Print (PDF) - On this page / på denna sida - Ljung ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1549
Ljungberg-Ljungby hed.
1558
språklära, Svenska språkets redighet (1756), i
hvilken han gör mindre lyckade försök att försvenska
terminologien. Så kallar han t. ex. etymologi
"skiljesätt", syntax "bindesätt", vokaler "ljud",
konsonanter "stafvar", verb "ord", pronomen "binamn",
preposition "tilsats", in-terjektion "inskott"
o. s. v. Han afstafvade efter stam och ändelse:
bord-et, håll-a o. s. v.
Ljungberg, Jöns Mattias, astronom, född i Kristianstad
1748, blef student i Lund 1763, reste derifrån
till Göttingen, der han under Kästners ledning
studerade astronomi och matematik samt biträdde
vid observationerna af Yenuspassagen 1769. Han blef
filos, magister i Göttingen 1769, professor derstädes
s. å. och något senare professor vid universitetet
i Kiel, hvilken befattning han innehade i nio
år. Sedan han under en längre tid vistats i England
för att studera åtskilliga mekaniska uppfinningar
och särskildt en nyuppfunnen spinnmaskin, kallades
han 1778 till Köpenhamn, der han blef justitieråd
och deputerad i Kommersekollegium, sedermera förste
direktör för fabriksdeputatio-nen och etatsråd samt
ledamot af "Yidenskaber-nes selskab" och flere andra
lärda samfund. Död d. 17 Juni 1812. L. åtnjöt bland
sina samtida stort anseende såsom vetenskapsman; men
då hans vigtigaste afhandlingar förblifvit otryckta,
är det ej möjligt att bedöma i hvad mån detta
anseende var berättigadt. Blott några resultat af hans
astronomiska observationer offentliggjordes under hans
lifstid, lagttagelser af Mercurs gäng förbi solen
den 9 Nov. 1802 (i "Dansk. Yidensk. selsk. skr.",
d. 3, 1803) och Astrono-mische beobachtungen (i Zachs
"Monatliche cor-respondenz", d. 8, 1803). Yid sin
död var L. just sysselsatt med att förbereda till
tryckning flere af sina vetenskapliga arbeten. Inom
den praktiska mekaniken synes han varit särskildt
framstående, att döma af de många hithörande uppdrag,
som under hans vistelse i Danmark anförtroddes honom.
G. E.
Ljungberg, Karl Edvard, statistiker, född d. 30
Nov. 1820 i Kristianstad, studerade från 1836 i
Lund och sedermera i Upsala, der han aflade kansli-,
kameral- och hofrättsexamina. 1854 antogs han till
sekreterare i den komité, som hade att afgifva
utlåtande rörande inrättandet af ett statistiskt
ämbetsverk, och tjenst-gjorde 1858-61 i den
nyinrättade Statistiska centralbyrån. Derefter var
han anställd som notarie i Kammarkollegium (1861-80)
och som advokatfiskal i Arméns pensionskassa (1870-
78). Såsom fullmäktig för Stockholms stad deltog
L. i de båda sista ståndsriksdagarna, 1862 -63 och
1865-66, samt var statsrevisor åren 1864 och 1865. Af
Landtbruksakademien blef han ledamot 1852. Bland
hans många skrifter märkas: Allmän statistik (2 dlr,
1851-56), den statistiska afdelningen af Agardhs
"Försök till en statsekonomisk statistik öfver
Sverige" (4 dlr, 1852-63) samt Sveriges ma-teriela
utveckling under senaste årtionden (1868; bearbetad
på franska) Från 1869 redigerar L. "Tidskrift
för Sveriges landsting och större kommuner.
j. H.
Ljungbergen, Gustaf, medaljör, föddes 1734 och
blef vid sexton års ålder lärling hos den berömde
Dan. Fehrman efter att redan dessförinnan hafva,
såsom elev vid målareakademien, åtnjutit Kehns
undervisning i teckning. Hos sin läromästare
qvarblef han till 1759, då han kallades att förestå
myntverket i Stralsund under pommerska kriget. På
hans morbroders, kanslirådet Berchs, tillskyndan gafs
honom af rikets ständer ett resestipendium för tre år,
och han begaf sig 1763 till Paris, der han ett par
år studerade vid konstakademien0 under inseende af
Yanloo, Boucher m. fl. Åren 1765 -67 uppehöll han sig
vid de förnämsta konst-inrättningar i Italien. Efter
sin hemkomst på hösten 1767 erhöll han genast half
medaljörslön. Han kallades 1768 till professor för
teckningen vid den då af Adelcrantz återupplifvade
målareakademien, å hvilken befattning han 1773 erhöll
k. fullmakt. Efter D. Fehrmans död? 1780, erhöll
L. hans medaljörssyssla vid myntet. Han var dessutom
ledamot af flere utländska konstakademier. Död i
Stockholm d. 5 Nov. 1787.
- I sin konst intager L. ett ganska framstående
rum. Med en säker, om än något maniererad teckning
och modellering förenar han en viss ädelhet i
formgifningen, smak i sinnebilderna och en
utmärkt likhet i porträtten. Att han dock för
basreliefen brukar den per-spektiviska kompositionen
faller af sig sjelf. Han utförde en mängd stora
medaljer, bland hvilka hans förstlingsverk, den
öfver bankens jubelfest (1768), samt de öfver det
kungliga silf-verbröllopet (1769), religionsfriheten
(1779), målareakademiens stora belöningsmedalj samt
minnespenningarna öfver Alströmer, Adelcrantz,
Sahlgren, De Geer, Lantingshausen och Linne torde
kunna räknas som de förnämsta. -ra-
Ljungby. 1. Socken i Hallands län, Faur-ås
härad. Areal 5,548 har. 1,912 innev. (1884). L. bildar
med Alfshög ett regalt pastorat af 2:dra kl.,
Göteborgs stift, Falkenbergs kontrakt. - 2. Socken i
Kalmar län, Södra Möre härad. Areal 12,617 har. 3,763
innev. (1884). L. bildar med Hossmo och S:t Sigfrid
ett biskopens i Kalmar prebendepastorat af l:sta
kl., Kalmar stift, Södra Möre kontrakt. - 3. Socken i
Kronobergs län, Sunnerbo härad. Areal 5,627 har. 1,648
innev. (1884). Annex till Angelstad, Yexiö stift,
Sunnerbo kontrakt.
- 4. Köping i sistnämnda socken, i en
ful och sandig bygd vid Lagan och Yislanda -Bolmens
jern väg. Den anlades 1828 och har efter jern vägens
tillkomst gått raskt framåt samt hade vid 1884
års slut 434 innev. Der finnas jernvägsstation,
postkontor, telegrafstation, gäst-gifvaregård,
tingsställe, apotek, läkare, lasarett, Sunnerbo härads
sparbank, Smålands ensk. banks kommissionskontor
samt flere handlande och handtverkare. -
Se vidare Munka-Ljungby, .Trolle-Ljungby, Yestra
Ljungby och Östra Ljungby.
Ljungby hed, ett sandfält i Kristianstads län,
Riseberga socken, emellan Eönneån och Söderåsen,
s. om Herrevadskloster, som eger marken. Heden är
mötesplats för Skånska husar- och dragonregementena
och Norra skånska infanteri-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
