Print (PDF) - On this page / på denna sida - Luftballong (aërostat), en stor, rundad säck af lätt tyg, afsedd att fyllas med en gasmassa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
219
Luftballong.
220
ländt franska hären till fördel. I nord-amerikanska
inbördeskriget 1861-65 var å nordstaternas sida
en regulier ballongstab förenad med Mac Clellans
arm6. Man utforskade med framgång i de stora skogarna
fiendens ställning och fäktningarnas förlopp medelst
»ballons cap-tifs». Från ballongstationerna gick
telegraf till hufvudqvarterct. som i sin ordning
telegraferade sina order till kolonnerna. Slutligen
har luftballongen spelat en mycket betydande rol
under Paris’ belägring Sept. 1870-Jan. 1871. Innan
staden fullständigt inneslutits, uppstego dagligen
ballons captifs. När sedan alla förbindelser,
t. o. m. de underjordiska telegrafledningarna,
afskurits, grepo parisarna till luftballongen såsom
samfårdsmedel (ballons mön fes}. I 64 ballonger
lemnade efter hand 91 personer staden, medtagande
depescher, 2y2 mill. bref och 363 brefdufvor för
brefs återbringande. Ofta uppsände man små dallons
libres (utan passagerare) i hopp att deras brefpost
måtte komma i goda händer. 5 ballonger uppsnappades
af tyskarna, 2 föllo i hafvet och l hamnade,
efter 15 timmars färd, på ett fjäll 300 km. n. om
Kristiania. Bland de män, som sålunda lemnade Paris,
var äfven Gainbetta, national-försvarsregeringens
energiske medlem. Ett läroverk för utbildande
af luftseglare i de bort-farnes ställe hölls i
gång. Ett institut för mi-litär-luftsegling är nu å
nyo inrättadt i Meu-don. En brigad derifrån medföljde
franska Tong’-king-annén 1884. Det är sannolikt, att
luftballongen skall komma till vidsträckt användning
i framtida krig.
Synnerligen klent har å andra sidan luftseglingen
motsvarat de högt spända förhoppningar, som man för
samfärdseln fäst vid densamma. Alla försök att göra
ballongen styrbar hafva i det längsta misslyckats. Och
detta är ej så underligt. Ty i olikhet med fartyget,
som bä-res af vattnet och endast till en del är
nedsänkt deri, är ballongen alltid fullständigt
omsluten af lufthafvet. På grund af sin lätthet och
stora yta är han väsentligen prisgifven åt vinden,
hvilken rycker honom med sig lika snabbt och i
samma riktning som luftströmmen går. Föga gagnar
det att i gondolen nyttja åror och styrinrättning,
ty det motstånd luften erbjuder är alltför ringa,
och en i den lilla gondolen utvecklad drifkraft kan
blott i högst obetydlig mån öfverflyttas på ballongen,
hvilken är så löst förenad med gondolen. Det blifver
derför en svår uppgift att efter behag röra ballongen
i horisontel riktning, men väl kan man tämligen
lätt, genom att höja eller sänka den, uppsöka olika
luftströmmar. - Efter fransk-tyska kriget 1870-71 har
frågan om ballongens styrbarhet kommit på dagordningen
i vetenskapliga kretsar. Uppgiftens lösning kräfver
att hos ballongen åstadkommes en sjelfständig
rörelse, som kan rå på vindens styrka. Det enda
rationella försöket var förut gjordt af H. Giftard,
soin d. 26 Sept. 1852 uppsteg ined en fiskformig
ballong. I gondolen fanns en ångmaskin, som dref
en skrufpropeller; ett roder var fäst upptill, nära
ballongen. Trots stark blåst lyckades han vrida sitt
luftskepp och vända det åt sidan. In-
geniören Dupuy de Lörnc (se d. o.) upptog försöket
1872. Han inpassade (efter Meusniers 1783 framlagda
idé) i den ovala ballongen (fig. 3) en 10 ggr mindre
dylik, till hvilken luft
Fig. 3.
fördes genom en ventilator i gondolen, alltefter
som gasen utsläpptes. Sålunda hölls ballongen
oföränderligt spänd. Drifkraft var en skrufpropeller
med 2 vingar af sidentaft; den sköttes af 4 man och
gjorde 21 vridningar i minuten. Straxt nedanför
ballongens ena ände var fäst ett trekantigt, 5
in. högt styr segel, som manövrerades ined en lina
från gondolen. Ett dubbelt nät af tågverk bragte
gondolen och ballongen i fastare förening. Proifarden
d. 2 Febr. 1872 gaf till resultat en sjelfständig
fart af 10 km. i timmen, när ballongens kosa gjorde 12
graders vinkel med vindriktningen. I st. f. handkraft
har inan sedan föreslagit att nyttja en ång-cller
gasmaskin till motor, men båda hafva visat sig
vara för tunga, oafsedt eldfarligheten. En lätt och
tillräckligt kraftig motor ansåg Gaston Tissandier
erbjudas i den dynamo-elektriska, af en galvanisk
stapel drifna maskin, medelst hvilken han sommaren
1884 lyckades gifva sin vätgasfyllda ballong en
sjelfständig hastighet af nära 11 km. i timmen. Den
franska militärluftseglingens två föreståndare,
Ch. Kenard och A. Krebs, uppstego d. 9 Aug. 1884 i en
ballong af långsträckt rotationsform, bredare i ena
änden (cigarrformig), med en mindre ballong inuti,
ett styre samt en propeller, drifvenafen lätt, 8*/2
hästkrafters dynamo-elektrisk maskin, som ej är synlig
utifrån. Utgående från Meu-don, tillryggalade denna
ballong i vindstilla 4 km., vände i en half cirkel
af 300 in. diameter och hamaade efter 23 minuter
vid utgångspunkten. Hastigheten var 5 m. i sekunden,
således 18 km. i timmen. Men en måttlig vind gör 30
km. i timmen, hvadan problemet att föra ett luftskepp
mot vinden ännu ej kan sägas vara löst. Renard och
Krebs hafva sedan gjort flere lyckade utflykter med
sin ballong och återkommit till utgångspunkten. I
England har kapten J. Templer åtminstone l gång
lyckats att på utsatt tid anlända per ballong till
öfverenskom-met ställe, med tillhjelp af de på olika
höjd rådande vindriktningarna. Hittills äro emellertid
vindströmningarna i atmosferen ett så godt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
