Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 10. Lloyd - Militärkoloni / 159-160 (1886) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Loyson ...

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

hvilka fylla södra och östra delen af depart. och
nå sin största höjd i Pic de Finiels (1,702 m.). I
hydrografiskt hänseende hör L. till Loires, Garonnes
och Rhônes flodområden. Till följd af landets höjd
är klimatet kallare, än man af breddgraden kunde
vänta. Åkerbruket är derför föga utveckladt; råg,
det förnämsta sädet, skördas knappt till husbehof;
rikare är skörden af potates och kastanjer, af hvilka
senare mycket utföres. Boskaps- och i synnerhet
fårskötseln är mycket betydande. Depart. är rikt på
mineral, men med undantag af silfverhaltig blymalm
bearbetas dessa föga. Af mineralkällor och bad, som
finnas i depart., äro de i byn Bagnols-les-Bains vid
Mende de mest besökta. Industrien är ringa. Depart.
indelas i 3 arrondissement: Mende, Florac och
Marvejols. Hufvudstad: Mende.

Lualaba, namn på en del af floden Kongo (se d. o.).

Luapula, namn på en del af floden Kongo (se d. o.).

Lubb, brosme, Brosmius vulgaris Cuv., zool., tillhör
torskfamiljen, inom hvilken den är närmast beslägtad
med långan och paddtorsken. Lubben har blott en enda
lång ryggfena,



hvilken, liksom den långsträckta analfenan, endast
genom en inskärning är skild från stjertfenan. Till
färgen är han grå, med gula tvärband; sidolinien
är brun och krökt. Längden kan gå till öfver 1 m.,
men vanliga längden är 50–60 cm. Lubben lefver på
ganska djupt vatten, så att magsäcken, då fisken
uppdrages, ofta utpressas till följd af det minskade
lufttrycket. Vid norska kusten är lubben allmän
från Bergen upp till Varangerfjorden. I södra
Norge förekommer den mera sparsamt. Vid Sveriges
kuster har den anträffats blott i bohuslänska
skärgården, men är der tämligen sällsynt. Den fångas
och beredes på samma sätt som långan, men anses
vara denna underlägsen till smaken. R. L.

Lubbock [lö’b-], Sir John, baronet, engelsk naturforskare
och bankman, född i London d. 30 April 1834, son
af astronomen och bankegaren Sir John William L.,
uppfostrades vid Eton college och vardt 1856 delegare
i faderns bankaffär. L. införde åtskilliga förbättrade
metoder inom bankrörelsen och blef till följd deraf
hederssekreterare i Londons bankirförening, förste
president i bankir-institutet och medlem af den
internationella myntkommissionen. Han invaldes 1870 i
underhuset, hvarest han är representant för Londons
universitet sedan 1880. Han har der slutit sig till
de liberale och uppträdt hufvudsakligen i finans-
och undervisningsfrågor
samt haft stor lycka i att få sina motioner
antagna. I flere lärda sällskap har L. innehaft
ordförandesysslan; f. n. (1886) är han ordförande
i Linnean society. Olika universitet hafva utnämnt
honom till hedersdoktor. Sin bästa berömmelse har
L. vunnit inom fornforskningen och naturvetenskapen,
hvarest han framstår såsom en af Darwins främste
anhängare. Förutom närmare 100 tidskriftsafhandlingar
(om leddjurens anatomi och utveckling, om växternas
befruktning genom insekternas besök, om bins,
getingars och myrors lif, om pålbyggnader,
kjökkenmöddingar o. s. v.) har L. utgifvit de två
utmärkta kulturhistoriska arbetena Praehistoric times,
as illustrated by ancient remains and the manners and
customs of modern savages (1865; 4:de uppl. 1878;
»Menniskans urtillstånd», 1869) och The origin
of civilization and the primitive condition of man
(1870; 4:de uppl. 1878) samt naturhistoriska skrifter,
bl. a. Ants, bees and trasps (fem uppl. 1882). Smärre
skrifter af L. äro samlade i Addresses, politacal
and educational (1879), Scienttfic lectures (1879)
och Fifty years of science (1882).

Lublin (Ljublin). 1. Rysk-polskt guvernement,
i v. genom Weichsel skildt från guv. Radom, i
ö. genom Bug från Volynien samt i s. gränsande till
Galizien. Areal 16,832 qvkm. Landet är en högslätt,
som sluttar mot n. och vattnas af Weichsel, Bug,
Wieprz, San och flere mindre floder, samt i allmänhet
mycket bördigt. Innevånarna, omkr. 860,000, äro mest
polacker, i s. v. lillryssar, hvarjämte omkr. 120,000
judar och 14,000 tyskar (kolonister) äro bosatta i
guvern. Omkr. 57 proc. äro rom. katoliker. Handeln
ligger i judarnas händer. – 2. Hufvudstad i nämnda
guvern., vid Wieprz’ biflod Bistrzyca och
jernvägen till Varsjav. Det är näst Varsjav och Lodz den
största staden i Polen och hade 1882 34,972 innev.,
deraf nära hälften judar. Säte för en rom.-katolsk
biskop. L. är en vigtig fabriksstad och har särskildt
stora yllefabriker. Liflig handel drifves med kläde
och ull samt spanmål och ungerska viner. L. är af
okänd ålder, men fanns åtminstone på 900-talet. På
jagellonernas tid räknade staden 40,000 (enl. andra
70,000) innev. och beherskade hela handeln med
Podolien, Volynien och Röda Ryssland. Ännu är staden
omgifven af ruiner, som visa, att den förr intagit
en större areal. Men dess välmåga gick förlorad
genom förhärjande angrepp af tatarer och kosaker. I
L. hölls 1569 under Sigismund August en riksdag, på
hvilken Polens och Litavens förening kom till stånd. I
Aug. 1702 bildades der en konfederation för August II
mot Karl XII, som i Jan. 1703 lät brandskatta staden
och i 6 veckor hade sitt hufvudqvarter på furst
Lubomirskis gods Jacobowice, 4 km. från staden.

Lubomirski, polsk adelsslägt. Stamfader för de nu
lefvande ättegrenarna, hvilkas medlemmar äro dels
österrikiska, dels ryska undersåter, var Stanislaw
L. (f. 1583, d. 1049), hvilken vann flere segrar
öfver turkarna. Genom honom erhöll ätten 1647 tysk
riksfurstlig värdighet. Hans son Jerzy Sebastyan
L. (f.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>