Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lotos- ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
inrättade, varda i fullständigt skick underhållna
och ordentligen betjenade; att med uppmärksamhet
följa de förhållanden, som betinga utvidgning eller
förändring af ifrågavarande inrättningar och anstalter
samt derom besluta eller, i vissa uppgifna fall,
öfverlemna frågan till K. M:ts pröfning; att utfärda
lotstaxor; att förvalta de för lotsverket anvisade
medel samt utöfva öfverinseendet öfver hamnar och
farleder i riket m. m. Styrelsen utgöres af en
lotsdirektör såsom chef samt af en sekreterare
och en kamererare såsom föredragande och tillika
chefer: sekreteraren för kansliet och kamereraren
för kammarkontoret. Vid styrelsen äro anställda en
inspektör och en öfverfyringeniör, hvilken senare
är chef för fyringeniörkontoret. Dessutom finnas
för närvarande (1886) 1 registrator, 1 notarie,
1 ombudsman. 2 revisorer och bokhållare,
1 kassör, 1 materialförvaltare, 1 förste
fyringeniör, 2 fyringeniörer samt 1 konstruktör
och ritare. Sekreterare, kamererare, inspektör
och öfverfyringeniör utnämnas af K. M:t på anmälan
af lotsdirektören, fyringeniörerna af K. M:t på
förslag af Lotsstyrelsen, de öfrige tjenstemännen af
Lotsstyrelsen. – Lotsverkets ekonomiska styrelse
utöfvades fordom af Amiralitetskollegium,
sedermera af Förvaltningen af sjöärendena, i
hvilken lotsdirektören var ledamot, men alla
specialfrågor rörande personal och materiel handlades
af lotsdirektören, först ensam, sedermera med biträde
af fyringeniörer och kanslitjenstemän. Genom
k. br. d. 21 Dec. 1871 skildes fr. o. m. början
af år 1872 alla lotsverkets angelägenheter
från Förvaltningen af sjöärendena och uppdrogos
åt det nyinrättade ämbetsverket Lotsstyrelsen,
åt hvilken jämväl anförtroddes handhafvandet
af lifräddningsväsendet. Lotsstyrelsens stat
fastställes af K. M:t utan riksdagens hörande.
A. G.
Lotsverket omfattar, enligt 5:te § i den
för Lotsstyrelsen d. 15 Febr. 1881 utfärdade
instruktionen, lots- och fyrinrättningarna
jämte lifräddningsanstalterna för skeppsbrutna å
rikets kuster med den till samma inrättningar och
anstalter hörande personal. Beträffande lotsverkets
organisation och hufvudsakliga verksamhet äro
stadganden meddelade dels i k. förordn. angående
lotsverket, dels i k. tjenstgöringsreglementet för
lotsverket, bägge af d. 15 Febr. 1881. Den förra
författningen hvilar på grundsatsen af lotsfrihet,
uppfattad sålunda, att fartygsbefälhafvare, som
anser sig kunna med tillhjelp af fartygets vanliga
besättning föra det fram utan anlitande af främmande
lotsbiträde, icke behöfver tillkalla kronolots eller
erlägga lotspenningar, men att, derest lotsbiträde
behöfves, dertill må i vanliga fall begagnas endast
kronolots. Samma författning stadgar i afseende på
fyrar, båkar och andra säkerhetsanstalter bl. a., att
dylika inrättningar, som afse den allmänna sjöfartens
betryggande, underhållas på kronans bekostnad; att
sådana inrättningar ej må af städer, korporationer
eller enskilda anbringas utan vederbörligt tillstånd;
samt att för lotsverkets vidmakthållande skall af
såväl den utrikes som den inrikes sjöfarten
erläggas fyr- och båkafgift (se
d. o.). Tjenstgöringsreglementet för lotsverket
bestämmer de omedelbart under Lotsstyrelsen lydande
lotskaptenernas och den öfriga vid lotsverket
anställda personalens allmänna åligganden. Närmast
lotskaptenen såsom hans biträde och ställföreträdare
står i hvarje lotsfördelning en öfverlots af 1:sta
grad. Befälhafvare på de särskilda platserna äro:
öfverlotsar af 2:dra grad på några få större
samt lotsförmän på de öfriga lotsplatserna,
fyrmästare på fyrplatserna och uppsyningsmän
på lifräddningsstationerna. Till betjeningen
höra: vid lotsinrättningen kronolotsar, hvilka
äro mästerlotsar, lotsar, extra lotsar eller
lotslärlingar; vid fyrinrättningcn fyrvaktare och
fyrbiträden; vid lifräddningsanstalterna båtstyrare,
roddare och biträden. Till lotsverkets personal räknas
dessutom: befälhafvare och besättning på lotsverkets
fartyg, lärare och lärarinnor vid lotsbarnskolorna
m. fl. Hela den vid lotsverket (Lotsstyrelsen
icke inbegripen) anställda personalen uppgick vid
1885 års början till ett antal af 1,332, deraf 840
tillhörde lotsinrättningen, 275 fyrstaten och 131
lifräddningsväsendet, förutom dem, som tilllika
tillhörde lotsinrättningen. Vid samma tid utgjordes
lotsverkets materiel af bl. a. 175 fyrinrättningar
på land, 14 fyrskepp, 1 gasfartyg, 377 båkar,
stångmärken, kummel m. m., 4 ångmistapparater, 535
bonings-, uppassnings- och förrådshus, 646 större
bojar och konprickar, 7 ångfartyg, 122 chefs- och
lotskuttrar, däckade lotsbåtar, lifbåtar, prickbåtar
och pråmar m. m., alltsammans till ett kapitalvärde
af 7,366,916 kr., deri dock ej inberäknadt ett stort
antal lotsbåtar af 50–600 kr. värde och deröfver,
hvilka äro lotsarnas enskilda tillhörighet. – Under
medeltiden utöfvades lotsyrket i Sverige af hvem
som hälst mot ersättning enligt öfverenskommelse;
men stränga ansvarsbestämmelser förekomma i flere
stadslagar för »ledsagare», som satte fartyg på grund
eller visade sig vara okunniga om vägen. I Kalmar
förekom ett särskildt gille eller skrå af »styrmän»,
bland hvilka äfven funnos adelsmän, hvilket skrå
bestridde långlotsning till Köpenhamn, Lybeck,
Danzig, Stockholm m. fl. ställen. Under Gustaf I:s
tid erhöll Sverige en flotta, och för konungens skepp
behöfdes »styrmän», hvadan allmogen vid kusterna
ålades aflöna sådana (se Lotshemman); men för
den allmänna sjöfartens behof finner man ingen
ordnad lotsinrättning förr än under senare hälften
af 1600-talet. Genom 1667 års sjölag infördes
s. k. lotstvång, i det sjöfarande förklarades skyldiga
att betjena sig af lots, hvarjämte genom flere
andra förordningar stadgades förbud för besökare vid
sjötullen och andra att lotsa. Några år senare fick
lotsverket sin första stadgade organisation genom
inrättandet af lotsdirektörsämbetet, hvarefter tid
efter annan utfärdats en stor mängd författningar,
afseende lotsinrättningens och i sammanhang dermed
fyr- och båkväsendets utveckling och förbättring. –
Ursprungligen medförde lotsverket inga kostnader för
staten, emedan lotsarna erhöllo sin aflöning dels af
lotshemmance, dels genom sin lotsningsförtjenst
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
