Print (PDF) - On this page / på denna sida - Londonderry, Charles William Stewart, markis af L. - Londonkompaniet kallades ett bolag som i England bildades för Virginias kolonisation - Londonkonferensen af år 1864. Se London, sp. 77 - Londonprotokollet. Se London, sp. 77 - Londres, Sp., London; namn på havannacigarrer af en viss form - Long, socken i Skaraborgs län - Long, George - Long, George Washington de - Longa, Lat., musikt. - Longaröd. Se Långaröd - Longberg, K. S. Se Longomontanus - Longberg, Johan Olsson - Long Branch, badort i nord-amerikanska staten New Jersey - Longchamp l. Longchamps, fordom ett nunne-kloster s. v. om Paris - Longe petitum, Lat., långsökt - Longfellow, Henry Wadsworth
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
81
Londonkompaniet-Longfellow.
82
ropa, hvilka han beskref. L. författade äfven
en History of the war in Spain (1828; flere uppl.,
senast 1876) och Narrative of the late war in Germany
and France (1833). o. v. G. Londonkompaniet kallades
ett bolag, som i England bildades för Virginias
kolonisation. Det bedref under 1600-talets första
årtionden sitt verk med mycken framgång och erhöll
Jakob I:s fribref, men upplöstes 1624, efter eu tvist
med kronan.
Londonkonferensen af år 1864. Se London, sp. 77.
Londonprotokollet. Se London, sp. 77.
Londres [lå’ndris], Sp., London; namn på
havannacigarrer af en viss form.
Long, socken i Skaraborgs län, Barne härad. Areal
1,599 har. 680 innev. (1884). Annex till Levene,
Skara stift, Barne kontrakt.
Long, George, engelsk filolog och skriftställare,
f. 1800, kallades 1824 till professor i klassiska
språk vid Virginias universitet, innehade 1828 -31
professuren i grekiska vid Univcrsity college i London
och 1842-46 latinska professuren derstädes, föreläste
1846-49 juridik vid Middle temple och 1849-71
klassiska språk vidBrighton college. Död 1879. -
Sedan L. 1830 blifvit styrande medlem i Britiska
sällskapet för nyttiga kunskapers spridande, utöfvade
han ett ifrigt och inflytelserikt författareskap i
folkbildande ämnen. Han utgaf 1831-35 »Quarterly
journal of education», skref populära arbeten i
geografi och konstarkeologi, redigerade 1833-46
ensam och på det beröinligaste sätt 29 bd af »Penny
cyclopaedia», sedan Ch. Knight straxt i början
frånträdt medutgifvareskapet, samt författade The
civil war s of Bome (1844-48, efter Plutarchos) och
History of France and its revolutions (1850). Dessutom
utgaf han bl. a. det stora, endast påbörjade verket
»Biographi-oal dictionary» (bokstafven A, 7 bd,
1842-44) och på filologiens område »Bibliotheca
classica» (sedan 1851), förutom editioner af antika
författare (bl. a, Ciceros tal, 1851-62). Hans sista
stora arbete var Decline of the roman re-public (5
bd, 1864-74). L. var för sina landsmän en auktoritet
i romersk rätt, gamla tidens geografi och klassisk
filologi.
Long, George Washington de, nordamerikansk
polarfarare, f. 1844 i New York. erhöll 1879 befälet
öfver den af Gordon Bennett (egare af tidningen »New
York Herald») utrustade expedition, som med skeppet
»Jeannette» utgick från San Francisco för att genom
Berings sund framtränga i Norra Ishafvet. Länge
saknade man underrättelser om expeditionen, och flere
fartyg utsändes för att uppsöka och bispringa den,
tills man fann, att L. sjelf och största delen af
»Jeannettes» besättning efter de svåraste mödor och
lidanden omkommit vid Lenas delta hösten 1881, sedan
»Jeannette» sjunkit d. 12 Juni s. å.
Longa, Lat., mitsikt., i mensuralmusiken den näst
största notvalören, hälften eller tredjedelen af en
nia’xima. Tecknet för longan
var l"""j.
A. L
Longaröd. Se Lån ga ro d.
Longberg, K. S. Se Longomontanus. Longberg, Johan
Olsson, riksdagsman, född i Borås i Febr. 1781,
valdes i egenskap af hemmansegare inom Gcstrikland
(i Sörby, Arsunda socken) till fullmäktig för
nämnda provins i bondeståndet vid 1810 års urtima
riksdag och innehade sedermera till sin död (1839)
samma förtroende vid alla följande riksdagar. Vid
1812 års riksdag var han ledamot af statsutskottet,
satt 1815 i bevillningsutskottet samt det särskilda
utskott, som skulle »föreslå medlen till stadgande af
rikets penningeverk och hämmande af den tilltagande
lyxen», och tillhörde vid riksdagarna 1817-18
och 1823 konstitutionsutskottet, 1823 äfven det
hemliga utskottet. Från 1812 till sin död var
L. fullmäktig i Eikets ständers bank. Vid 1812 års
riksdag gjorde sig L. bemärkt genom sitt motstånd
mot den s. k. indragningsmaktens införande. Å de
närmast följande riksdagarna förfäktade han ifrigt
sitt stånds särskilda, verkliga eller förmenta,
intressen; bl. a. afgaf han 1817 ett vidlyftigt
memorial om skjuts väsendets ordnande på ett för
allmogen mindre betungande sätt. Den vid riksdagen
1817-18 framträdande och 1823 fullt utbildade
liberala oppositionen i bondeståndet fick i L. sin
mest betydande förkämpe näst Anders Danielsson
och Nils Månsson i Skumparp; särskildt yttrade
sig L. vid 1823 års riksdag varmt för närings- och
handelsfriheten. Men sedan början af 1828-30 års
riksdag återfanns han icke vidare bland oppositionens
män: han hade fått sig en annan uppgift genom att
utnämnas till bondeståndets talman, en förtroendepost,
som han beklädde äfven vid riksdagen 1834-35. L. afled
i Strömstad d. 27 Juli 1839. Han var sedan 1836
ledamot af Landtbruksakademien .
Long Branch, badort i nord-amerikanska staten New
Jersey, vid Atlantiska hafvet, sedan 1874 förenad
med New York medelst jern väg. Omkr. 5,000 bofasta
innev. Badorten besökes under säsongen af flere tusen
förmögna familjer från New York och Filadelfia. På
platsen finnas öfver 30 stora hotell.
Longchamp 1. Longchamps [långsja’ng], fordom ett
numie-kloster s. v. om Paris, emellan Seine och
Boulogneskogen, stiftadt 1261 af Isabella, Ludvig
IX:s syster. Klostret kallades »Abbaye de riminilité
de Notre Daine» och var berömdt för de kyrkokonserter,
som man der föranstaltade, särskildt under påskveckan,
då Paris’ fina verld strömmade dit ut. Då minsta
antalet fick rum i kyrkan, kom man småningom att
betrakta promenaden till L. som festens huf-vudsak,
och så koin det sig att, ehuru konserterna för länge
sedan upphört och kyrkan rit-vits, promenaderna
till L. under påskveckan åter upptogos under första
kejsaredömet (1804 -14) och ännu fortfara. Bredvid
lemningarna af det forna klostret, som upphäfdes
under revolutionen, ligger »Hippodrome de L.», den
förnämsta kapplöpningsbanan i Paris’ omgifningar.
Longe petitum, Lat., långsökt.
Lo’ngfellOW [-la]. Henry Wadsworth, Nord-Amerikas
namnkunnigaste skald, född d. 27 Febr. 1807 i
Portland, Maine, härstammade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
