Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Läder-intarsia ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Läder-intarsia. Se intarsia.
Läderkanon. Se Kanon,
sp. 174.
Läderkarpen. Se Karpslagtet.
Läderlapp, ej sällan använd benämning på fladdermöss,
enl. Nilsson på gråskymliga
fladdermusen (Vesperugo discolor och långörade fladdermusen
(Plecotus auritus). C. R. S.
Lädermynt omtalas från åtskilliga land såsom begagnade
dels i forntiden, dels under senare århundraden såsom
nödmynt. Några säkra sådana mynt torde emellertid
icke nu vara kända.
Lädertapeter. Se Tapeter.
Läding, Nord. mytol., en boja, hvarmed man sökte att
fängsla Fenresulfven (se Fenre).
Läge, musikt. 1. Ett ackords anordning: a) med
afseende på öfverstämmans intervall, hvarvid läget
kallas oktavläge l. 1:sta läge, om oktaven ligger
öfverst, tersläge l. 2:dra läge, om tersen, och
qvintläge l. 3:dje läge, om qvinten ligger öfverst;
b) med afseende på intervallens afstånd inbördes,
så att läget kallas trångt, om intervallen ligga så
nära hvarandra som möjligt, spridt, om de ligga längre
skilda. – 2. Vid violinspel detsamma som position,
eller det ställe, der venstra handen fattar
instrumentets hals. Detta sker i 1:sta läget, om
pekfingret kan gripa strängens lägsta ton näst öfver
grundtonen, i 2:dra läget, om fingret kan gripa andra
tonen, i 3:dje läget, om det kan gripa tredje tonen,
o. s. v. A. L.
Lägenhet, kamer. Se Hemman.
Läger, krigs., kallas truppens herbergerande, då
detta icke sker i hus (kantonering, kasernering),
baracker likväl undantagna. Alltefter som
baracker, hyttor eller tält – vanligen stora tält –
användas för att skydda manskapet mot väderleken,
benämnes herbergeringssättet barack-, hytte-
eller tältläger. Om åter af manskapet burna tält
(s. k. skyddstält) användas, går lägret vanligen under
benämningen bivack (se d. o.). Konsten att anordna
läger utvecklades i hög grad af romarna, hvilka
alltid lägrade i lädertält eller baracker inom ett
fyrkantigt område, hvilket på alla sidor omgafs med
vall och graf, som hade sina väl skyddade portar, och
som i händelse af motgång tjenade som tillflyktsort
och stöd för hären (se Castra). De vandrande
folken lägrade vanligen under bar himmel på en af
deras vagnar omgärdad plats (vagnborg). Småningom
började man använda tält och hyttor, och mot slutet
af medeltiden hade det romerska sättet att uppföra
(»slå») läger nästan öfverallt kommit till heders och
användes ända in i 17:de årh. Under detta och under
18:de årh. hvilade trupperna alltid i tält, hvilka
medfördes på särskilda tältvagnar, som tillhörde
trossen, till följd hvaraf denna blef särdeles stor
och menligt inverkade på truppernas rörlighet. Med
franska revolutionen försvunno tälten. Arméerna blefvo
för stora, för att tält skulle kunna anskaffas för
dem, och rörelserna blefvo så hastiga, att man icke
hann få fram tälten. Under det rörliga kriget hvila
trupperna numera i bivack eller i qvarter, och läger
användes endast, der krigföringen blir
stillastående, såsom vid inneslutna fästningar, vid
förbindelsevägar, under stillestånd o. s. v. I
fredstid kommer läger deremot ofta till användning,
då trupper sammandragas till öfningar; och om detta
år efter år sker på samma ställe, gör man der ofta
anordningar för att befordra truppernas välbefinnande,
hvarigenom s. k. stående läger (ståndläger)
uppkommit. – Tältlägret anordnas i Sverige vanligen
i gator (tältgator), så att hvart kompani eller hvar
sqvadron bildar en eller två sådana, vinkelräta mot
fronten. Hvarje gata utgöres af två mot hvarandra
vända tältrader med ganska stort mellanrum sins
emellan. I tältgatan hafva hästarna vid kavalleriet
sin plats. Den smala gata, som uppkommer emellan
två tältraders baksidor, kallas brandgata. Framför
lägrets front kommer uppställningslinien och
framför denna, midt framför hvarje regementes eller
fristående bataljons läger, lägervakten. Straxt bakom
tältgatorna uppslå officerarna sina tält, och der
bakom uppkör trossen, inrättas kök eller kokgropar,
anordnas marketenterier o. s. v. Tältlägren hafva
på våra mötesplatser numera till stor del fått vika
för baracklägren. Barackerna, af trä, placeras så,
som förhållandena bäst medgifva; förläggningen
ordnas såsom i kaserner, men samma lägerordning
som i tältläger iakttages vanligen. – Om befäst
läger se Fästning, sp. 629, och Detascherade fästen.
C. O. N.
Lägerbobygden. Se Askeryd.
Lägerfästning l. befäst läger. Se Fästning, sp. 629,
och Detascherade fästen.
Lägerhytta, krigsv., en tillfällig bostad för trupp i
fält, hastigt uppförd af störar och ris eller halm (se
fig.) samt afsedd för högst några veckors begagnande,
till skilnad från barack,
 |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
