Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lo-underslägtet ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
i pärskammaren. Sin hertigtitel erhöll han 1863. Såsom
politiker klandrades L. för brist på system, och han
visade sig starkare i att utlofva reformer än att
sätta dem i verket.
Lo-underslägtet, Lynx, zool., är en afdelning af
kattslägtet (Felis) inom kattfamiljen, rofdjurens
ordning och däggdjurens klass. Det har öronen tämligen
stora och trubbigt tillspetsade, i spetsen försedda
med hårpensel, kindernas hårbetäckning yfvig, svansen
obetydligt längre än hufvudet och underkäkens roftand
trespetsad. Hufvudet är kort och nästan klotformigt,
ögonen stora, med lodrät, aflång pupill. Dithörande
arter hafva mer eller mindre högrest kroppsform och
stora lemmar, svansen i allmänhet icke längre än en
fjerdedel af kroppslängden och kindernas hårbetäckning
yfvig. De äro hemma i Europa, Asien och Nord-Amerika,
samt vistas vanligen på de otillgängligaste ställena i
täta skogar, men förekomma äfven i stepper, öcknar
och bebodda trakter. I rofgirighet och blodtörst
mäta de sig med leoparden (pantern) och förorsaka
derigenom ansenlig skada. – Hit höra lon l.
lodjuret (se d. o.) och öckenlon l. karakalen (se
d. o.). Vidare har man polarlon, Felis borealis,
som är ofvan brunaktigt silfvergrå, med obetydliga
fläckar, undertill grå. Polisongerna och fällen äro
längre och tätare än hos lodjuret, öronpenslarna
mycket långa, kroppslängden 1 m. och svansens längd
13 cm. Arten är hemma i Nord-Amerika, n. om de stora
sjöarna, och lemnar ett dyrbart pelsverk, som årligen
i tusental bringas i handeln under namn af amerikanskt
kattskinn. – Rödlon, F. rufus, är ofvan gråbrun
eller rödgrå, under rent hvit. Öronpenslarna äro
korta, kroppens längd 80 och svansens 15 cm. Denna
art lefver i Nord-Amerikas Förenta stater och
lemnar likaledes ett mycket värderadt pelsverk. –
I södra Europa, särskildt Spanien och Portugal,
förekommer panterlon, F. pardinus, som är rödaktigt
blekbrun, med svarta fläckar och streck. Polisongerna
äro svartaktiga, kroppslängden 80 och svansens
längd 15 cm. Köttet anses som en läckerhet.
C. R. S.
Loupe [loup], Fr., förstoringsglas (se d. o.).
Lourdes [lourd], stad i franska
depart. Hautes-Pyrénées, vid Gave de Pau och
jernvägen Toulouse–Bayonne. Omkr. 4,600 innev. Stora
marmor- och skifferbrott. Stadens rykte är väsentligen
förbundet med Massavielle-grottan, der, såsom i den
katolska verlden allmänt tros, den heliga jungfrun
flere gånger under loppet af år 1858 uppenbarade
sig för en bondflicka. Platsen, som nu besökes
af ofantliga pilgrimsskaror, utmärkes af en stor
vallfartskyrka, som invigdes 1876 i närvaro af 35
kardinaler och andra höga prelater. En vinstgifvande
handel drifves med rosenkransar o. a. samt med
»undergörande» vatten, som upprinner i grottan.
Loure [lour]. 1. Föråldradt normandiskt instrument,
liknande säckpipa. – 2. Ett slags dans i måttligt
tempo och trippeltakt med märkbar betoning af taktens
början. A. L.
Loushult. Se Loshult.
Louth [lauth]. 1. Minsta grefskapet på Irland,
det nordligaste i prov. Leinster, vid Irländska
sjön. Areal 818 qvkm. 78,228 innev. (1881). Med
undantag af norra delen, halfön mellan Carlingford
Lough och Dundalk-viken, som har en bergskedja af 600
m. höjd, är landet jämnt och fruktbart. Åkerbruket
är ock jämförelsevis högt utveckladt. Omkr. 48
proc. af arealen äro åkerjord. Vid kusten idkas fiske
och ostronfångst. Hufvudstad Dundalk. – 2. Stad i
engelska grefskapet Lincoln, genom en kanal förenad
med kusten. 10,690 innev. (1881). Vacker gotisk kyrka
och en »grammar school» från Edvard VI:s tid.
Loutherbourg. Se Lutherburg.
Louvain [louvä’ng], Holl. Leuven, T. Löwen, stad
i belgiska prov. Brabant vid Dyle och en kanal
från denna flod till Rupel, hvarigenom staden
har segelbar förbindelse med Mecheln (Malines) och
Schelde. Flere jernvägslinier sammanlöpa vid L. 36,813
innev. (1882). Stadens forna vallar, nu förvandlade
till promenader, hafva en omkrets af 12 km., men
en stor del af det område de innesluta upptages af
trädgårdar och planteringar. Den nuv. befolkningen
sysselsätter sig nästan uteslutande med åkerbruk. De
märkligaste byggnaderna äro det 1448–69 i sen gotisk
stil uppförda rådhuset, som i stil och dekorativ
rikedom öfverträffar alla dylika byggnader, S:t
Peterskyrkan, en korskyrka från 1400-talet, samt de
s. k. hallarna, hvilka af väfvareskrået byggdes 1317
till varumagasin, men 1679 öfverlätos åt universitetet
samt ännu vittna om sina grundläggares smak och
rikedom. L. var i 14:de årh. Brabants hufvudstad samt
den största och rikaste handelsstad i landet, med stor
klädestillverkning, som en tid skall hafva sysselsatt
4,000 väfstolar. 1378 gjorde väfvarena uppror mot
hertigen af Brabant, men besegrades, hvarefter en stor
del af dem utvandrade till England. Från denna tid
började L:s förfall. Nu är stadens klädesfabrikation
obetydlig, och hufvudsakligen tillverkas der öl
(af stort anseende i landet). L. har ett ryktbart
universitet, en målareakademi, musikläroanstalt,
stora bibliotek, botanisk trädgård och en
naturaliesamling. Universitetet, ett katolicismens
fäste, stiftadt 1426, gällde i 16:de årh. för
det förnämsta i Europa och besöktes af mer än
6,000 studenter. Det upphäfdes under franska
revolutionskrigen, men återupprättades 1817 af
nederländska regeringen. 1834 upphäfdes det af
belgiska regeringen, men återställdes s. å. af
presterskapet genom af detta samlade medel och
är fortfarande, liksom Bruxelles’, ett »fritt»
universitet, men kallas vanligen, i motsats till
detta, för »det katolska» och är ett af hufvudstöden
för det konservativa partiet i Belgien. I förening med
polytekniska skolan hade det 1883 1,550 studerande.
Louvel [louve’ll], Pierre Louis, hertigens af Berry
mördare, föddes 1783 och lärde sadelmakareyrket. Med
anledning af de främmande arméernas invasion i
Frankrike 1814 fattade han ett dödligt hat till den
bourbonska dynastien. Han begaf sig till Elba och
fick vid Napoleons stall en plats, som han lemnade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
