- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 10. Lloyd - Militärkoloni /
331-332

(1886) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Luxembourg-palatset ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Montauban hafva ådagalagt sin oduglighet dog L. d. 15
Dec. 1621, innan ännu konungen, hvilken blifvit
utledsen på hans hersklystnad och girighet,
hunnit gifva honom till pris åt folkets och de
stores ovilja. – 2. Charles Philippe
d’Albert,
hertig af L., den föregåendes sonsons
sonson, f. 1695, d. 1758, äktade i sitt andra gifte
markisinnan, de Béthune, hvilken såsom drottning
Maria Leszczynskas hofdam och förtrogna skaffade sin
make inträde i den intimare franska hofkretsen. Han
upptecknade derunder med noggranhet och opartiskhet
sina Mémoires (utg. först 1860–65, i 17 bd). –
3. Honoré Théodoric Paul Joseph d’Albert, hertig
af L., den föregåendes sonsons sonson, arkeolog och
numismatiker, f. 1802, d. 1867, blef 1830 medlem af
Franska akademien, satt 1848 i den konstituerande
församlingen, derefter i den lagstiftande och
hölls efter prins Ludvig Napoleons statskupp (2
Dec. 1851) någon tid fängslad. Bland hans arbeten
märkas Métaponte (1836), Description de quelques
vases peints
(1840) och Essai sur la numismatique
des satrapies et de la Phénicie
(1846). Ur hans
qvarlåtenskap offentliggjordes Voyage d’exploration
à la mer Morte
(1871–75).

Luzan, Ignacio de, spansk skriftställare,
f. 1702, d. 1754 såsom finans- och handelsråd i
Madrid samt medlem af Spanska akademien, utgaf 1737
det kritiska arbetet La poética ó reglas de la poesia
en general
(2 bd), genom hvilket han för 7 årtionden
fastställde den fransk-klassiska smakens envälde inom
spanska literaturen. L. öfversatte teaterpjeser och
lyrik från franska och italienska. Hans egna alster
ega knappast andra förtjenster än korrekthet. De äro
intagna i »Biblioteca de autores españoles», del 61.

Luzern. 1. Kanton i mellersta Schweiz, begränsad
i ö. af kantonerna Aargau, Zug och Schwyz, i s. af
Unterwalden. i v. af Bern och i n. af Aargau. Areal
1,501 qvkm. Större delen af kantonen tillhör det
lågbergiga nordvestra Schweiz och består mest af
odlad mark. Kantonen har endast en större alpdal,
den för sin kraftiga, enkla befolkning utmärkta
Entlebuch, der boskapsskötseln är huvudnäring. Intet
af L:s berg når snögränsen; det högsta är Pilatus, med
toppar af omkr. 2,000 m., på gränsen emellan L. och
Unterwalden. Sjöarna Sempach och Baldegg, en del
af Vierwaldstättersjön samt flere mindre sjöar ligga
inom kantonen och hafva aflopp till Aar. Hufvudfloden
är Reuss, från Vierwaldstättersjön. Dess vigtigaste
tillflöde är Kleine Emme, som vattnar Entlebuch
och dess bidalar. Till Aar flyta Wigger och
Suhr, den senare från Sempachsjön. Af arealen
äro 20 proc. skog, 71 proc. åker, trädgårdar
och betesmarker; endast 9 proc. äro improduktiv
mark. Norra delen, det s. k. gäu, är ett bördigt
åkerbruksdistrikt. Från alpdalarna utföres mycket smör
och ost. Halmflätning samt bomulls- och sidenväfveri
äro de enda industrigrenarna. Innevånarnas antal
var 1880 134,806, af hvilka alla utom 5,634 voro
rom. katoliker. Språket är uteslutande tyska. –
Författningen (af 1875) är
representativ-demokratisk. Stora rådet, hvars medlemmar,
1 på 1,000 innevånare, väljas i 55 valkretsar,
är den lagstiftande, regeringsrådet (7 ledamöter)
den verkställande myndigheten. Dock måste lagar
och finansdekret underställas en folkomröstning
(»referendum»), om 5,000 medborgare fordra
det. I administrativt hänseende är kantonen
delad i 5 »amtsbezirk», hvart och ett under
en »amtstatthalter». I kantonen finnas 92
fredsdomstolar, 19 kretsdomstolar och, såsom
högsta instans, 1 öfverdomstol (9 ledamöter). – Alla
ämbetsmän väljas för 4 år. I kyrkligt hänseende hör
kantonen till biskopsstiftet Basel. Vid slutet af
1883 uppgick statsförmögenheten till 9,414,722 frcs
och statsskulden till 4,584,859 frcs. – 2. Hufvudstad
i nämnda kanton, på ömse sidor om Reuss’ utlopp ur
Vierwaldstättersjön. 17,850 innev. (1880). På den
venstra stranden ligga bl. a. jernvägsstationen,
det forna jesuitkollegiet (nu regeringsbyggnad),
jesuitkyrkan (en barockbyggnad från 1669), museum, med
kantonsbiblioteket (80,000 bd) och naturaliesamling. I
den på högra stranden emellan Reuss och Musegg
belägna större stadsdelen ligga rådhuset (från
1601), med konst- och antiqvitetssamlingar, samt
Hofkyrkan (restaurerad i 17:de årh.). Omkr. 1/2
km. från den sistnämnda befinner sig det ryktbara
lejonmonumentet, efter en modell af Thorvaldsen,
uthugget i klippväggen till minne af de vid
försvaret af Tuilerierna d. 10 Aug. 1792 fallne
schweizergardisterna. Jämte 2 moderna broar
öfver Reuss finnas 2 gamla gångbroar af trä, som
äro öfvertäckta och försedda med takmålningar,
framställande på den ena bron »dödsdansen», pä
den andra tilldragelser ur stadens och Schweiz’
historia. L. är en af de vackraste städerna i
Schweiz och har, till följd af sina förtjusande
omgifningar, sitt milda klimat och sitt gynsamma
läge midt i Schweiz, i den breda alp-porten
emellan Rigi och Pilatus, vid utloppet af den
härliga Vierwaldstättersjön, blifvit medelpunkten
för turistströmmen, i synnerhet efter öppnandet af
Gotthardsbanan.

Historia. Staden L., som bildar kantonens kärna,
uppstod omkring ett gammalt kloster och kom
1291 till huset Habsburg, men gjorde sig 1332
oberoende af Österrike, ingick i det förbund, som
de tre skogskantonerna Uri, Schwyz och Unterwalden
hade bildat, samt deltog i den lysande segern vid
Sempach (1386). Genom eröfring och köp, såsom af
Entlebuch 1402, ökade L. sitt område. Det stod
under religionskrigen i spetsen för de katolska
kantonerna, och staden L. var 1579–1874 säte för den
påflige nuntien hos Edsförbundet. Den ursprungligen
demokratiska författningen öfvergick i 16:de och
17:de årh. till aristokratisk, som egde bestånd
till 1798, då Helvetiska republiken bildades, hvars
regering hade sitt säte i staden L. till 1802. Efter
införandet af mediationsakten (1803) var L. åter en
kanton i Schweiz och staden L. omvexlande med Zürich
och Bern säte för »tagsatzung». 1815 återställdes den
gamla aristokratiska författningen och det katolska
presterskapets makt. Först 1826 fingo protestanterna
fri religionsöfning. 1831 infördes en

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:29:00 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfaj/0172.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free