Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Macies ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Mackeprang, Adolf Henrik, dansk målare, född på
Langesö vid Odense d. 5 Febr. 1833, kom vid 16
års ålder till Köpenhamn för att utbilda sig till
målare. Till en början utställde han landskap,
men öfvergick snart till djurmåleriet, hvilket
sedan varit hans hufvudfack. 1870–71 åtnjöt han
reseunderstöd af konstakademien. Bland M:s många
arbeten, genom hvilka han vunnit ett aktadt namn
såsom konstnär, må nämnas Ett storkbo och En räf
kommer hem med en and till sina ungar (1885).
Ph. W.
Mac Kinlay l. M’Kinlay [mäck ki’nle], John,
engelsk upptäcktsresande, utvandrade 1840 till
Australien och lefde der 20 år såsom »squatter». 1801
ställdes han i spetsen för den expedition, som från
Syd-Australien utsändes för att uppsöka Burke och
Wills. I Barcoo-creeks mynningsland, ö. om Lake Eyre,
vann han underrättelse om den saknade expeditionens
undergång, men fortsatte sin färd och framträngde
tvärs öfver kontinenten till Carpentaria-viken. 1865
och 1870 gjorde han resor i Nordterritoriet. Död 1872
i Gawler i Syd-Australien.
Mackintosh [mäck ki’ntösj], Sir James, skotsk
historieskrifvare och statsman, f. 1765, studerade
sedan 1780 klassisk literatur vid universitetet i
Aberdeen och sedan 1784 medicin i Edinburgh samt slog
sig 1788 ned i London, der han delade sin tid emellan
läkarens yrke och skriftställarens verksamhet. Som
svar på Burkes arbete »Reflections on the revolution
in France» utgaf M. 1791 Vindiciae gallicae, som
erhöll nästan lika stor framgång som hans vältalige
motståndares verk och skaffade honom de liberale
statsmännens sympatier. M. uppgaf 1795 helt och
hållet läkarekallet och blef advokat. Han utnämndes
1804 till öfverdomare (recorder) i Bombay, återvände
1812 till England, fick 1813 en plats i underhuset,
blef der en af whigs’ ledande män samt utnämndes
1830 till ledamot i Board of Control (Styrelsen
öfver Indien), efter att 1818–24 hafva varit
professor i lagkunskap vid Haileybury-college. Han
tog en framstående del i genömdrifvandet af både
katolikernas emancipation och reformbillen. Död
1832. M. har författat bl. a. History of England from
the earliest times to the firm establishment of the
reformation (för Lardners »Cyclopaedia»), History
of the revolution in England, enligt Macaulays
omdöme den bästa framställning af Jakob II:s
regering, som han kände, Miscellaneous works
(8 bd) samt en hofsam, sanningskär, snillrik
Dissertation on the progress of ethical philosophy.
A. B. B.
Mackintosh [mäcki’ntösj] l. Macintosh, Charles,
skotsk kemist, f. 1766, d. 1843, egde en fabrik i
Crossbasket, i närheten af Glasgow. Han framställde
der sedan 1820 blysocker i stort, förbättrade
1825 fabrikationen af berlin- och paris-blått och
uppfann s. å. metoden att tillverka stål genom
smidestackjernets glödgning i kolvätegas. 1823
började han bereda vattentätt tyg genom anbringande
af en kautsjuklösning mellan tvänne tyglager, hvilket
fabrikat bl. a. vann användning till ett efter honom
uppkalladt slag af regnrockar.
Macklean, Rutger. Se Maclean.
Maclaurin [mack lårin], Colin, skotsk matematiker,
f. 1698, blef redan 1717 professor i matematik
vid Marishal college i Aberdeen samt erhöll 1725
samma befattning vid universitetet i Edinburgh. Han
ledde 1745 arbetet med Edinburghs befästande för
att skydda staden mot angrepp af pretendentens
armé. Död i York 1746. – M. var en matematiker
af framstående förtjenst. Inom analysen har hans
namn blifvit bevaradt genom en efter honom benämnd
serie, hvilken utgör en specialisering af Taylors
serie. Derjämte citeras stundom under hans namn en
vigtig summationsformel, hvilken ungefär samtidigt
upptäcktes af Euler och M. Inom geometrien bidrog
han väsentligen att utbilda transversalteorien,
inom hvilken ett vigtigt teorem äfven bär hans
namn. Likaledes undersökte han närmare de koniska
sektionernas projektiviska egenskaper och angaf en
metod att upprita kroklinier genom intersektionen
emellan de tvänne benen till två rörliga
vinklar. Inom mekaniken behandlade han medelst
ett särdeles elegant geometriskt betraktelsesätt
problemen rörande jordens figur samt om ebb och
flod. Han var tillika den förste, som bevisade, att
ellipsoiden är jämnvigtsfiguren för ett roterande
fluidum. M. författade ett stort antal afhandlingar i
»Philosophical transactions». Bland hans särskildt
utgifna arbeten märkas: Geometria organica (1719),
A treatise on fluxions (1742), hvari han sökte
gifva en rent syntetisk framställning af Newtons
fluxionsmetod, samt A treatise on algebra (1748).
G. E.
Maclean [macklin], Rutger, friherre, politiker,
landthushållare, föddes d. 27 Juli 1742 och
härstammade från en urgammal skotsk stormansslägt,
af hvilken en medlem, Hans Macklier (såsom han sjelf
skref sig; d. 1666), inkom till Sverige, blef en
betydande köpman i Göteborg och 1649 adlades med
namnet Makeléer. Ätten blef 1708 friherrlig, men
introducerades såsom sådan först 1784 genom Rutger
M. och hans broder Gustaf, hvarvid den ursprungliga
namnformen Maclean (Macklean) återupptogs. Rutger
M. var då kammarherre. Han hade i yngre år aflagt
juridisk ämbetsexamen och derefter beträdt den
militära banan, men lemnat denna med majors
afsked. Vid riksdagarna 1786 och 1789 tillhörde
M. »landtpartiet» (»patrioterna»). Också var han en af
de 19 adlige oppositionsmän, genom hvilkas arrestering
(d. 20 Febr. 1789) Gustaf III sökte betrygga
Förenings- och säkerhetsaktens antagande af adeln. Vid
1809 års riksdag bidrog M. verksamt till att
tillförsäkra ständerna rätten att med obundna händer
uppgöra konstitutionen, innan riksföreståndaren,
hertig Karl, erhölle kronan, och framstod derjämte
såsom en af det »gustavianska» partiets hufvudmän. Men
det var icke på politikens fält, som M. skulle utföra
sin egentliga lifsgerning. Sedan han nämligen 1782,
efter en morbroder, ärft det stora godset Svaneholm,
i Skurups socken af Malmöhus län, satte han såsom sitt
mål att grundligt omskapa det bedröfliga tillstånd,
som rådde der, likasom i allmänhet vid de skånska
herrgårdarna. Med omedelbart inhemtad kännedom om
landtbruket i England, Skotland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
