Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 9. Kristendomen - Lloyd / 1489-1490 (1885) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Litoral, geol., tillhörande kusten - Litorale ...

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

användes för att beteckna geologiska företeelser eller
aflagringar, hvilka försiggått eller ega rum vid eller
i närheten af en kust, till skilnad från sådana på
djupare vatten. E. E.

Litorale (Kustlandet), benämning på ett af flere
"kronland": furstgrefskapet Görz och Gradisca,
markgrefskapet Istrien samt staden Trieste med område,
bildadt ståthållareskap i den österrikisk-ungerska
monarkien. Det har en areal af 8,001 qvkm., deraf
på Görz och Gradisca 2,953, på Istrien 4,954 och på
Trieste 94 qvkm., med 647,934 innev. (1880). Trieste
har sin kommunalstyrelse; furstgrefskapet Görz och
Gradisca samt markgrefskapet Istrien hafva tvänne
särskilda landtdagar, som sammanträda i Görz och
Parenzo. Ståthållarens säte är Trieste.

Litoral-zon (se Litoral). 1. Geogr. och geol.,
det område af ett lands kuststräcka, som vid
flodtiden är betäckt af hafvet, vid ebben deremot
visar sig som land. – 2. Zool. och bot., den
del af hafvets djur- och växtlif, som utvecklas
och trifves företrädesvis inom ett bälte emellan
högsta och lägsta vattenståndet vid ebb och flod.
E. E.

Litorella lacustris Berg, strandpryl, bot., en
helt liten, glatt, på öfversvämmade stränder och i
vattenbrynet växande ört med ensamma, brunaktiga,
långskaftade hanblommor med fyra långsträngade
ståndare, som i knoppen äro invikta. Honblommorna,
vanligen två tillsammans, äro gömda bland de
syllika, i knippen eller rosetter samlade bladens
baser. Märkena äro framskjutande, håriga. Denna lilla
egendomliga ört, som hör till nat. fam. Plantagineae
Juss. och kl. Monoecia L., förekommer mera sällsynt
i Sverige, från Skåne till Upland. O. T. S.

Litotes, Grek., retor., enkelhet, en s. k. talfigur,
som består deri att man uttrycker sig på ett mildare
sätt än man menar. Företrädesvis sker detta genom
en nekande omskrifning, t. ex. "icke vackert" i
st. f. "fult". Jfr Eufemism.

Litotomi (af Grek. lithos, sten, och tome, skärning),
med. Se Stensnitt.

Litotriti (af Grek. lithos, sten, och Lat. terere,
krossa), med. Se Stenkrossning.

Litsa, sjöv., medelst garn, linor, rotting eller på
annat sätt fästa ett segel vid ett rundhult eller en
lejdare. Skall seglet förblifva fast på



sin plats, användes garn eller lina; skall det åter
"löpa" på en stång, rå eller lejdare, användes till
"litsor" böjd rotting, trä- eller metallringar
m. m. Se fig. L. H.

Litslena, socken i Upsala län, Trögds härad. Areal
6,390 har. 1,273 innev. (1884). L. utgör ett
konsistorielt pastorat af 2:dra kl., Upsala stift,
Trögds kontrakt.

Litta, Pompeo, grefve, italiensk militär och
slägtskildrare, f. i Milano 1781, d. derstädes 1852,
var under upproret i Milano 1848 af provisoriska
regeringen utsedd till krigsminister. I Famiglie
celebri d’Italia (1819–52, 142 häften) lemnade han ett
genom tillförlitlighet och träffande karakteristik
monumentalt biografiskt verk. Då L. dog, hade 53
familjers historia hunnit skildras. Arbetet har efter
hans död fortsatts af Odorici, Passerini, F. Stefani
m. fl. och omfattade 1883 184 häften.

Littera, Litterat, Litteratur, Litteratör,
Litterär. Se Litera o. s. v.

Litteraturbladet, tidskrift, som 1838–39 (bihang 1840)
utgafs af E. G. Geijer (se d. o.).

Litteraturblad for allmän medborgerlig bildning,
månadsskrift, som utkom i Finland på svenska
språket åren 1847–63. Tidskriften utgafs först under
E. Lönnrots namn, men redigerades af J. V. Snellman
(med undantag af åren 1850–54, då den redigerades af
S. G. Elmgren) och var afsedd att utgöra ett organ
för hans uppfattning af literära, politiska och
ekonomiska frågor. Bidrag lemnades af de fleste
bland Finlands mera framstående författare. Såväl
i literärt som i allmänt medborgerligt afseende
utöfvade denna publikation ett mäktigt höjande
inflytande på Finlands bildade allmänhet.
M. G. S.

Litteraturtidning. Se Journal för svensk litteratur.

Litteris et artibus (Lat., "för vetenskap
och konst"), inskrift å en belöningsmedalj, som
kronprinsen Karl (sedermera Karl XV) präglade
för sin räkning till utdelning åt vetenskapsmän
och konstnärer. Den utdelades sedermera af honom
äfven såsom konung och har af Oskar II tilldelats
åtskilliga framstående konstnärer o. a. Medaljen
har på framsidan konungens bröstbild med latinsk
omskrift och på frånsidan inskriften "Litteris et
artibus" inom en öppen lagerkrans. Medaljen utdelas
någon gång i 13:de storleken, men vanligtvis i
8:de, präglas alltid i guld och är försedd med
kongl. krona samt bäres i blått band på bröstet.
E. B.

Little Rock [littöl], hufvudstad i nord-amerikanska
staten Arkansas, på södra sidan af floden
Arkansas. 13,138 innev. (1880). Staden, som anlades
1820, är säte för en katolsk biskop, och i densamma
finnas en arsenal samt statsfängelset och statens
asyler för döfstumma och blinda.

Littleton. Se Lyttleton.

Littré, Maximilien Paul Emile, fransk språkforskare
och tänkare, föddes d. 1 Febr. 1801 i Paris, der han
med stor utmärkelse afslutade sina skolstudier (1819)
och sedermera idkade medicinska studier. Vid faderns
död (1827) nödgades han, för att kunna försörja sin
moder och sig sjelf, afstå från tanken att egna sig åt
läkarekallet. Han ingick som medarbetare i åtskilliga
tidningar och tidskrifter samt

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>