Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lunds universitet. Karolinska universitetet i Lund
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
en farmakologisk institution, äfvensom ett
medicinsk-kemiskt laboratorium. Öfriga institutioner
äro: botaniska institutionen med trädgård, växthus,
museum och föreläsningslokaler, zoologiska museet,
väsentligen en skapelse af Sv. Nilsson, innehållande
betydliga samlingar inom zoologiens olika grenar,
geologiska museet, grundlagdt af O. Torell, kemiska
laboratoriet och mineralsamlingen, matematiska
instrumentsamlingen, fysiska institutionen samt
astronomiska observatoriet. De större af dessa
institutioner, såsom universitetets bibliotek,
zoologiska museet, anatomiska, patologiska och fysiska
institutionerna samt astronomiska observatoriet,
äro inrymda i egna byggnader, som blifvit uppförda
eller inredda i senare tid. För studiet af nordisk
fornkunskap och numismatik eger universitetet
vigtiga samlingar i sitt historiska museum och
myntkabinett. Till det förstnämndas minnen hör
Sv. Nilssons, till det senares Sv. Lagerbrings
och C. J. Tornbergs verksamhet. – Universitetets
gällande stat är fastställd d. 13 Nov. 1885 och
beräknad till ett inkomstbelopp af 366,667:25
kr. Deraf utgöras 261,103 kr. af statsanslag, dels
ordinarie, dels förslagsanslag, samt återstoden af
inkomster af univ:s egna kapital (632,101 kr.),
arrendemedel, kyrkotionde samt åtskilliga mindre
inkomsttitlar. I staten upptagas icke de vid
universitetet fästa enskilda stipendiestiftelser,
hvilkas kapital uppgår till 681,218 kr. –
Af det årliga anslaget utgå till vetenskapliga
institutioner och byggnaders underhåll omkr. 47,000,
kr. (hvaraf 16,100 till univ.:sbiblioteket) samt till
statsstipendier och premier 4,350 kr. Ordinarie
professorer, räntmästare och bibliotekarie
åtnjuta i lön och tjenstgöringspenningar hvar
och en 6,000 kr., e. o. professorer 4,000 à
4,500 kr., adjunkter 3,500 kr. Till arvoden åt
docenter finnas anslagna 7 docentstipendier
à 1,500 och 5 à 1,200 kr. Exercitiemästarnas
aflöning utgår med sammanlagdt 5,000. Till
tjenstemännen vid räntekammaren och kansliet
(räntmästaren oräknad) utgå tillsammans 9,000 kr.,
till bibliotekstjenstemännen (utom bibliotekarien)
8,000, till 12 amanuenser vid öfriga institutioner
6,000, kanslerssekreteraren 1,200 kr., fakulteternas
notarier 600 kr.
Historia. Upprättandet af en högre läroanstalt i
södra Sverige för sönerna af de genom Roskildefreden
1658 till Sverige afträdda landskapen var en åtgärd,
som redan kort efter fredsslutet bragtes på tal af
dessa landskaps eröfrare, Karl X Gustaf. Han ville
derigenom hindra gemenskapen med Danmark och införa
svensk bildning i dessa från rikets äldre svenska
bildningsanstalter aflägsna landsändar. På Karl X:s
befallning utarbetade biskopen i Lund P. Winstrup,
en ifrig svensk-vän, ett förslag till upprättande
af en högre lärdomsanstalt i Lund. Såsom dess
ekonomiska grundval föreslog han användande af de
Lunds domkapitel tillhöriga ansenliga jordegendomar,
hvilka innehafts af danska undersåtar och genom Skånes
införlifvande med Sverige blifvit lediga. Förslaget
kom likväl icke till utförande under den korta
återstående tiden af Karl X:s regering. Men frågan
omfattades med ifver af Skånes
inflytelserika män, särskildt bland presterskapet; och
sedan den förevarit vid riksdagen 1664, utfärdades
omsider d. 19 Dec. 1666 stiftelsebrefvet för Lunds
universitet af Karl XI:s förmyndareregering. Efter
Karl X Gustaf fick det nya universitetet namnet
Academia Carolina. I öfverensstämmelse med biskop
Winstrups förslag uppläts till betryggande af
lärosätets ekonomiska bestånd hela Lunds domkapitels
betydliga jordegendom, hvilken successivt borde komma
universitetet till godo – en ansenlig gåfva af icke
mindre än omkr. 1,200 gårdar. – Lunds universitets
äldsta styrelseförfattning och privilegier
– utfärdade samma dag som stiftelseurkunden
– voro af väsentligen samma innehåll som de, hvilka
gällde för Upsala, hvars konstitutioner
faststälts 1655. Lunds universitets
»Constitutioner» af 1666 fortforo att gälla nära två
hundra år, hvilket ej undgick att medföra svåra
olägenheter. Först 1852 utfärdades nya statut,
hvilka i sin ordning aflöstes af de nu gällande,
förnyade statuten af d. 10 Jan. 1876. – Det nya
lärosätets invigning egde rum på Karlsdagen
(d. 28 Jan.) 1668. Den utrustning med afseende
på lärostolar, hvarmed Lunds universitet efter
konstitutionernas föreskrift började sin verksamhet,
var efter tidens förhållanden ej obetydlig: teolog.
fakulteten egde fyra professurer, den juridiska
och medicinska hvardera två, den filosofiska åtta,
alla, utom de två professurerna i matematik,
tillhörande den humanistiska gruppen af läroämnen.
Frikostigt tillmätt var äfven, såsom nämndt
är, det nya universitetets ekonomiska grundval.
Men den senares natur var af den art, att oreda
och förvirring i de ekonomiska förhållandena lätt
måste uppstå, hälst som endast en mindre del af
det anslagna kapitelgodset genast var ledigt att
tillträda. Sammansättningen af den äldsta
lärarepersonalen var äfven föga tjenlig till
lärosätets förkofran och svenskhetens befästande
i det nyvunna landskapet. De nya professorerna
voro dels danskar, förflyttade från domkapitlet
och gymnasiet till det nya universitetet med
bibehållande af sin förra aflöning, dels tyskar,
dels svenskar. De sistnämnda voro till antalet
underlägsna. Ständiga tvister inom det så
brokigt sammansatta akademiska konsistoriet samt
emellan den tyske prokanslern B. Oelreich – en man,
som genom sitt inflytande hos M. G. De la Gardie
mycket bidragit till universitetets upprättande –
och den danske biskopen Winstrup, äfvensom förvirrade
ekonomiska förhållanden störde den lugna utvecklingen
under universitetets första år. Det var föga
besökt: studentantalet, som från början uppgått
till omkr. 100, höjde sig under dessa år föga öfver
denna siffra. Ett europeiskt ryktbart namn hade dock
blifvit fäst vid universitetet redan vid dess
stiftelse: det var den berömde rättsläraren och
historieskrifvaren Samuel Pufendorfs. Hans ryktbara
verk »De jure naturae et gentium» utgafs i
Lund 1672, och »Londini Scanorum» gjorde under
hans namn först sitt utträde i Europas lärda verld.
Jämte Pufendorf torde filosoferna Canutus Hahn
och Kristian Papke – den sistnämnde en af vårt
lands förste cartesianer – samt matematikern
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
