- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 10. Lloyd - Militärkoloni /
487-488

(1886) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Löwegren ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

motstånd mot Bismarcks statsekonomiska reformer. Till
följd deraf angreps L. häftigt af sina förre
partivänner, och de lyckades 1881, med de
ultramontanes hjelp, förhindra hans återval.

1. Löwegren, Georg Fritz August, trädgårdsodlare,
föddes i Lund d. 22 Aug. 1833. Efter att dels hos en
enskild trädgårdsmästare i Lund, dels vid botaniska
trädgården derstädes hafva inhemtat kunskaper
i trädgårdsskötseln fick han 18855 plats i en af
Lybecks större handelsträdgårdar, vistades 1856 i
Hamburg samt var under åren 1857–58 och sommaren 1859
anställd i den för sina storartade växtsamlingar
berömda Berggarten vid det kungliga lustslottet
Herrenhausen, nära Hannover, hvarest han uteslutande
sysselsatte sig med odlingen af tropiska växter,
förnämligast orchidéer. Sedan 1859 har L. varit
föreståndare för Göteborgs trädgårdsförenings
anläggningar, hvilka af honom bragts i det framstående
skick, som f. n. utmärker dem. 1881 blef han
ledamot af Vetenskaps- och Vitterh.-samhället
i Göteborg. Tillsammans med E. Lindgren
och A. Pihl har L. utgifvit Handbok i svenska
trädgårdsskötseln
(1872–84; del. 6–7 äro förf. af
honom). Sedan år 1864 är han medarbetare i den
af E. Lindgren utgifna »Tidning för trädgårdsodlare»
samt har offentliggjort uppsatser äfven i andra
in- och utländska organ för trädgårdsskötseln.
Dels för Trädgårdsföreningens ganska betydliga
frö- och växtaffärer, dels för studier eller
såsom prisdomare vid trädgårdsutställningar har
L. företagit vidsträckta utländska resor.

2. Löwegren, Mikael Kolmodin, ögonläkare,
den föregåendes broder, född i Lund d. 5 Febr. 1836,
blef student derstädes 1856, medicine kandidat 1861
och licentiat 1864 samt promoverades till medicine
doktor vid Lunds universitets jubelfest 1868. Han
förordnades 1867 till docent i kirurgi och oftalmologi
vid nämnda högskola, blef s. å. adjunkt i kirurgi
och obstetrik derstädes samt utnämndes 1883
till e. o. professor i oftalmiatrik. Sedan 1868
bekläder L. tillika lasarettsläkarebefattningen vid
kirurgiska afdelningen å länslasarettet i Lund.
Vintern 1865–66 idkade L. oftalmologiska
studier i Berlin. Han har publicerat tvänne
afhandlingar, Om myopi (i Lunds universitets årsskrift
1867) och Om refractionstillstånden hos ögat och
bestämmandet af glasögon
(1870; 2:dra öfversedda
och delvis omarb. uppl. 1881). – L. är sedan 1871
ledamot af Fysiografiska sällskapet i Lund.

Löwe-Kalbe. Se Löwe, W.

Löwen. Se Louvain.

Löwen, svensk adlig slägt, härstammande från Estland,
blef naturaliserad i Sverige med bröderna Gerhard
och Fredrik Löwe. Den senare, död såsom landtråd i
Estland, var en tapper krigare på 30-åriga krigets
tid och under Karl X Gustafs dagar, då han med en
ringa styrka slog 30,000 ryssar och s. å., 1657, blef
generallöjtnant. Barnen kallade sig von Löwen. En
af Fredriks sonsöner, Otto Vilhelm v. L. (f. 1659,
d. 1712), hvilken 1698 blef öfverste för Uplands
regemente och som lär hafva varit den förste, som
satte foten i land vid Karl XII:s landstigning å
Själland (1700), utnämndes
1705 till landshöfding i Vesterbotten och
Lappmarken. Af hans söner, hvilka kallade sig Löwen,
blefvo Axel (se L. 2) friherre 1731 och grefve 1751
samt Johan (se L. 3) och Fabian (se L. 4) friherrar,
den förre – hvars ätt utgick med honom sjelf –
1751, den senare 1766. Adliga ätten är utgången. Den
grefliga ätten och den nu lefvande friherrliga (hvars
hufvudman skall bära namnet Trolle-Löwen) innehafva
flere fideikommissegendomar i Södermanland. Slägten
immatrikulerades 1746 på estländska riddarhuset,
men lär numera vara utslocknad i Estland.

1. Löwen, Karl Henrik von, sjömilitär, broder
till Otto Vilhelm von L. (se ofvan), föddes d. 22
Maj 1666, erhöll 1719 amirals karakter samt blef
v. holm-amiral och ekipagemästare i Karlskrona
och 1738 president i Amiralitetskollegiet. Död i
Karlskrona d. 7 Dec. 1741. – L. höll d. 11 Juli
1715 en träffning med den danska mindre flottan och
hade derunder Karl XII om bord å sitt skepp, »Öland».

2. Löwen, Axel, grefve, fortifikationsofficer,
riksråd, den föregåendes brorson, född d. 1 Nov. 1686,
vann sin hufvudsakliga militära utbildning i utlandet
och blef 1710 svensk generalqvartermästare-löjtnant,
med station i Bremen. Han tillfångatogs
der 1712 af danskarna, men lyckades följande året
undkomma och smög sig nattetid genom de sachsiska
posteringarna fram till Stralsund (Juli 1713). 1715
befäste han Rudön, invid nämnda stad, och försvarade
sig der tappert mot danskarna. 1716 deltog han
i fälttåget i Norge och föll vid Ringerikes prostgård
ännu en gång i dansk fångenskap. 1720 blef L.
generalkvartermästare och direktör af fortifikationen
samt 1731 friherre. Hans 2:dra giftermål (1735),
med en dotter till Arvid Horn, ansågs allmänt vara
en bidragande orsak till hans vidare fortkomst.
Han utnämndes 1737 till befälhafvande general
i Finland och föreslog i denna egenskap i Sekreta
utskottet vid 1738–39 års riksdag iståndsättande af
de redan från början olämpliga fästningsverken vid
Villmanstrand och Fredrikshamn, men var också
den förste, som väckte tanken på anläggandet af en
befäst hamn vid Helsingfors. Vid samma riksdag
användes han af hattpartiet till att öfvertala sin
svärfader Horn att inlemna sin ansökan om afsked från
kanslipresidentsbefattningen. För sin medverkan lär
L. hafra fått löfte om en plats i rådet, hvilken
han också erhöll vid de nya rådsutnämningarna
1739. På hösten s. å. röstade L. i rådet för
truppsändningar till Finland och 1741 vilkorligt
för kriget mot Ryssland. I Aug. s. å. utsågs
han att jämte kanslipresidenten Gyllenborg och
K. G. Tessin utgöra en sekret rådsberedning för
behandlingen af de hemligaste utrikes ärendena.
1743 sändes L. jämte riksrådet E. Wrangel att
affordra Adolf Fredrik hans tronföljareförsäkran samt
beledsaga honom till Sverige. 1748–66 var L.,
efter Meijerfeldt, generalguvernör öfver Pommern
och kansler för Greifswalds universitet.
Han dog i Stralsund d. 25 Juli 1772. – Sedan 1746
var L. ledamot af Vetenskapsakademien och hade 1751
erhållit greflig värdighet. En dottersons

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:29:00 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfaj/0250.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free