Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lundström, Axel Nicolaus - Lunds universitet. Karolinska universitetet i Lund
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
»Aftonbladet», hvilka delvis återgåfvos i »Le
tour du monde» och Petermanns »Geographische
mittheilungen». 1879 besökte L. för växtanatomiska
studier åtskilliga tyska universitet. – L. utgaf
1880–81 tillsammans med A. Lindgren »Ny svensk
tidskrift». Hans första vetenskapliga arbeten
behandla växtslägtet Salix; hans senare utgöras
af växtbiologiska undersökningar, på hvilket
område han utgifvit Pflanzenbiologische studien,
I. Die anpassungen der pflanzen am regen und thau
(i Vetenskapssocietetens i Upsala »Nova acta». 1884).
Lunds universitet. Karolinska universitetet i Lund
har af ålder varit deladt i fyra fakulteter:
den teologiska, juridiska, medicinska och
filosofiska. Den sistnämnda har i senaste tid
fördelats på två sektioner, den humanistiska och
den matematisk-naturvetenskapliga. – Styrelse och
förvaltning. Enligt universitetets nu gällande
statut, utfärdade d. 10 Jan. 1876, utöfvas högsta
inseendet öfver universitetets angelägenheter
af universitetskansleren, som efter val vid
universitetet utnämnes af K. M:t. Biskopen i Lund
är universitetets sjelfskrifne prokansler, som jämte
rektor, hvilken väljes för två år och kan återväljas,
har närmaste tillsynen öfver universitetet och dess
verksamhet. Rektor – eller, vid för honom inträffade
förfall, prorektor, likaledes utsedd för två år –
är ordförande i de akademiska konsistorierna, »det
större» och »det mindre». Det förstnämnda utgöres af
samtliga ordinarie professorerna; det mindre består
af rektor, prorektor och fem andra af det större
konsistoriet för tre år valda ledamöter. Af båda äro
bibliotekarien och räntmästaren ledamöter i mål,
som angå deras tjensteförvaltning. Af det mindre
konsistoriet handläggas alla löpande ärenden, som
tillhöra universitetets allmänna förvaltning. Den i
egentlig mening ekonomiska förvaltningen handhafves
af en drätselnämnd, hvari räntmästaren är
sjelfskrifven ledamot, och hvars öfriga tre ledamöter
väljas bland universitetets ordinarie lärare. –
Lärare. Teologiska fakulteten eger (1885) fyra
ordinarie och två e. o. professorer. Förste teologie
professorn är tillika domprost och kyrkoherde i staden
Lund, hvars domkyrkoförsamling sålunda utgör hans
prebendepastorat. Prebenden innehafvas äfven af de
öfrige teologie professorerna. Juridiska fakulteten
har äfvenledes fyra ordinarie lärostolar jämte en
extra ordinarie. Den medicinska räknar sex ordinarie
och tre e. o. professorer jämte en biträdande lärare
(i psykiatri) med fast anställning. Adjunkter finnas
icke anställda vid någon af dessa fakulteter. Antalet
docenter är vexlande, liksom äfven deras
läroämnen. Den filosofiska fakultetens humanistiska
sektion har nio ord. och två e. o. professorer,
den matematisk-naturvetenskapliga sex ord. och
fyra e. o. professorer. Hvardera sektionen eger
derjämte tre adjunkturer, hvilka dock torde komma
att utbytas mot e. o. professurer. Docenternas antal
är vexlande. Särskilda lärare i musik, gymnastik och
fäktning finnas äfven. Lärarepersonalen uppgick hösten
1885 till ett antal af 86, på följande sätt fördelade:
professorer 27, e. o. professorer 11, adjunkter 6,
biträdande i medicinska fakulteten 2, docenter
37, exercitiemästare 3. Två ord. och två
e. o. professurer voro vid samma tid lediga. –
Tjenstemän. Universitetets räntekammare och
kansli ega särskilda tjenstemän en räntmästare,
en akademisekreterare, som med sin tjenst
(1885) förenar befattningen såsom ombudsman i
rättegångsärenden, en akademikamrerare och en
amanuens. Universitetsbiblioteket förestås af en
bibliotekarie, biträdd af två vice bibliotekarier
(af hvilka en öfver stat), tvänne ordinarie samt
ett vexlande antal e. o. amanuenser. Bibliotekarie,
räntmästare och akademisekreterare utnämnas af K. M:t,
de öfrige här nämnde ordinarie tjenstemännen af
kanslern. – Studenterna äro fördelade på 8 »nationer»
(Östgöta, Vestgöta, Smålands. Skånska, Blekingska,
Göteborgs, Kalmar och Vermländska nationen). Af
dem är den skånska till antalet öfvervägande:
af 827 studenter, närvarande vid universitetet
på hösten 1885, tillhörde 448 denna nation, som är
delad i sex afdelningar, hvar och en med sin särskilda
»kurator». Akademiska föreningen (grundlagd 1830), som
afser att utgöra en sammanslutning af de studerande
nationerna samt att åstadkomma närmare förbindelse
mellan universitetets lärare och lärjungar, eger
en ansenlig byggnad, innefattande dels boningsrum
för studerande, dels läs- och musikrum, samlings-
och spisningslokaler m. m. – Examina, som vid
universitetet afläggas, äro dels ämbetsexamina
(juridisk, kansli- och bergsexamen samt teoretisk och
praktisk teologisk examen), dels pröfning för vinnande
af lärdomsgrader inom fakulteterna: teologisk,
juridisk, medicinsk och filosofisk kandidat- och
licentiat-examen, jämte till dem hörande förberedande
pröfningar. Alla fakulteterna utom den teologiska
utdela doktorsgrad åt licentiater, som aflagt godkändt
disputationsprof. Teologie doktorer utnämnas af
K. M:t. – Byggnader och vetenskapliga institutioner. I
den nya universitetsbyggnaden, uppförd efter ritning
af H. Zetterwall och invigd 1882, har universitetet
rymliga föreläsningssalar, lokaler för konsistorierna,
fakulteterna och universitetsförvaltningen samt en
praktfullt utstyrd aula. Åtskilliga samlingar äro
äfven inrymda i denna byggnad. Den mest omfattande
af universitetets vetenskapliga institutioner är
dess bibliotek, det tredje i ordningen af Sveriges
offentliga bibliotek (se Bibliotek, sp. 481). Det
anses nu ega omkr. 150,000 band jämte handskrifts-
och småtrycksamlingarna. Bland handskrifterna
märkas, utom några från medeltiden samt en
värdefull orientalisk samling, De la Gardieska
och Tollska manuskriptsamlingarna äfvensom den
handskrifna qvarlåtenskapen efter åtskilliga
vid Lunds universitet anställda lärare (deribland
Es. Tegnérs efterlemnade handskrifter). Universitetets
öfriga institutioner äro till större delen afsedda
för medicinska och naturvetenskapliga studier
samt stå under tillsyn af lärarna i de olika
vetenskapsgrenarna, biträdda af amanuenser, som
utnämnas af det mindre akad. konsistoriet. »Kliniska
institutionen» utgöres af Malmöhus läns lasarett. För
den medicinska undervisningen finnas derjämte en
anatomisk, en patologisk-anatomisk samt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
