- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 10. Lloyd - Militärkoloni /
333-334

(1886) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Luxembourg-palatset ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

friare författning, men denna störtades 1841 af
bönderna under ledning af Josef Leu och det katolska
presterskapet, som fick stort inflytande. 1844
inkallades jesuiterna för att öfvertaga den högre
undervisningen. Flere försök af flyktingar från L. i
förening med friskaror från andra kantoner gjordes
att störta den klerikala regeringen, men förgäfves;
det sista, under Ochsenbein, d. 1 Apr. 1845, slutade
med ett fullständigt nederlag. Några månader senare
blef Leu lönmördad (d. 20 Juli), men L. fortfor att
vara den ledande katolska kantonen och stod 1847
i spetsen för »Sonderbund». Efter dettas nederlag
blefvo jesuiterna fördrifna, klostren indragna och
författningen ändrad i demokratisk anda.

Luzern, bot. Se Medicago.

Luzon l. Luçon, den största ön bland Filippinerna
(se d. o.).

Luzilla, fryle, bot., ett slägte af större
eller mindre gräsliknande örter, hörande till
nat. fam. Juncaceae Ag., kl. Hexandria L. Genom sina
sex ståndare och sin enrummiga, trefröiga kapsel
igenkännes lätt detta slägte, hvars arter ibland bilda
mindre tufvor. Bladen äro platta eller rännformiga,
ofta håriga, synnerligast i kanten. Bladskifvorna äro
jämnbreda, spetsade, med hela slidor, omfattande
strået. De allmännaste arterna i svenska floran
äro de allmänt utbredda L. pilosa L., som växer
i skogsmark och lundar, samt L. campestris L.,
hvilken tillhör öppna, soliga ängar och backar. Flere
andra arter af detta slägte tillhöra fjälltrakterna
såväl i Skandinavien som i andra land. Rötterna och
rotstockarna af flere Luzula-arter äro i åtskilliga
europeiska land folkmedel mot njurlidanden.
O. T. S.

Luzzara, by uti italienska prov. Reggio nell’ Emilia,
på Pos högra strand, n. om Guastalla, skådeplats
för slaget d. 15 Aug. 1702, der österrikarna under
prins Eugène af Savojen öfverraskade den nära dubbelt
starkare fransk-spanska armén, under konung Filip V och
Vendôme, utan att dock vinna ett afgörande resultat.

Luzzatto, Samuele Davide, lärd italiensk
jude, f. 1800 i Trieste, var sedan 1829 professor
vid Collegium rabbinicum och medlem af den
k. k. akademien i Padua, der han dog 1865. L. var
den mest framstående judiske exegeten och den
skickligaste hebraisten i detta årh. Sina flesta verk
skref han på italienska, många på hebreiska och några
på arameiska. Bland hans arbeten märkas Prolegomeni
ad una grammatica ragionata della lingua ebraica

(1836), Grammatica della lingua ebraica (1867–69)
samt Philoxenos (öfver det arameiska språket; 1830)
och det för bibelkritiken vigtiga arbetet Bet haozer
(d. v. s. skattkammare; 1847). Vidare utgaf han
hebreiska dikter under titeln Kinor naim (I, 1825;
del. II utkom 1879) och La sacra biblia volgurizzata
ad uso degli israeliti.
Slutligen må nämnas hans
stora samling af medeltidens hebreiska dikter, hvaraf
en del utkom 1864, innehållande 86 af de i företalet
omnämnda 868 dikter, som dittills ej blifvit utgifna.
L. L.

Lübben, stad i preussiska regeringsområdet
Frankfurt (Brandenburg), vid Spree och jernvägen
Berlin–Görlitz. 5,818 innev. (1880).

Lübbenau (Vend. Lubnjov), stad i preussiska
regeringsområdet Frankfurt (Brandenburg), vid
Spree och jernvägen Berlin–Görlitz, 10 km. s. om
Lübben. 3,700 innev. (1880). Trädgårdsodling.

Lübeck (Sv. form Lybeck). 1. Tysk fristat,
bestående af dels ett sammanhängande område mellan
Östersjön, Holstein, Oldenburgska furstendömet
Lübeck, Lauenburg och Mecklenburg, dels mindre
enklaver i Lauenburg, furstendömet Lübeck och
Mecklenburg-Strelitz. Den indelas i staden L. med
förstäder (se L. 2), amtet Travemünde med stad
af samma namn samt 4 landskommuner. Sammanlagda
arealen utgör 297,7 qvkm. Innevånarnas antal var
1880 63,571, deraf 62,096 protestanter. Hufvuddelen
är en slätt, genomfluten af Trave, som vid sitt
utlopp bildar flere vikar och står i förbindelse med
Elbe genom Stecknitzkanalen. I staden L:s granskap
idkas en betydande trädgårdsskötsel, hvars alster
exporteras till Sverige och andra Östersjöland. Enligt
författningen af d. 29 Dec. 1851, reviderad d. 7 April
1875, utöfvas den lagstiftande makten af senaten
och en representation, som benämnes bürgerschaft
(»borgerskapet»). Senaten består af 14 på lifstid
valda medlemmar. 8 af desse måste tillhöra det lärda
ståndet (deraf minst 6 rättslärda) och af de öfrige
6 minst 5 tillhöra köpmansståndet. Valet sker genom
delegerade, utsedda till lika antal ur senaten och
bürgerschaft. Ordföranden, som utses för 2 år, bär
under denna tid titeln bürgermeister. Senaten
öfvervakar förvaltningen och rättskipningen, utnämner
statens ämbetsmän och utöfvar benådningsrätt
i brottmål. Bürgerschaft består af 120 på 6 år
valda medlemmar; rösträtt och valbarhet tillkomma
hvarje till myndig ålder kommen medborgare. Ett
af 30 personer bestående utskott af bürgerschaft
öfverlägger på förhand om senatens förslag och
eger att besluta i mindre vigtiga finansfrågor. I
spetsen för de särskilda förvaltningsgrenarna stå
deputationer af senatorer och borgare. Rättsväsendet
är fullständigt skildt från förvaltningen. Från
under- och öfverrätten vädjas till den för de 3
fria riksstäderna gemensamma »oberlandesgericht»
i Hamburg (hvilken till 1879 hade sitt säte i staden
L.). »Die freie und hansestadt L.» (så heter staten
officielt) är en förbundsstat i Tyska riket och
sänder 1 representant till tyska riksdagen samt
har 1 röst i förbundsrådet. Sedan 1867 har L. ej
uppställt någon särskild militärkontingent, utan
dess värnpliktige ingå i den preussiska hären (9:de
armékåren). Statens inkomster och utgifter för 1885
uppgingo till 2,643,978 mark, statsskulden s. å. till
15,473,920 mark. L:s vapen är en tvåhöfdad örn, med
en hvit och röd sköld på bröstet, – 2. Staden L., vid
Wakenitz’ förening med Trave, 15 km. från Östersjön,
består af den egentliga staden och 3 förstäder samt är
tämligen regelbunden, med breda gator. Flere privathus
äfvensom nästan

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:40:33 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfaj/0173.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free