- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 10. Lloyd - Militärkoloni /
245-246

(1886) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lumparland. Se Lemland - Lumpenus. Se Långbarnslägtet - Lumpfiskslägtet l. sugfiskslägtet, Liparis Artedi, zool. - Lump-ull (konst-ull). Se Mungo och Shoddy - Luna, i den romerska mytologien mångudinnan, motsvarande grekernas Selene (se d. o.) - Luna, alkemistiskt namn på silfver - Luna, fordom stad i norra Italien - Luna, Petrus de, påfve. Se Benedikt XIII - Lunardistans, astron. Se Måndistans - Lunaria L., månviol, bot. - Lunarium, astron., en apparat, som tjenar till att vid undervisning förtydliga månens gång kring jorden - Lunation. Se Astronomisk månad - Lunch l. luncheon, Eng., egentl. brödstycke, »gaffelbit»; lätt måltid emellan frukosten och middagen - Lund, uppstad i Malmöhus län med rikets andra universitet och säte för biskopen öfver Lunds stift

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Lumparland. Se Lemland.

Lumpenus. Se Långbarnslägtet.

Lumpfiskslägtet l. sugfiskslägtet,
Liparis Artedi, zool., tillhör fam. Cyclopteridae bland
de taggfeniga fiskarna och innefattar några små
i tångregionen lefvande fiskarter, af hvilka två
förekomma i Sverige. Från stenbitslägtet,
Cyclopterus, skiljas dessa, förutom genom smärtare,
mindre klumpig kroppsform, derigenom att de
hafva endast en ryggfena och att knölar på
kroppssidorna saknas. Huden är naken och
slemmig. Af de två hos oss förekommande
arterna har den ena, nordiska sugfisken, L.
lineatus
Lepechin, ehuru sällsynt, anträffats
såväl vid vestkusten som i Östersjön ända upp
i Bottniska viken, den andra, Montagus
sugfisk
, L. montagui Donovan, är funnen endast
på vestkusten från Öresund. Båda äro små,
12–15 cm. långa fiskar. Till färgen variera de
i hög grad; de äro än enfärgade, än fläckiga.
De skiljas bl. a. derpå att den förstnämnda har
rygg- och analfenorna baktill förenade med
stjertfenan, då hos den senare arten ryggfenan
är skild från stjertfenan. Ingendera arten har
någon praktisk användning. R. L.

Lump-ull (konst-ull). Se Mungo och
Shoddy.

Luna. 1. I den romerska mytologien
mångudinnan, motsvarande grekernas Selene (se
d. o.). – 2. Alkemistiskt namn på silfver.

Luna, fordom stad i norra Italien, vid floden
Macra (Magra), ej långt från hennes utlopp i
Liguriska hafvet, blef i midten af 9:de årh.
genom list intaget af den nordiske
vikingahöfdingen Hasting, hvilken trodde, att det var
staden Rom. På dess plats ligger den nuv.
staden Sarzana. Åtskilliga ruiner, såsom af
forum och af en amfiteater, finnas; en mängd
marmor- och bronsbilder, mynt samt
inskriptioner från romarnas tid hafva anträffats.
Spezia-viken kallades af romarna Portus Lunae och
Carrara-marmorn Lunense marmor.

Luna, Petrus de, påfve. Se Benedikt
XIII
.

Lunardistans (af Lat. luna, måne), astron.
Se Måndistans.

Lunaria L., månviol, bot., ett slägte i
lundar växande örter, hörande till nat. fam.
Cruciferae Adans., kl. Tctradynamia L. Endast två
arter af detta slägte finnas i Europa, af hvilka
den ena, L. rediviva L., träffas (sällsynt) vild hos
oss i Skåne och Bohus län. Denna art är
tämligen högväxt och har skaftade blad med stora,
hjertlika, ojämnt hvasstandade, mot den utdragna
smala spetsen helbräddade skifvor (längd
15–20 cm., bredd 9–12 cm.). Blommorna äro
stora, ljusröda, med violetta foderblad.
Skidorna äro stora (l. 4–6 cm., br. 1,5–3 cm.),
platta, nätådriga, glatta och lutande. Fröna äro
njurlika, sammantryckta. Månviolen odlas
någon gång i trädgårdar (t. ex. å Gotland) för de
stora bladen, de vackra blommorna och de
egendomliga, prydliga skidorna. Fröna hafva förr
varit använda i stället för senap. O. T. S.

