Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 10. Lloyd - Militärkoloni / 217-218 (1886) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Luftballong (aërostat), en stor, rundad säck af lätt tyg, afsedd att fyllas med en gasmassa

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

af E. Montgolfier, foro de d. 21 Nov. s. å. från
Boulogne-skogen öfver en stor del af Paris. De
hade värmekälla med sig: en under ballongöppningen
hängande metalltrådskorg, i hvilken kol brunno. Den
1 Dec. s. å. gjorde Charles och den ene Robert
en två timmars färd från Paris med en vätgasfylld
ballong, vid hvilkens inrättande nästan alla till
våra dagar uppfunna förbättringar med ens införts:
nätet, ventil, gondol med ballast, ankare, barometer,
tygets indränkning med gummi o. s. v. Sedan denna
tid skilde man på två slag af ballonger, namngifna
efter uppfinnarna: montgolfière (som för luftens
upphettande har en glödpanna under sig och kring
denna ett galleri för passagerarna; fig. 1) och
charlière (vätgasballong med gondol för luftfararna;

Fig. 2.

fig. 2). Blanchard försökte i Mars 1784 en ballong, å
hvars gondol han hade anbragt styrinrättning och
ett slags åror. Den 7 Jan. 1785 gjorde han jämte
amerikanen Jeffries en lika djerf som äfventyrlig
ballongfärd öfver Engelska kanalen (se Blanchard,
François). Den 15 Juni s. å. omkom Pilâtre de
Rozier vid ett motsvarande försök, i det hans
»carlo-montgolfière» (en charlière ofvanpå en
montgolfière) störtade ned. Bland tidigare luftresor
voro dessa de märkligaste. Redan inom 2 år hade
luftseglingen blifvit ett yrke, som gaf företagsamma
idkare deras utkomst. Man öfverbjöd hvarandra i
omvexlande kombinationer för att roa allmänheten vid
offentliga fester. Några uppstego t. o. m. ridande på
en i gondolen stående häst. Garnerin anordnade först
(1807) qvällsfärder med afbrännande af fyrverkeri
från gondolen. Blanchard lät (1793) en fallskärm (se
d. o.) ingå i ballongens konstruktion, och Garnerin
nedsteg (1797) lyckligt medelst en lösgjord sådan,
hvilket många sedan gjort efter. Fallskärmarna
befunnos kränga betänkligt till följd af luftens
motstånd, men denna olägenhet afhjelptes snart genom
anbringande af ett hål upptill i skärmen. Det enda
egentliga framsteg, som på länge gjordes i ballongens
inrättning, var den af Charles Green 1821 införda
metoden att till fyllande nyttja lysgas. Denna är
billigare och lättare att anskaffa än vätgasen samt
tränger ej ut så lätt. Enär emellertid lysgasens
specifika vigt är större (lysgas är omkr. hälften
så tung som luften, men ren vätgas 14–15 gånger
lättare än luften), måste ballongerna göras betydligt
större. – En beryktad färd är den, som Nadar gjorde
i Okt. 1863 med sin jätteballong »Le géant», hvilken
rymde omkr. 6,000 kbm. gas och uppbar en fyrkantig
rotting-gondol i 2 våningar. Den uppsteg från Paris
och hamnade nära Weser, efter 17
timmars färd öfver Belgien och Holland. De 9
passagerarna voro illa tilltygade, då ballongen
under storm hade hoppat langa sträckor utefter marken
(ventilen gjorde näml. dålig tjenst). Anmärkningsvärd
är den med en kabel i marken fästa ballon captif,
som Giffard anordnade i Paris 1869. Denna mycket
stora ballong afvecklar vid uppstigandet kabeln från
en spelbom och neddrages, utan gasens utsläppande,
genom att en ångmaskin åter lindar upp tåget.
– Bland framgångsrika aeronauter
(luftseglare) märkas engelsmännen Ch.
Green (hvilken gjorde 526 uppstigningar) och
Coxwell, amerikanen J. Wise (bland hvars
hundratals färder förekommer den längsta hittills
gjorda, på 1,900 km., från Saint Louis) samt
fransmännen Jules, Louis och Eugène Godard. Bland i
Sverige uppträdande aeronauter synes den tidigaste
varit en Robertson, som uppsteg i Stockholm 1805.
Luftseglaren Tardini gjorde 1851 derstädes några
uppmärksammade ballongfärder, åtföljd af mekanikern
Per Ambjörn Sparre. – Luftseglingen har hittills icke
kräft många offer af menniskolif. Under 10,000
luftfärder, företagna, af 1,500 seglare, hafva
ungefär 18 personer ljutit döden.

Meteorologien, om också ingen annan vetenskap, bör
kunna skörda mycken nytta af luftresor. Emellertid
hafva de vetenskapliga undersökningar, som
anstalts på denna väg, varit synnerligen få. På
tvänne ballongfärder 1804 fann Gay-Lussac, att
jordmagnetismen ej aftager i högre luftlager samt
att luftens kemiska sammansättning är lika vid 6,5
km. höjd och vid jordytan. J. Glaisher företog
1862–66 i England 28 ballonguppstigningar för
meteorologiska forskningar, hvarvid han en gång
nådde den största höjd, som hittills förekommit,
näml. öfver 9 km. 1867–68 gjorde C. Flammarion nio
dylika färder. 1875 nådde Crocé-Spinelli, Sivel
och Tissandier på en vetenskaplig luftsegling 8,600
m. höjd, hvarvid dock de två förstnämnde qväfdes i
den förtunnade, alltför torra luften.
– Ett mera afgjordt gagn synes ballongen
kunna tillskynda krigföringen. Man använde den
tidigt till rekognosceringstjenst, första gången vid
belägringen af Valenciennes 1793. Välfärdsutskottet
uppdrog 1794 åt ingeniörkaptenen Coutelle att
inrätta ett luftseglingsinstitut i Meudon. Under
hans kommando ställdes 2 kompanier aërostiers,
hvilka gjorde tjenst vid Maubeuge, Charleroi
samt i nio timmar vid Fleurus. Ballongtågen
fastgjordes vid marken eller å fartyg, och
aerostiererna meddelade sina iakttagelser
genom flaggsignaler eller skriftligen
på kort, som bundna vid blybitar
släpptes utefter ett nedhängande snöre.
Ryssarna försökte 1812, ehuru förgäfves, att
medelst ballonger nedkasta bomber på fienden.
Ej bättre lyckades österrikarna, då de 1849
vid belägringen af Malghera (Venezia) uppsände
pappersballonger med vidfästa bomber. Af 200
sådana hamnade flere i lagunerna, endast en
nedföll i Fort André, dock utan att skada, och vinden
dref de flesta tillbaka öfver österrikiska lägret.
Nadars och Godards ballong-rekognosceringar i
slaget vid Solferino (1859) skola hafva

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>