- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 10. Lloyd - Militärkoloni /
265-266

(1886) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lundgren, Egron Sellif - Lundgrén, Johan Fredrik - Lundgren, Sven Anders Bernhard - Lundh, Gregers Fougner - Lundh, Henrik Theodor

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

förnämsta må nämnas Koristerna i katedralen i
Sevilla, Dante och Giotto,
teckningar från Kairo
och nedre Egypten, Mönstring af skarpskyttarna i
Hyde Park
(1860) och Kronprinsessans af Preussen
förmälning.
Nationalmuseets tafvelgalleri förvarar
fem af hans arbeten, bland dem Indisk diamanthandlare
och Färd på elefant, från hans yppersta tid. I
enskild svensk ego finnas mångfaldiga smärre arbeten,
mestadels från hans oljefärgstid samt från åren efter
1860. Konstnärens skisser och studier innehafvas
till mycket stor del af hans ofvannämnde broder,
som, enligt testamente, öfverlemnat hans samling af
gravyrer till Göteborgs museum. – Jfr C. Eichhorns
uppsats om E. L. i »Nya svenska studier» (1881).
-rn.

Lundgrén, Johan Fredrik, lustspelsförfattare, född i
Visby d. 18 Mars 1821, blef först militär, men lemnade
tjensten 1846 samt uppträdde sedan som skådespelare
både i landsorten och på ett par af hufvudstadens
teatrar, hvarjämte han på 1860-talet någon tid hade
ledningen af ett resande teatersällskap. Våren 1859
uppfördes å Södra teatern hans första lustspel
En svartsjuk tok, och sedan dess framträdde han
under psevdonymen Uller med en följd andra, mest
original, men äfven bearbetningar, hvilka under
1860-talet mottogos med bifall och äfven banade sig
väg till landsortens scener. Åtskilliga af dem hafva
äfven utgifvits, såsom Studenterna (1860), Kärlek
och upptåg
(s. å.), Bättre aldrig än sent (1861),
Hemkomsten (s. å.) m. fl. L. afled i Hernösand d. 20
Okt. 1885. -rn.

Lundgren, Sven Anders Bernhard, paleontolog, geolog,
född i Malmö d. 19 Febr. 1843, blef student i Lund
1860, filos. doktor 1865, docent i paleontologi 1867
och e. o. professor i geologi vid Lunds universitet
1880. Tillsammans med professor Johnstrup i Köpenhamn
gjorde han sommaren 1871 en af danska regeringen
bekostad geologisk resa till Island, och såsom
innehafvare af dels Riksstatens, dels Letterstedtska
resestipendier har han i geologiskt ändamål besökt
de flesta land i vestra Europa. L. har hufvudsakligen
sysselsatt sig med utforskandet af Skånes mesozoiska
bildningar och detta såväl i geologiskt som i
paleontologiskt hänseende. Arbeten i denna riktning
äro följande i akademiers och lärda samfunds skrifter
förekommande uppsatser: Pälaeontologiska iakttagelser
öfver Faxekalken på Limhamn
(1866), Om rudister i
kritformationen i Sverige
(1869), Om belemniterna i
sandkalken i Skåne
(1876), Studier öfver faunan i den
stenkolsförande formationen i nordvestra Skåne
(1878),
Bidrag till kännedomen om Juraformationen på
Bornholm
(1879), Undersökningar öfver mollusk-faunan
i Sveriges äldre mesozoiska bildningar
(1881),
Undersökningar öfver brachiopoderna i Sveriges
kritsystem
(1885), Anmärkningar
om Spondylusarterna i Sveriges kritsystem

(s. å.) m. fl. Han har dessutom ombesörjt utgifvandet
af den af Angelin efterlemnade beskrifningen till
dennes geologiska öfversigtskarta öfver Skåne. Af
L:s öfriga vetenskapliga afhandlingar må anföras Om
förekomsten af bernsten, vid Fyllinge
i Halland
(1871), Om den vid Ramsåsa och
Öfvedskloster i Skåne förekommande sandstenens
ålder
(1873) samt Bemerkungen ueber die von der
schwedischen expedition nach Spitzbergen 1882
gesammelten Jura- und Trias-versteinerungen
(1883).
A. G. N.

Lundh, Gregers Fougner (skref sig sjelf äfven
von L.), norsk teknolog och historiker, född i
Gudbrandsdalen d. 15 Maj 1786, blef student 1806
samt inträdde året derefter i armén och befordrades
1812 till kapten vid generalstaben. Efter krigets
slut (1814) tog han afsked ur krigstjensten och
blef byråchef vid ett af statsdepartementen. 1815
blef han lektor och 1822 professor i teknologi
och statsekonomi vid Kristiania universitet. Under
det han 1829 vistades i München, upptäckte han en
värdefull samling af nordiska dokument från den tid,
då konung Kristian II uppehöll sig i utlandet, den
stora s. k. »Münchensamlingen». Denna hemförde han,
och det var hufvudsakligen hans förtjenst, att Norge
fick behålla allra största delen af dess innehåll
(se vidare Kristian den andres arkiv). L. var en
bland stiftarna af »Samfundet for det norske folks
sprog og historie», till hvars samlingar han lemnade
många värdefulla bidrag. I den af »Selskabet for
Norges vel» utgifna tidskriften »Budstikken»
(1817–27) offentliggjorde han flere afhandlingar. Död
d. 11 Juli 1836. – L:s söner, generalmajoren och
chefen för generalstaben Christopher Anker Bergh
L
. (f. 1816, d. 1865) och »archivfuldmægtig» Otto
Carl Claudius Gregers L
. (född d. 28 Okt. 1833),
hafva bägge gjort sig kända i literaturen, den förre
genom militärvetenskapliga afhandlingar i »Militært
tidsskrift», den senare genom genealogiska forskningar
och som utgifvare af »Norske rigsregistranter»
(bd II–IX; 1863–85). O. A. Ö.

Lundh, Henrik Theodor, historie-, genre-och
djurmålare, föddes i Stockholm d. 3 Okt. 1812 och
kom som gosse till sin morbroder, professor Westin, i
hvars atelier han fick börja måla och kopiera. Mellan
åren 1829 och 1840 idkade han studier som elev vid
konstakademien, i hvars utställningar han från 1834
deltog, och der han för målning af prisämnen vann
flere belöningar samt slutligen, 1840, kallades till
agré. L. egnade sig hufvudsakligen åt historiska
kompositioner och målade t. ex. Gustaf I:s intåg 1523,
Gustaf II Adolfs landstigning 1630
(1839), Gustaf II
Adolfs död, Evas sorg vid Abels död
(1835), Herkules
apoteos
(1836), Rebecka vid brunnen, Gustaf II Adolfs
intåg i Augsburg
m. fl., i hvilka han eftersträfvade
en förening af Westins och Sandbergs olikartade
förtjenster. Under sin mästares ledning utförde han äfven
fyra särdeles goda litografier efter dennes kungliga
porträtt. 1843 begaf han sig till Paris och uppehöll
sig der i fem år samt hade ämnat stanna ännu längre,
då Februari-revolutionen 1848 afbröt hans vistelse
der och dref honom hem. I Paris bytte L. alldeles
om konstnärsbana, i det han valde genrer och djur
till ämnen och ytterligare fullkomnade det fina och
omsorgsfulla i sitt målningssätt. Så kunde han 1850
vid akademiens

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:45:27 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfaj/0139.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free