Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Länsväsende ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Läppblomstriga, Labiatae Juss., bot., en af växtrikets
naturliga familjer, som fått detta namn på grund
deraf att den sambladiga blomkronan vanligen
är tydligt delad i en öfre, oftast tvåflikig,
och en undre, treflikig, läpp. Äfven blomfodret
är ofta tvåläppigt, men kan ock vara regelbundet
femtandadt eller femflikigt. Ståndarna äro 4,
tvåväldiga (den bakre, femte, är felslagen),
någon gång blott 2, oftast utskjutande fram under
öfverläppen. Pistillen är 1 med tvåflikigt märke,
och frukten består af 4 enfröiga smånötter, sittande
i blomfodrets botten. De läppblomstrigas familj
har sitt stamhåll i Medelhafstrakterna, men är för
öfrigt utbredd öfver nästan hela jorden (icke i de
kallaste jordbältena). Till densamma föras inemot
2 1/2 tusental arter, af hvilka de flesta äro örter,
många halfbuskar och några träd. De kännetecknas
genom fyrsidig stjelk, motsatta blad utan stipler och
blommornas ställning i vanligen täta knippen, hvilka
antingen skenbarligen bilda kransar i bladvecken
(Linné kallade derför familjen Verticillatae), eller
ock äro närmade hvarandra till ax eller långsträckta,
uppräta blomsvansar i stjelkcns och grenarnas
toppar. De utmärka sig genom sin rikedom på flyktiga
oljor, inneslutna antingen i egna celler i bladen
eller andra örtartade delar eller ock i körtelhår,
som bekläda alla gröna delar. Härigenom blifva de alla
starkt aromatiska, och många äro använda såsom kryddor
eller till beredande af vällukter (t. ex. lavendel,
patchouli m. fl.). Inemot 300 läppblomstriga örter
och halfbuskar lemna droger, ofta använda i medicinen
såsom lifvande, väderfördelande, magförbättrande
medel. O. T. S.
Läppfiskar. Se Bergfiskar.
Läppljud. Se Labialer.
Läraremöten, sammankomster förnämligast af skollärare
och lärarinnor för öfverläggning om ärenden rörande
undervisning och uppfostran, lärarnas utbildning,
ekonomiska förhållanden o. d. Flere slag af
sådana möten förekomma i Sverige, dels af lärarna
vid de s. k. allmänna läroverken (allmänna
svenska läraremöten), dels af folkskolelärare och
lärarinnor (allmänna svenska folkskoleläraremöten);
dessutom hafva möten hållits, som varit gemensamma
för de skandinaviska landen och Finland under
namn af nordiska läraremöten, samt slutligen
flickskolemöten för lärare och lärarinnor vid de
högre flickskolorna. – De tre första »allmänna
svenska läraremötena» höllos i Stockholm Juni
1849, 1852 och 1854. Sedermera hafva dylika möten
hållits i åtskilliga andra städer. Efter 1863, då det
fjerde mötet af detta slag hölls (i Göteborg, med
215 deltagare), hafva allmänna svenska läraremöten
regelbundet återkommit hvart tredje år, nämligen i
Stockholm 1866 med 247 deltagare, i Upsala 1869 med
213, i Lund 1872 med 190, i Jönköping 1875 med 201,
i Gefle 1878 med 176, i Örebro 1881 med 172 och
i Stockholm 1884 med 455 deltagare. Om alla dessa
möten med undantag af mötena 1852, 1854 och 1863
äro särskilda berättelser tryckta. »Allmänna svenska
folkskoleläraremöten» hafva sedan 1860, då ett dylikt
hölls i Arboga, regelbundet återkommit: i
början hvarje år, såsom 1861 i Stockholm, 1862
i Göteborg och 1863 i Jönköping, sedermera med
två eller flere års mellantid. Det senaste hölls
i Upsala 1883. Berättelser om följande af dessa
möten finnas från trycket utgifna, nämligen om
mötet i Göteborg 1862, Jönköping 1863, Gefle 1865,
Örebre 1868, Lund 1878 och Upsala 1883. – Till det
allmänna svenska folkskoleläraremötet i Örebro 1868
hade dess bestyrelse inbjudit äfven grannlandens
folkskolevänner, hvilka ock deraf begagnade sig,
så att mötet var besökt af 114 norrmän, 44 danskar
och 6 finnar. På samma möte fattades beslut att
anordna allmänna »nordiska läraremöten» vid sidan
af de svenska. Det första mötet af detta slag
hölls till följd af detta beslut i Göteborg 1870,
det andra i Kristiania 1874, det tredje i Köpenhamn
1877, det fjerde i Stockholm 1880 samt det femte
i Kristiania 1885. Dessa möten hafva i allmänhet
varit talrikt besökta såväl af lärare och lärarinnor
vid alla slags skolor i de nordiska landen som ock
af andra för ungdomens uppfostran och undervisning
intresserade personer. Talrikast besökt var mötet
i Stockholm 1880, hvilket räknade ej mindre än
5,227 deltagare (3,080 svenskar, 1,273 danskar,
670 norrmän och 204 finnar). Berättelser äro utgifna
öfver förhandlingarna vid det tredje och fjerde af
dessa möten. – Möten med lärare och lärarinnor vid de
högre flickskolorna hafva hållits i Stockholm 1879
och i Göteborg 1882. Öfver det första af dessa är
berättelse utgifven. Vid de flesta allmänna svenska
läraremöten äfvensom vid de s. k. nordiska skolmötena
hafva utställningar af undervisningsmateriel egt rum.
C. F.
Lärareseminärium. Se Folkskolelärare-seminarium.
Lärarinneseminarium. Se Folkskolelärare-seminarium
och Högre lärarinneseminarium.
Lärarnas vid elementarläroverken enke- och
pupillkassa. År 1872 uppdrog K. M:t åt en komité att
utarbeta förslag i fråga om pensionering af enkor
och barn efter prestmän och elementarlärare. Med
anledning af komiténs betänkande afläts till
1874 års riksdag proposition angående bildande
af en pensionsanstalt för elementarlärarnas enkor
och barn, ställd i förbindelse med presterskapets
enke- och pupillkassa. Detta förslag förutsatte,
att ett årligt statsanslag af 45,000 kr. samt en
fjerdedel af stiftens emeritikassor (se Emeritus)
finge tagas i anspråk för ändamålet, samt att
det s. k. privilegienådåret fortfarande skulle
komma enkor och barn efter elementarlärare till
godo. Hufvudsakligen på grund af sistnämnda
omständighet afslog riksdagen den gjorda
framställningen, men förklarade sig tilllika benägen
att, derest elementarlärarna ville frånträda den
genom presterskapets privilegier deras enkor och
barn tillförsäkrade nådårs-rätten, af statsmedel till
civilstatens pensionsinrättning lemna det bidrag, som,
utöfver en fjerdedel af emeritikassorna, kunde vara
erforderligt för elementarlärarnas inträde i nämnda
pensionsanstalt. – Då det likväl, efter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
