Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Logis ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
hufvudstaden, blef 1721 notarie vid hofkonsistorium
och 1727 förste pastor vid lifdrabantkåren. Det var
hufvudsakligen under denna tid hans vittra verksamhet
inföll. L. öfversatte bl. a. Bredings »Det eviga
evangelium» (1729, en andaktsbok, som upplefde ganska
många upplagor ända till 1800-talet) samt utgaf,
som bihang till en annans tolkning af Rittmejers
kommunionbok, Tillökning af några anderika sånger,
utaf tyskan öfversatte (1730), hvilken samling äfven
fick åtskilliga upplagor. Samtidigt uppträdde han
flitigt som diktare af bröllops- och grafskrifter,
hvilka länge skattades högt och, i utdrag, meddelades
i Sahlstedts »Samling af verser». Malmström, som egnat
L. uppmärksamhet i »Svenska vitterhetens historia»
och lemnat åtskilliga prof af hans poem, finner honom
visserligen ej vara någon skald af första ordningen,
men anser likväl, att han i åtskilliga föregångares
fotspår rör sig med tämligen liflig fantasi på sitt
magra, moraliserande område. L. blef 1731 kyrkoherde
i Tierp, ärkestiftet, och qvarstannade der, oaktadt
erhållen kallelse till en Stockholmsförsamling. Han
var preses på prestmötet 1750, då han författade en
Dissertatio de sacra coena, och riksdagsman 1751
samt blef s. å. teol. doktor. Hans kända poetiska
begåfning och försök inom psalmsången gjorde, att
ärkebiskop H. Benzelius gaf honom i uppdrag att
författa anmärkningar vid svenska psalmboken och
lemna förslag till nya psalmer. L. gjorde detta,
och hans arbete begagnades af den komité, som
1765–67 utgaf »Then svenska profpsalmboken». Af L:s
tolkningar har emellertid blott en i något så när
oförändradt skick ingått i vår nuvarande psalmbok
(n:o 81), medan hans öfversättning äfven något
brukats för n:o 91. L. afled i Tierp d. 4 Febr. 1759.
-rn.
Loholmen. Se Gräfsnäs.
Lohr [lår], stad i bajerska regeringsområdet
Unterfranken, vid Main och jernvägen
Würzburg–Aschaffenburg. 4,739 innev. (1880).
Lohrman [lår-], Gustaf, läkare, föddes d. 12
Sept. 1640 i Upsala och härstammade från en
würtembergsk adelsslägt. Under sin studietid
vid Upsala universitet sändes han 1664, efter att
s. å. hafva utgifvit en disp. om Horticultura nova
upsaliensis, med offentligt understöd till Holland
för att anskaffa frön och växter för den botaniska
trädgård, som hans svåger, Olof Rudbeck d. ä.,
anlagt i Upsala. Under nya resor i utlandet, hvarvid
han särskildt uppmärksammade handelsförhållandena,
promoverades han 1666 i Leiden till med. doktor efter
en afhandling De hydrocephalo. 1672 blef han medlem af
Collegium medicorum och 1675 amiralitetsmedikus. Han
följde sedan Karl XI i danska kriget såsom lifmedikus
och blef 1677 stadsfysikus i Stockholm. 1689 erhöll
han svenskt adelskap. År 1691 utnämndes han till
arkiater och preses i Collegium medicum. L. inlade,
vid sidan af Urban Hjärne, en viss förtjenst
om läkarevetenskapens förkofran i Sverige. Död i
Stockholm d. 4 Maj 1694. – L:s son Gustaf L. d. y.,
f. i Stockholm 1678, kom 1698 till Rom, der han blef
katolik och anställd i Congregatio de propaganda fide.
Af påfven Klemens XI antogs han till »cameriere
d’onore» och blef slutligen dekan, men innehade
fortfarande under fyra af Klemens’ efterträdare
sin befattning som kammarherre. L. d. y. afled i
Rom. 1748.
Lohärad, socken i Stockholms län, Lyhundra
härad. Areal 6,225 har. 917 innev. (1884). L. bildar
med Malsta ett konsistorielt pastorat af 3:dje kl.,
Upsala stift, Lyhundra kontrakt.
Loigny [låanji], by i franska depart. Eure-et-Loir,
vid vägen Orléans-Chartres, 44 km. s. om
Chartres, har gifvit namn åt den förbittrade
strid, som utspann sig d. 2 Dec. 1870 mellan
den framryckande venstra flygeln af franska
Loire-armén (XVI:e armékåren, Chanzy, jämte delar
af XV:e och XVII:e kårerna) och storhertigens af
Mecklenburg-Schwerin arméafdelning. Striden
slutade med fullständigt nederlag för fransmännen.
C. O. N.
Loi gombette [låa gångbä’tt], den efter konung Gundobad
(Fr. Gombaud) uppkallade burgundiska lagen. Se
Burgund, sp. 1349.
Loimijoki. 1. Elf, upprinnande i Tammela
socken, Finland, flyter mot v. och n. v. samt
utfaller efter ett lopp af 134 km. i Kumo elf. –
2. (F. Loimaa) Socken kring sagda elf, hör till det
lika nämnda häradet och Öfre Satakunta nedredels
domsaga, Åbo och Björneborgs län. Areal 651 qvkm.;
befolkningen, finsk, 8,451 pers. (1883). L. utgör
med Metsämaa kapell (areal 103 qvkm., 1,360
innev.) ett imperielt pastorat af 1:sta kl.,
Åbo ärkestift, Björneborgs öfre prosteri. –
3. Härad, bestående af 11 kommuner. Areal
3,193 qvkm.; 43,600 innev. – 4. Friherreskap,
som d. 26 Mars 1651 förlänades åt rikstygmästaren
och generalen Arvid Wittenberg, omfattade 110
hemman om 58 2/3 mtl inom ofvannämnda socken.
1–3. O. I. 4. G. F.
Loing [låä’ng], biflod från v. till Seine,
upprinner i depart. Yonne och utmynnar nedanför
Moret i Seine i depart. Seine-et-Marne. Längd 160
km. Vid sidan af floden går från Montargis den
segelbara Loing-kanalen, 49,5 km. Medelst Orléans-
och Briare-kanalerna förmedlar floden förbindelsen
emellan Seine och Loire.
Loir (låar; Lat. Lidericus), flod i nordvestra
Frankrike, upprinner i depart. Eure-et-Loir samt
mynnar ut i Sarthe, 5 km. ofvanför denna flods
förening med Mayenne. L. har en längd af 310 km. och
är medelst 40 slussar segelbar 115 km.
Loire [låar]. 1. (Lat. Liger) Frankrikes största flod
med afseende på såväl längd som flodområde, anses
hafva sina källor i depart. Ardèche på Cevennerna, vid
Gerbier de Jonc, på 1,375 m. höjd, ehuru tillflödet
Allier, som upprinner 50 km. vestligare, på 1,426
m. höjd, har ett till storlek och riktning ungefär
lika lopp. Båda floderna hafva jämnlöpande riktning,
ända tills L. vänder sig mot v. och förenar sig med
Allier i granskapet af Nevers. Alla större bifloder
till L. i dess öfre och mellersta lopp, såsom Cher,
Indre och Vienne, upprinna på centralplatån. I
n. ö. kommer Seine-bassängen så nära (omkr. 10 km.),
att L. der har knappt något tillflöde, och först
omkr. 100 km. från
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
