Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - London, Englands och Britiska rikets hufvudstad, jordens folkrikaste stad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
hvarefter Court of aldermen väljer en af dessa
till lord-mayor. De 76 citykompanierna eller
gillena, som nu utöfva endast indirekt inflytande
på Citys styrelse, äro en qvarlefva från den tid,
då ernåendet af borgerskap i City var bundet vid
medlemskap i ett skrå. Af gåfvor till välgörande
ändamål, inträdesafgifter och plikter hafva många
af dem hopat ofantliga rikedomar. Ensamt af sin
egendom inom City hafva de en årlig ränta af öfver
500,000 pd; af sina öfriga besittningar hafva de
troligen lika mycket. Tolf s. k. »stora kompanier»
göra anspråk på företräde framför de öfriga. Deras
»livery» l. ämbetsdrägt, som formligen antogs
först på Edvard III:s tid, bars slutligen endast af
medlemmar i en högre grad, s. k. »liverymen». L:s
utsträckning utöfver Citys gränser, förändringar i
handelsgrundsatserna och samhällslifvet hafva lemnat
gillena föga mer än skuggan af deras forna myndighet
öfver handel och industri. En viss betydelse ega de
dock genom sina välgörenhetsinrättningar, och många af
dem använda sina rikedomar derjämte till befordrande
af den tekniska undervisningen och för sina respektive
yrkens bästa. Citys inkomster uppgingo 1881 till
896,668 pd; skulderna, som ådragits endast genom
gatuförbättringar och anläggning af salutorg, utgjorde
s. å. 5,496,150 pd. – Hufvudstaden såsom sådan eger
ännu ingen municipalförfattning och förvaltas genom
23 »vestries» och 15 »district boards», hvilka sörja
för gatuläggning, belysning och renhållning samt
mindre afloppsledningar, 30 »boards of guardians»,
hvilka handhafva fattigvården, 1 »board of works» och
1 »school board» samt andra nämnder med tillsammans
8,000 medlemmar, af hvilka flertalet väljes af de
skattebetalande. Vigtigast bland dessa nämnder är
»board of works». Dess 45 ledamöter väljas, till en
tredjedel hvarje år, af medlemmarna i de särskilda
»vestries» och »district boards». Den tillsattes
(1856) ursprungligen för att anlägga och underhålla
hufvudkloakerna samt anlägga nya gator; men senare
författningar hafva utsträckt dess verksamhetsområde,
så att den nu har om hand flere andra, hela staden
omfattande allmänna arbeten. 1881 uppgingo dess
skulder till 13,5 mill. pd. – Enligt den 1885 antagna
nya ordningen för parlamentsval (»redistribution
bill») utser staden L. 60 ledamöter i underhuset,
af desse City särskildt 2.
Historia. Namnet L. (Lat. Londinium) är med tämligen
stor säkerhet af keltiskt ursprung, möjligen af
llyn, träsk, dam l. sjö. Såsom romersk koloni bar
L. äfven namnet Augusta, men fick aldrig rang af
municipium och var icke det romerska Britanniens
hufvudstad. Det anses på romaretiden hafva sträckt
sig från det nuv. Tower i ö. till Ludgate i v. och
från Thames till den kärrtrakt, som sedan kallades
Moorfields och Finsbury l. Fensbury. Hufvudgatan
var den nuv. Watling street. Redan på Neros tid
(1:sta årh. e. Kr.) var L. en samlingsplats för
köpmän från främmande land och medelpunkt för en
betydande sjöhandel. Efter angelsachsernas omvändelse
till kristendomen (slutet af 400-talet) blef det biskopssäte. På
heptarkiens tid var det säte för konungarna af
Essex. 839 och 851 plundrades staden af danskarna. 886
eröfrades den af Alfred, som återuppbyggde dess
murar och gjorde den till sitt rikes hufvudstad. 1013
intogs den åter af danskarna. Redan Vilhelm Eröfraren
gaf L. 1067 ett privilegiebref (charta), som ännu
förvaras i stadens arkiv, och konung Johan stadgade
i Magna charta (1215), att City skulle behålla
alla sina gamla privilegier. I »rosornas» strider
(senare hälften af 1400-talet) stod staden på huset
Yorks sida. Införandet af reformationen medförde en
ofantlig förändring i stadens utseende. Förut upptogos
omkr. 2/3 af stadens område af kyrkor, kloster och
hospital, och 1/3 af dess befolkning bestod af
munkar och nunnor. Då försvann större delen af dessa
byggnader, och klosterfolket utdrefs (1538). Från
denna tid växte staden snabbt, och redan under kriget
med Spanien (1588) kunde den utrusta 20,000 man
och 38 skepp. Förbindelsen med hansan, öppnandet af
affärsförbindelser med Ryssland (1500-talet) samt
bildandet af en amerikansk koloni, af Ostindiska
kompaniet och af ett levantiskt kompani bidrogo till
utvecklingen af L:s storhet. Åren 1664–66 rasade den
stora pesten och bortryckte närmare 100,000 menniskor,
och kort derefter, d. 2 Sept. 1666, utbröt den
stora branden, som lade 5/6 af staden i aska. Staden
uppbyggdes derefter i förbättrad gestalt, men förblef
ytterst oregelbunden. De flesta offentliga byggnaderna
voro mycket smaklösa, och L. kallas i förra hälften
af 1700-talet »den fulaste bland städer». Först mot
midten af 1700-talet började staden få ett vackrare
utseende, och många af dess ståtligaste gator och
hus härstamma från den tiden. Men först i 19:de
årh., då staden växt med jättesteg, har man insett
nödvändigheten af gaturegleringar och offrat ofantliga
summor på stadens förskönande.
Med Englands växande makt och inflytande blef L. ofta
säte för underhandlingar emellan de europeiska
makterna. Bland sådana diplomatiska förhandlingar
må nämnas: den 16 Jan. 1756 defensivförbund emellan
England och Preussen mot Österrike och Frankrike;
1793 Englands allianstraktater mot Frankrike, d. 4
Mars med Hannover, d. 25 Mars med Ryssland, d. 10
April med Hessen, d. 30 Aug. med Österrike, d. 26
Sept. med Portugal, hvilken sistnämnde förnyades
d. 22 Okt. 1807; d. 14 Jan. 1809 subsidiefördrag
med Spanien; d. 6 Juli 1827 fördrag emellan
England. Frankrike och Ryssland, hvarigenom dessa
förpligtade sig att återställa freden emellan
Turkiet och grekerna; d. 3 Febr. 1830 konferens
emellan vestmakterna och Österrike, då Grekland
förklarades sjelfständigt; d. 1 Nov. 1830–15
Febr. 1831 konferenser emellan stormakternas och
Nederländernas sändebud rörande Belgiens skiljande
från Nederländerna; d. 7 Maj 1832 fördrag emellan
England, Frankrike, Ryssland och Bajern rörande
tronföljden i det nyupprättade konungariket Grekland;
d. 22 April 1834 qvadrupelallians emellan England,
Frankrike, Spanien och Portugal för återställande
af lugnet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
