Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lungblodslag ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Lungblodslag. Se Lungsjukdomar.
Lungblåsor. Se Bronker.
Lunge, dansk adlig ätt. – 1. Jörgen L. var riksmarsk
från 1616 till sin död, 1619. Med hans son utdog
slägten på manssidan, 1637. – 2. Vincens L. hörde
egentligen till slägten Dyre (han var brorson till
Mätta Ivarsdotter, Knut Alfssons och Svante Stures
maka), men antog namnet L. efter sin möderneslägt. Han
föddes omkr. 1496, tog doktorsgrad i filosofi samt i
kanonisk och borgerlig rätt vid utländska högskolor
och blef 1521 professor i juridik vid Köpenhamns
universitet. Redan året derefter inträdde L. i
statens tjenst, såsom befallningsman på Krogen,
och sändes på hösten 1523 af konung Fredrik I till
Norge för att der verka för hans val. S. å. ingick
han äktenskap med den norske rikshofmästaren Nils
Henrikssons (Gyldenlöves) dotter Margareta och blef
derigenom medlem af det norska riksrådet. I Aug. 1524
öfvertalade han detta att afsätta Kristian II, men
häfdade på samma gång afgjordt Norges sjelfständighet
och förmådde Fredrik I att antaga en handfästning,
som gjorde Norge till ett valrike, likstäldt med
Danmark. L. blef derefter befallningsman på Bergenhus
och i nästan hela det nordanfjällska Norge. Han var då
den mäktigaste mannen i riket samt sträfvade ifrigt
efter att hopsamla egodelar åt sig och sin slägt. Han
tillät sig egenmäktigt att beskydda »Daljunkaren»
mot Gustaf Vasa (1527) och hjelpte honom på flykten,
då han året derefter skulle föras till Danmark. Han
förlorade derför Bergenhus, men fick i stället det
rika klostret Normeseter med dess jordagods och
förblef 1532 konungen trogen. 1535 sökte han att
få Kristian III vald till konung och blef derför
d. 3 Jan. 1536 mördad af borgarena på herredagen
i Trondhjem. E. Ebg.
Lungemfysem. Se Emfysem.
Lungfiskar. Se Dipnoer.
Lunghi, Martino, d. ä., italiensk arkitekt, f. i
Milano i början af 1500-talet, började som stenhuggare
och utbildade sig sedan till byggmästare samt arbetade
i Rom under Gregorius XIII. Hans arbeten utmärka
sig i jämförelse med efterföljarnas för stil och
smakfullhet, t. ex. den enkla och korrekta kyrkan
S. Girolamo degli Schiavoni vid Ripetta i Rom,
vidare Chiesa nuova och den förträffligt utförda,
lätta och luftiga pelaregården i Palazzo Borghese,
bägge i Rom, samt en berömd trappa till Palazzo
Lancelotti i Velletri. Hans sonson Martino L. d. y.,
som också var arkitekt, dog 1637.
Lunghyperemi. Se Lungsjukdomar.
Lunginflammation. Se Lungsjukdomar.
Lungkatarr. Se Bröstkatarr, Hosta.
Lungkräfta. Se Lungsjukdomar.
Lunglaf, lungmossa, Lobaria pulmonacea (Sticta Ach.),
bot., farm., tekn., hör till nat. fam. Lichenes L.,
kl. Cryptogamia L. och är den största bland alla
svenska lafvar. Dess namn härleder sig otvifvelaktigt
deraf att utseendet i någon mån kan erinra om en
lunga, och lafven har äfven varit använd i kroniska
lungsjukdomar i likhet med islandslafven. Den växer
å stammar af löfträd, i synnerhet ek, och hälst å
stammens nedersta del närmast marken, i stora oregelbundna
eller rundade plättar, som kunna få en tvärlinie af
ända till 30 cm. Lafbålen är mycket sönderflikad. Dess
öfre sida, i fuktigt tillstånd matt grönaktig,
i torrt gråbrun, har den ena större gropen intill
den andra, med smärre särskilda inbuktningar
i hvarje grop. De trubbiga kanter, som åtskilja
groparna, hafva ett perlbandslikt utseende, emedan
de uppbära i en enkel rad ställda, små, rundade,
gråhvita, mjöliga »dynor». Å flikarnas kanter,
nära inskärningarnas botten, träffas de rundade,
rödbruna sporgömmena. Undre sidan har tättstående
upphöjningar, motsvarande de ofvannämnda groparna
å öfre sidan. Dessa upphöjningar äro gråhvita
och omgifvas i fårorna af en brunaktig ludd. –
Lafven är en värderad färglaf, af hvilken
kan erhållas flere hållfasta (»äkta») färger.
O. T. S.
Lungmagnerven, nervus pneumogastricus, äfven kallad
n. vagus (»den kringsväfvande»), är det 10:de
hjernnervparet. När han utträdt ur hufvudskålen,
genom samma hål som djupa halsvenen (se 2 i fig. 4
och 7 i art. Hufvudskål), går han djupt in på halsen
långs de djupa halskärlen, vidare ned i brösthålan,
bakom lungorna och i närheten af matstrupen samt
med denna genom mellangärdet ut i bukhålan. På
hela denna långa väg utdelar han egna eller ur
bi-nerven (n. accessorius) mottagna nervtrådar
till de organ han passerar. Hur vidt han utbreder
sig i bukhålans organ är icke fullt kändt. Om
nervens betydelse se Hjernnerver, sp. 1314.
G. v. D.
Lungprofvet, ett vid obduktion af späda barnlik
begagnadt prof på lungornas lufthalt genom deras
neddoppande i vatten, vanligen för rättsmedicinsk
undersökning af huruvida barnet lefvat och andats
eller ej. Har barnet andats, så äro lungorna
luftförande och derigenom lättare än vattnet,
hvarför de, hela eller styckade i bitar, flyta
eller simma på vattnet (profvet kallas derför äfven
lungsimprofvet). Har barnet deremot icke andats,
befinna sig lungorna i sitt fetala, sammanfallna
(»atelektatiska»), icke luftförande, tillstånd och
sjunka i vatten såsom specifikt tyngre. Ensamt från
detta enkla praktiska prof får man dock ej draga sina
slutsatser, emedan lungorna äfven af andra orsaker,
såsom genom förruttnelsegaser m. m., kunna flyta
eller genom pnevmonisk förtätning o. d. sjunka. Endast
genom noggrann anatomisk undersökning kunna hithörande
frågor lösas. F. B.
Lungpulsådern, arteria pulmonalis, anat., det
stora blodkärl (omkr. 3 cm. diameter med 1 mm. tjock
vägg), som utgår från hjertats högra kammare, stiger
uppåt framom aorta och derefter ännu i hjertats
granskap delar sig i två grenar, af hvilka en går
till hvardera lungan, der den ytterligare förgrenar
sig med bronkerna. Ehuru lungpulsådern för venöst
blod, kallas hon arter, emedan blodströmmen deri
går från hjertat. Jfr Arter, Blodomlopp, Hjerta.
G. v. D.
Lungröta, veterinärv., kallas en farsot bland hästar,
som uppträder plötsligt hos ett stort antal bland
dessa husdjur och i synnerhet inom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
