Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lissabon, Portugals hufvudstad - Lissajous kurvor, fys. Om tvänne stämgafflar, hvilkas skänklar i ändarna äro försedda med små speglar - Lissera, glätta (särskildt tryckpapper) - Lissos, i forntiden en liten flod på Traciens södra kust - List, skeppsb., den utanför bordläggningens yttersida framskjutande delen af vissa plankgångar - List, Friedrich - Lista, socken i Södermanlands län
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
spanska oket, hvarifrån den befriades först
1640. Genom jordskalfvet d. 1 Nov. 1755 och en
samtidig eldsvåda lades 2/3 af staden i ruiner och
öfver 30,000 menniskor omkommo. Genom ministern
Pombals energi steg den dock hastigt upp ur askan
och gruset. I slutet af Nov. 1807 besattes staden
af fransmännen och befriades först d. 30 Aug. 1808
af engelsmännen. F. n. (1885) är man sysselsatt med
anläggning af en försvarslinie, som skall skydda
L. från landsidan. Den börjar vid Sacavem i ö. och
räcker till Caxias i v. (30 km.). Flere starka fort
äro redan färdiga.
Lissajous’ kurvor [-sjous], fys. Om tvänne
stämgafflar, hvilkas skänklar i ändarna äro försedda
med små speglar, placeras med speglarna vända mot
hvarandra i den ställningen att den ena svänger i
horisontal, den andra i vertikal riktning, och man
låter strålarna från en starkt lysande punkt falla på
den ena spegeln, derefter reflekteras mot den andra
spegeln samt slutligen träffa en skärm, ser man, när
båda stämgafflarna anslås, en lysande kurva på skärmen
af olika form alltefter stämgafflarnas toner och
det sätt, hvarpå de blifvit satta i vibration. Dessa
kurvor framställdes först (1855) af franske fysikern
Jules Antoine Lissajous (f. 1822) och hafva sitt namn efter
honom. I stället för att upplfånga jusbilden på en skärm
kan man betrakta den genom en tub. På dessa kurvors
förekomst har Lissajous grundat en mycket känslig
metod för stämgafflars komparering och justering. När
två stämgafflar ljuda fullkomligt unisont eller
äro stämda i rena oktaver, qvinter o. s. v.,
bibehåller sig nämligen den kurva, som de vid sina
samtidiga svängningar framkalla, oförändrad till
såväl form som läge. Men är intervallet dem emellan
mer eller mindre orent, vexlar figuren oafbrutet och
synes oscillera fram och tillbaka i synfältet. Den
apparat, som Lissajous konstruerat för detta ändamål,
kallas af honom optisk komparatör, af Helmholtz,
som i åtskilliga afseenden modifierat densamma,
vibrationsmikroskop. – Metoden att med optiska medel
sammansätta samtidiga vibrationer var känd före
Lissajous’ försök med stämgafflar. Den angafs först
af engelske fysikern Ch. Wheatstone (f. 1802) som
för detta ändamål konstruerade en apparat, hvilken
han benämnde kaleidofon (se d. o.). R. R.
Lissera (Fr. lisser), glätta (särskildt
tryckpapper). Lisseringen tillgår så, att de tryckta
arken, sedan de blifvit torkade, ett och ett läggas
emellan glanspapp och derefter sättas i press, der de
i vanliga fall få qvarstanna omkr. 12 timmar. – Ett
annat slag af pappersglättning är satineringen. Denna
verkställes före tryckningen.
Lissos, i forntiden en liten flod på Traciens
södra kust, v. om floden Hebros, bekant genom den
af Herodotos berättade sagan att Xerxes’ armé skulle
hafva druckit den tom.
List, skeppsb., den utanför bordläggningens yttersida
framskjutande delen af vissa plankgångar. Listernas
ändamål är i allmänhet att
gifva fartygssidan ett vackrare utseende. Listernas
benämning är beroende af deras läge å
fartygssidan. Så t. ex. kallas ytterkanten af
nedre skarndäcket skarndäckslist, ytterkanten af
öfre skarndäcket eller ledstången relingslist;
de lister, som finnas på akterspegeln, gallerierna
och galjonsbyggnaden, kallas spegellister,
gallerilister och galjonslister. På åtskilliga fartyg finnes
längre ned på fartygssidan, något öfver vattenlinien,
en list, som kallas frihultslist af det skäl att
den hindrar frihultens nedre ändar att trycka mot
sjelfva fartygssidan. Då listerna, just derigenom
att de bilda framskjutande partier på fartygssidan,
äro mera utsatta för "skamfilning" än den omgifvande
bordläggningen, måste de, som äro mest utsatta för
slitning, klädas med jern, hvartill då användes
s. k. listjern af en eller annan sektionsform,
J. G. B.
List, Friedrich, tysk nationalekonom, f. 1789 i
Reutlingen i Würtemberg, var 1817–19 professor i
"staatspraxis" i Tübingen och verkade samtidigt genom
tidningsskrifveri samt omfattande agitationer för
"Deutsches handels- und gewerbeverein". 1820 invaldes
L. i würtembergska landtdagen, men ställdes 1821
under åtal såsom författare till en klagoskrift öfver
åtskilliga missförhållanden inom förvaltningen och
lagskipningen, uteslöts 1821 på regeringens begäran
från landtdagen och dömdes 1822 till 10 månaders
fängelse. Genom flykt till utlandet undandrog han
sig till en början detta straff, men återvände
1824 och fängslades. I Jan. 1825 lössläpptes han,
emedan han förklarade sig beredd att öfverflytta till
Nord-Amerikas Förenta stater. Der brukade han till en
början sin penna i den der rådande protektionismens
tjenst och angrep i Outlines of a new system of
political economy (1827) A. Smiths läror, men fann
snart en bättre inkomstkälla i bearbetningen af
antracitflötser, som han upptäckt i Blå bergen i
Pennsylvanien. I sammanhang med detta företag bragte
han till stånd en jernväg emellan Tamaqua och Port
Clinton. Den blick för jernvägarnas betydelse, som han
dervid vann, lände till ett allmännare gagn, i det
L. från denna tid med stor ifver och sakkännedom,
ehuru visserligen utan direkt framgång, verkade
för detta kommunikationsmedels allmänna utbredning
i Europa, dit han 1832 för alltid återvände. Död
genom sjelfmord vid Kufstein 1846. Hans staty restes
1863 i Reutlingen. – Äfven efter återkomsten till
Europa polemiserade L. mot det smithska systemet
och framhöll, t. ex. i Das nationale system der
politischen ökonomie (1841; 7:de uppl. 1884), att
hvarje folk måste framförallt söka bringa sina egna
hjelpkällor till högsta grad af sjelfständighet
och i nödfall understödja den inhemska industrien
genom skydd. Han har förtjensten af att hafva bragt
å bane Rottecks och Welckers "Staatslexikon" (1834
o. f.) och utgaf sedan 1843 en protektionistisk
veckoskrift, "Zollvereinsblatt". L:s Gesammelte
schriften (3 dlr, 1850–51) utgåfvos af L. Häusser.
Lista [li-sta], socken i Södermanlands län,
Vester-Rekarne härad. Areal 4,717 har. 883 innev.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