Lunarium (af Lat. luna, måne), astron., en
apparat, som tjenar till att vid undervisning
förtydliga månens gång kring jorden. Som
emellertid månen äfven jämte jorden har en
rörelse kring solen, framställes vanligen genom
ett lunarium solen, jorden och månen med sina
rotations- och omloppsrörelser. Jfr
Planetarium. E. J.

Lunation (af Lat. luna, måne). Se Astronomisk månad.

Lunch [lönsj] l. luncheon [lö’nsjön], Eng.,
egentl. brödstycke, »gaffelbit»; lätt måltid emellan
frukosten och middagen.

Lund, uppstad i Malmöhus län med rikets
andra universitet och säte för biskopen öfver
Lunds stift, är beläget omkr. 8 km. från
Öresund på den bördiga skånska slätten. Stadens
hela areal utgör 1,124 har, hvaraf den
egentliga stadsplanen, en sluttning från n. till s.,
upptager omkr. 90 har. De bebyggda
tomternas antal uppgick 1880 till 892. Det
sammanlagda taxeringsvärdet utgjorde s. å. 15,640,700
kr., deraf 1,526,400 kr. för stadens jordar,
hvilka omfatta nära 1,000 har af yppersta
beskaffenhet. I allmänhet kan staden icke sägas
vara välbyggd. De flesta gatorna äro ännu trånga
och krokiga; dock har den sista tiden genom
regleringar och ökad byggnadsverksamhet
härutinnan medfört stora förändringar. Ett af de
vackraste partier någon svensk stad har att
uppvisa utgöres af den mångbesjungna parken
Lundagård och den der in till stötande
Tegnérsplatsen, som prydes af Tegnérstatyn, modellerad af
Qvarnström och rest år 1853. Der ligga också
de förnämsta offentliga byggnaderna, den åldriga
domkyrkan (se Lunds domkyrka),
universitetshuset, fullbordadt 1882, biblioteket,
akademiska föreningens hus (från 1851) och museum. I
öfrigt märkas det stora länslasarettet, fardigbygdt
1885, biskopsresidenset, astronomiska
observatoriet samt fysiska och botaniska institutionerna. Ett
stort behag eger L. i sina vidsträckta och väl
vårdade promenader och trädgårdsanläggningar,
såsom Helgonabacken (se d. o.), Botaniska
trädgården, Östra och Gyllenkrookska promenaderna samt
Parkbolagets trädgård. Den utpräglade
karakter af universitets- och stiftsstad L. förut egde
har sedan några årtionden mycket ändrats
genom tilltagande handel och näringar samt ökade
kommunikationer. Antalet handlande uppgick
år 1883 till 365, med 158 biträden;
handtverkarna voro 318, med 785 arbetare. Af fabriker
räknades s. å. 28 (bland dem 2 gjuterier och
mekaniska verkstäder), hvilka sysselsatte 626
arbetare och hade ett tillverkningsvärde af
939,255 kr. Kreaturs- och i synnerhet
hästmarknaderna (under fastan) äro de förnämsta i
södra Sverige, liksom provinsens
spanmålshandel har en af sina vigtigaste vägar öfver L.
Stadens eget jordbruk utgör en ingalunda
ovigtig näring. Med moderna samfärdsmedel är L.
tillgodosedt såsom station vid Södra stambanan
och utgångspunkt för L.–Trelleborgs och
L.–Kjeflinge jernvägar. Penningeverk och
försäkringsbolag äro Skånska hypoteksföreningen,
stiftad 1836, den äldsta i riket, Skånska
brandförsäkringsinrättningen m. fl., Skånska lifränte-
och kapitalförsäkringsanstalten, 3 sparbanker
jämte afdelningar för Skånes och Kristianstads
enskilda banker. – Universitetet i L. (se

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 12:28:13 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfaj/0129.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free