp eller ett belyst
föremål utgå ljusstrålar i alla riktningar. När
nu dessa träffa en lins och passera genom honom,
uppkommer antingen en reel eller en virtuel bildpunkt
af hvarje punkt på föremålet. Dessa bildpunkter falla
bredvid hvarandra och bilda en figur, som är likformig
med föremålet och som antingen har samma eller motsatt
ställning i rymden. Genom linsen afbildas således
föremålet, och detta antingen på motsatt sida mot
föremålet, i hvilket fall bilden är reel, eller på
samma sida om linsen, då bilden är virtuel. Härvid
gälla följande regler, som lätt genom konstruktion
kunna verifieras: De konvergerande linserna gifva
reella, omvända bilder, när föremålet ligger
utanför brännpunkten. Dessa bilder äro förstorade,
om föremålet ligger innanför dubbla brännvidden,
men blifva förminskade, om det ligger längre bort
från linsen. Ett föremål, som deremot ligger innanför
focus, afbildas virtuelt, upprätt och förstoradt. Af
en ljuspunkt i focus till en konvergerande lins
erhålles alls ingen bild, emedan strålarna utgå ur
linsen parallella. De divergerande linserna gifva
alltid virtuella, upprätta och förminskade
bilder af föremålen, hvar dessa än må placeras framför
linsen. Emellan linser och speglar råder en fullkomlig
analogi, på sådant sätt att en konvergerande lins
gifver samma slags bilder som en konkav spegel
och en divergerande lins som en konvex spegel (se
Spegel). Såväl reella som virtuella bilder kunna
ses, om ögat placeras bakom linsen i det utkommande
strålknippets riktning; men de reella bilderna kunna
derjämte uppfångas på papper, mattslipade glasskifvor
o. dyl., om dessa placeras på det ställe i rymden,
der bilderna ligga, och de kunna då ses ifrån alla
håll. – För att en lins skall kunna fullständigt
afbilda föremålen med deras riktiga former och färger,
fordras, att alla strålar, som utgått från en och
samma punkt på föremålet och passerat linsen, skola
fysiskt eller virtuelt skära hvarandra i en och samma
punkt samt vidare att linsens brännpunkt är densamma
för alla ljussorter (enkla färger). Intetdera af dessa
antaganden är emellertid strängt uppfyldt hos någon
sferisk lins. De häraf uppkommande afvikelserna
benämnas sferisk och kromatisk aberration (se
Aberration 2 o. 3). – Ofta sammansättas flere
linser till ett linssystem. Äfven för ett sådant
kan bildens plats, storlek och ställning bestämmas
genom konstruktion eller kalkyl. – Linsen utgör den
förnämsta beståndsdelen i en mängd fysikaliska och
astronomiska instrument, t. ex. camera obscura,
astronomiska tuben, mikroskopet, laterna magica,
samt har äfven funnit användning i det praktiska
lifvet såsom brännglas, glasögon, förstoringsglas,
teaterkikare, Fresnels linsapparat för fyrar
(se Linsfyrapparat). – 2. Fysiol. I menniskans
och de högre djurens ögon finnes en kropp, som
alldeles liknar en vanlig bikonvex lins, hvars
bakre yta dock är mera konvex än den främre. Den
är i friska tillståndet och intill de senare
åren alldeles genomskinlig och kallas derför
äfven kristall-linsen. Den är innesluten i en
särskild, likaledes fullständigt genomskinlig
hinna, linskapseln. Denna är ytterligt tunn och
strukturlös. Endast på insidan af främre väggen finnes
ett lager af epitelieceller. Linsen sjelf har hos
fullvuxna i medeltal 9 mm. vidd i sin längdaxel och
5 mm. i sin tvärdiameter. Den består af koncentriskt
anordnade lager af fibrer eller trådar, inkilade
i hvarandra, men med benägenhet för bildning af
triangulära sektorer. Linsen befinner sig tätt bakom
iris. På sin framsida har den bakre ögonkammaren
och den s. k. vattenvätskan. Med sin bakre yta
ligger den i glaskroppen och i en grop deri. Den
är fäst med en särskild hinna (zonula Zinnii) vid
ciliarkroppen. Linsen har två vigtiga funktioner
i ögat. Först är den det förnämsta ljusbrytande
mediet. Jämte hornhinnan och ögats vätskor, men
långt mera än dessa, tjenar den att bryta de från
fjärran kommande ljusvågor, som träffa ögat, så att
de kunna förenas i en punkt på ögats näthinna och
derigenom möjliggöra ett tydligt seende. Men derjämte
kan linsen förändra sin gestalt, öka sin konvexitet,
och derigenom göra möjligt för ljusvågor, som komma
från olika afstånd, att ändock förena

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>