Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Macdonald ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
offentlig och enskild moral, om ock denna skilnad ännu icke
blifvit till fullo utredd i vetenskapligt hänseende.
De förnämsta af M:s öfriga skrifter äro af dels
historiskt, dels vittert innehåll. Till det förra
höra hans på uppdrag af kardinal Giulio de’ Medici
(sedermera påfve under namn Klemens VII) författade
Istorie Fiorentine (»M:s Florentinska historia», 1884),
genom hvilken han vardt den politiska
historieskrifningens fader, i det han bröt med de föregående
författarnas krönikeartade uppräknande af blott
yttre händelser för att i stället egna en större
uppmärksamhet åt statens inre utveckling. Äfven
berättelserna om hans olika beskickningar äro
mycket intressanta och vittna om hans politiska
skarpsynthet. Af hans vittra alster är i synnerhet
lustspelet La Mandragola (»Mandragola», 1883) berömdt
såsom en äfven i formelt hänseende oöfverträffad
realistisk tidsbild. – M:s skrifter hafva utgifvits
mångfaldiga gånger, men en definitiv, fullständig och
kritisk upplaga saknas ännu. Jfr Pasquale Villari:
»Niccolò Machiavelli e i suoi tempi» (1877–81,
3 bd). E. L-s.
Machiavellism, machiavellistisk. Se Machiavelli.
Mâchicoulis. Se Mâchecoulis.
Machination (-sji-; Lat. machinatio), konstgrepp,
listigt anslag, ränker. Ordet begagnas mest i plur.
Machsor (Hebr. mahzor, »krets») betyder hos judarna
egentligen astronomisk cykel. Så är m. gadot, »stora
m.», den 28-åriga solcykeln och m. katon, »lilla m»,
den 19-åriga måncykeln. Då tiden för de rörliga
religiösa festerna beror på dylika cykler, började
snart de vigtigaste hithörande kalenderdata införas i
synagogornas liturgiska böcker, och derigenom erhöll
»machsor» sin numera vanligaste betydelse af officiel
»bönbok» eller »handbok». Denna machsor innehåller
alla såväl för den vanliga sabbatsgudstjensten som
för samtliga större och mindre fester föreskrifna
böner, sånger, perikopiska texter o. dyl. Detta
innehåll är dock ej öfverallt detsamma, utan vexlar
efter den olika rituella och liturgiska usus, som
under tidernas lopp utbildat sig inom den betydliga
mängd af större eller mindre synagogala kretsar, i
hvilka judarna i detta hänseende äro splittrade. Man
har derför en mängd olika machsor-upplagor, hvilka
äro officiella inom hvar sin särskilda krets af
synagogor. Efter den vigtigaste skiljepunkten kunna
dessa handböcker delas i två grupper, rabbinsk
machsor, som erkänner talmud, och anti-rabbinsk
machsor, som icke erkänner den. Den senare följes
blott af karaiter (se d. o.), semi-karaiter och
reformjudar, hvilka bilda en ringa majoritet mot dem
(»aschkenasim», »sefardim», »italiani» o. a.), för
hvilka talmud i sitt förhållande till thora intager
ungefär samma autoritativa ställning, som kyrkofäderna
och kyrkomötena inom den katolska kyrkan i förhållande
till bibeln. H. A.
Machverk T. (af machen, göra, tillverka, och werk,
arbete), fuskeri; handtverksmässigt arbete, konstverk,
i hvilket all högre inspiration felas.
Macias, spansk trubadur i 15:de årh., vapendragare
hos markis Enrique de Villena, intogs af kärlek till
en adlig jungfru vid dennes hof i Jaën. Villena tvang
jungfrun att äkta en adelsman, men M. fortfor att
trots markisens förbud fira henne i qväden. Då lät
Villena, med den makt han hade såsom stormästare i
Calatrava-orden, kasta skalden i fängelse. Denne
utfann dock medel att göra sig påmind hos den
utkorade, men en af hans dikter uppsnappades af
hennes make, hvilken i vredesmod dödade M. med en
lans, inkastad genom fängelsefönstret. M:s tragiska
öde blef snart i folkets mun en legend, hvilken
har behandlats af flere spanska skalder, från Juan
de Meña (lyriskt) till Larra (i ett drama). Af M:s
på galiciska och kastiliska dialekterna författade
sånger finnas endast 5 i behåll. De äro intagna i
»Cancionero de Baena» (1851).
Maciejowice [matsjejovi’tse], by, med slott, i
närheten af Weichsel i nuv. ryska guvern. Sjedlce,
75 km. s. ö. om Varsjav, var skådeplatsen för den
sista, afgörande strid å öppna fältet, som föregick
riket Polens slutliga sönderstyckning af dess
rofgiriga grannar. Polackerna, under Kosciuszko,
angrepo der d. 10 Okt. 1794 den i styrka vida
öfverlägsne ryske generalen Fersen och tycktes redan
hafva segern i sina händer, då en annan rysk här,
under Suvorov, kom till undsättning, hvarefter
polackerna blefvo fullständigt slagna.
Maciejowski [matsjejo’vski], Alexander Waclaw, polsk
historiker, f. 1793, studerade fr. o. m. 1812 först
i Krakov, sedan i Breslau, Berlin och Göttingen
samt utgaf 1818 sitt första arbete, De vita et
constitutionibus C. Q. Mesii Traiani Decii. Efter
sin återkomst från utlandet blef han först professor
i romersk literaturhistoria vid lyceet i Varsjav,
senare prof. i romersk rätt vid universitetet. Under
tiden utgaf han en lärobok i romersk rätt (på latin;
1820–25). Genom Bandtke fördes han emellertid in på
studiet af den slaviska rätten. När universitetet
1831 stängdes, förlorade M. sin plats, och efter
den tiden egnade han sig uteslutande åt rättens,
sedernas och literaturens historia. Hans arbeten i
dessa ämnen äro ännu hufvudverk inom den polska
literaturen, utmärkta för grundlig och metodisk
forskning, endast i enskildheter föråldrade. Först
utkom 1832–35 i 4 band den slaviska rättens historia:
Historya prawodawstw slowianskich (ny uppl. i 6 band
1856–65; öfvers. till tyska, ryska och, delvis,
till serbiska). Som ett kritiskt supplement till
detta arbete tjenar nu Dutkiewicz, Spostrzezenia nad
historia prawodawstw slow (1870). Till rättshistorien
sluta sig hans historiska anteckningar: Pamietniki
o dziejach, piemiennictire i prawodawstwie Slowian (2
bd 1839), hvilkas 1:sta del föranledde en långvarig
literär strid om den af M. påstådda tillvaron af
slavisk gudstjenst i Polen i äldsta tider. Den yngre
historiska forskningen har i denna fråga ställt sig
på M:s sida. Vigtigt för sedernas historia är det i
4 band utgifna arbetet Polska az do pierwszej polowy
XVII wieku pod wzgledem obyczajów. Ej mindre berömdt
än rättshistorien, i synnerhet för
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
