Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - London, Englands och Britiska rikets hufvudstad, jordens folkrikaste stad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
nationaliteter, utmärka sig få genom ålder eller
byggnadsstil. Irvingianernas kyrka (Irvingite
church), nära Russell square, byggd 1850–54, är
näst S:t Paul den största kyrka, som uppförts i
L. efter reformationen. S:t George’s cathedral,
i Southwark, nära Bedlam, byggd 1840–48 af
Pugin, är L:s katolska hufvudkyrka och den största
katolska kyrkobyggnad, som uppförts i England efter
reformationen. I samma trakt af Southwark ligger
ock det stora »tabernaklet», dit den verldsbekante
folktalaren C. H. Spurgeon snart i 25 år dragit
ofantliga åhörareskaror. Af särskildt intresse är den
svenska församlingens i L. lilla vackra kyrka, Ulrika
Eleonora (belägen vid Princes square i Whitechapel),
som invigdes d. 29 Sept. 1728 af dåv. svenske pastorn
derstädes Jak. Serenius, hvilken ock var den, som i
synnerhet samlade medel såväl i Sverige som i L. och
utlandet till kyrkobyggnaden. Kyrkan underhålles
dels af församlingen, dels genom en liten afgift,
som hvarje i engelsk hamn inlöpande svenskt fartyg
erlägger. Församlingen tillhör enligt kyrkoordningen
af d. 30 Nov. 1778 Upsala ärkestift, och pastor,
som tillika är svensk legationspredikant, tillsättes
af K. M:t. I L. finnes ock en svensk sjömanskyrka
(belägen i Surrey, nära Commercial docks). Tillsammans
eger L. 1,100–1,200 större gudstjenstlokaler, af
hvilka nära hälften tillhör den anglikanska kyrkan. De
förr med kyrkorna förenade begrafningsplatserna i
staden äro stängda, och aktiebolag äfvensom enskilda
församlingar hafva på större eller mindre afstånd
från L. anlagt vidsträckta begrafningsplatser, bland
hvilka må nämnas Kensal Green v. om L., Highgate i
n., Norwood i s. och Woking i s. v. – L. är säte
för den anglikanske biskopen af L., hvars domkyrka
är S:t Paul, samt den rom.-katolske ärkebiskopen af
Westminster. Dessutom har ärkebiskopen i Canterbury
sitt officiella residens, Lambeth palace, derstädes.
Antalet religiösa sällskap är mycket stort
och de penningemedel, öfver hvilka de förfoga,
ofantliga. Till de förnämsta höra missionssällskapen
Church, London och Wesleyan missionary societies,
Society of promoting Christian knowledge, London city
mission och Salvation army (»Frälsningsarmén»), de
båda sistnämnda föreningar för den inre missionen,
British and foreign bible society samt Religious
tract society, hvilka verka för bibelns och andra
religiösa skrifters spridning.
Äfven antalet af välgörenhetsföreningar och fromma
stiftelser är stort. För några år sedan fanns
det 1,042 dylika, med en årsinkomst af mer än 4
mill. pd, af hvilken summa minst 3/4 utgifves i
L. Om till denna läggas fattigvårdsafgifterna, får
man en totalsumma af nära 7 mill. pd, som användes
för välgörande ändamål. L. är sedan 1867 deladt i
30 fattigvårdssamhällen (poor-law unions), hvilkas
angelägenheter handhafvas af »boards of guardians»,
som till största delen väljas årligen af dertill
röstberättigade. För underhåll af hospital och
vårdanstalter för dem, som lida af smittsamma
sjukdomar, och af fattiga barn
i skolorna samt för understöd åt tillfälligt
hjelp-behöfvande har en för hufvudstaden
gemensam fattigfond bildats, hvarigenom
fattigvårdstungan jämnare fördelats emellan de olika
stadsdelarna. Antalet understödstagare steg 1880
till 27 på 1,000 personer af befolkningen (mot 47 på
1,000 år 1871). Inkomsterna uppgingo till 2,587,473
pd st. (deraf 2,359,437 pd i skatt) och utgifterna
till 2,590,443 pd.
L:s polisdistrikt (»Greater London») är deladt i
tvänne områden, hufvudstadens (the jurisdiction of
the metropolitan police), med en areal af 1,784 qvkm.,
och Citys, 2,7 qvkm. Hufvudstadens polis bildades
1829, har 13 polisdomstolar och räknade 1880 10,943
man. Citys polis bildades 1839, har 2 polisdomstolar,
Guildhall och Mansion house, och räknade s. å. 830
man.
Undervisningsväsendet. L. erhöll 1870 en gemensam
skolöfverstyrelse (School board), hvars utgifter för
året 1880–81 stego till 1,236,360 pd. Undervisningen
är obligatorisk, men ej kostnadsfri, utom för de allra
fattigaste. 1881 funnos i de allmänna och enskilda
läroverken sammanlagdt platser för 1/2 mill. barn. –
En högre skolbildning meddelas i s. k. grammar
schools, bland hvilka den märkligaste är Christ’s
hospital (Blue coat school), grundad af Edvard VI
1553, med omkr. 1,200 lärjungar. Af fackskolor må
nämnas 13 medicinska läroverk (bland dem Royal college
of physicians och R. college of surgeons) i förening
med sjukhusen, 1 veterinärskola, 1 bergsskola, 1
musikakademi (Royal academy of music, grundad 1822),
1 musikskola (Guildhall school of music, grundad
1879), The tonic sol-fa college (grundadt 1875 för
att utbilda musiklärare för folkskolorna). National
art training school, Normal school of science och
School of cookeri (alla tre i South Kensington),
Royal naval college i Greenwich, R. naval school
i New Cross, krigsakademien i Woolwich samt
ingeniörskolan (School of practical engineering)
i Sydenham. University college (grundadt 1825
på konfessionslös grund) meddelar undervisning i
alla grenar af vetande (äfven ingeniörsvetenskaper
och skön konst), som inhemtas vid universiteten,
med undantag af teologi, och besökes af öfver 1,500
studenter. I det ortodoxa King’s college undervisas i
samma ämnen och derjämte i teologi. I Gresham college
(grundadt af Sir Thomas Gresham) hållas sedan 1597
föreläsningar i rättsvetenskap, teologi, medicin,
musik och naturvetenskaper, och i London society
for the extension of university teaching hållas
likaledes föreläsningar i vetenskapliga ämnen,
hvilka 1881 bevistades af öfver 3,000 pers. Ett
universitet i vanlig mening finnes ej ännu i L.,
ty University of L. (grundadt 1836) är endast en
af regeringen öfvervakad pröfningsanstalt, som
meddelar lärdomsgrader. Men en komité tillsattes 1884,
som redan utarbetat en plan till ett universitet på
fyra fakulteter (filologi, naturvetenskap, medicin
och juridik).
Bland lärda sällskap må nämnas Royal society (med
stadgar stadfästa af Karl II 1663),
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
