Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Madeira ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
blef förhållandet i det yttre, der den af M. i två
våningar anlagda fasaden skymmer kupolen, utan att stå
i fullt organisk förbindelse med den bakom liggande
kyrkan och utan att, oaktadt sina kolossala former,
göra något stort intryck. Men den innanför fasaden
liggande väldiga försalen är ett mästerverk af M.,
imponerande genom sin storlek (öfver 200 m. lång)
och genom sitt vackra perspektiv, en af Roms bästa
moderna byggnader. Dessutom utförde han kyrkan Andrea
della Valle och flere andra mindre kyrkor i Rom
samt var verksam vid utförandet af flere romerska
palats, såsom Pal. Barberini och Pal. Mattei.
C. R. N.
Maderna, Stefano, italiensk bildhuggare från
Lombardiet, f. 1571, d. i Rom 1636, arbetade i
Berninis manér, men åstadkom en gång ett arbete af
sann och gripande verkan, nämligen en marmorbild
af S. Cecilia såsom död, i helgonets basilika i
Rom. C. R. N.
Madesjö, socken i Kalmar län, Södra Möre härad. Areal
38,846 har. 9,224 innev. (1884). M. utgör ett
konsistorielt pastorat af 1:sta kl., Kalmar stift,
Södra Möre kontrakt. En del af M. torde, sedan kyrka
blifvit byggd, komma att bilda ett till M. hörande
annex, vid namn Örsjö. I socknen ligger Nybro köping.
Madhavacharya l. Madhava-Sayana, indisk lärd i 14:de
årh., förste minister hos Dekhan-konungarna Sangama
och Bukka I, vann rykte i synnerhet för sina högst
omfattande kommentarer till Rigveda, Samaveda och
Yajurveda. M. står på detta område ouppnådd i grundlig
insigt och förklaringarnas rikhaltighet, ehuru han
för åtskilliga oegentligheter tadlats bittert af
nyare veda-forskare.
Madia Molin., bot., ett örtslägte, hörande till
nat. fam. Synanthereae Juss., kl. Syngenesia L. Dess
mest bekanta art är M. sativa Mol., hvars moderland är
Chile. Skalfrukterna af denna art, som odlas i varmare
land, lemna genom pressning en mycket mild, fet olja,
hvilken kan användas såsom olivolja i matlagning och
för tekniska ändamål. M. viscosa Cav. och M. mellosa
W. anses endast vara afarter af M. sativa och användas
för samma ändamål. O. T. S.
Madison [mä’ddisön]. 1. Hufvudstad i nord-amerikanska
staten Wisconsin, med ett synnerligen vackert och
sundt läge mellan sjöarna Mendota och Menona,
125 km. v. om Milwaukee, förenad med denna
stad och Chicago m. fl. städer genom flere
jernvägslinier. 10,325 innev. (1880). Stort
kapitolium. I M. finnas statens dårhus och Wisconsin
university med "Washburn-observatoriet. – 2. Stad i
nord-amerikanska staten Indiana, på norra stranden af
Ohio, 145 km. nedanför Cincinnati och 70 km. ofvanför
Louisville. 8,945 innev. (1880).
Madison [mä’ddisön], James, president i Nord-Amerikas
Förenta stater, föddes d. 16 Mars 1751 i Port Conway i
Virginia, hvarest hans fader var godsegare. M. valdes
1776 till medlem af det konvent, som gaf staten
Virginia dess författning, insattes 1778 i denna
stats verkställande råd och utsågs 1779 till ett af
Virginias ombud å kongressen i Filadelfia. I Nov. 1783
återvände han till Virginia och
verkade derefter i dess lagstiftande församling, der han
bl. a. genom sitt uppträdande omintetgjorde yrkandet
på presterskapets aflöning med statsmedel. 1787
sändes M. såsom delegerad till det i Filadelfia
sammanträdande förbundskonventet. Han hade
från början ifrat för det unga nord-amerikanska
statsförbundets stärkande genom upprättande af
en kraftig centralstyrelse, och han fick nu å
förbundskonventet en ledande del i utarbetandet af
den nya författningen. Sedan konstitutionsförslaget
blifvit färdigt (Sept. 1787), förenade han sig med
Hamilton och Jay om att främja detsamma genom en
serie tidningsuppsatser, hvilka äfven utgåfvos
samlade under boktiteln The federalist (1788)
och väsentligen bidrogo till förslagets allmänna
antagande af de enskilda staterna. Detta gjorde,
att han icke utan skäl fick uppbära benämningen
»konstitutionens fader». Men såsom medlem af
kongressens representanthus (1789–97) motarbetade
han snart Hamiltons finansplaner, skilde sig äfven
i andra frågor från federalisterna och öfvertog
småningom ledningen af det republikanska (sedermera
demokratiska) partiets opposition i huset. Med
statssekreteraren för utrikesärendena Jefferson blef
han derunder personligen på det närmaste förbunden och
biträdde dennes öfverdrifna sträfvan att åt staterna
bevara så stor sjelfständighet som möjligt. Då
Jefferson 1801 blef Förenta staternas president,
utnämndes M. till statssekreterare. 1809 efterträdde
han Jefferson såsom president, sedan dennes andra
mandat gått till ända. En handlingskraftigare
utrikespolitik än den dittills förda visade sig vid
denna tid alltmer nödvändig under den fortvarande
misshälligheten med England; men först 1812 förmådde
ett energiskt krigsparti M. till ett afgörande
steg, hvilket för öfrigt mycket bidrog att skaffa
honom förnyelse å presidentskapet (1813–17). Den
olyckliga gången af kriget mot England (1812–14)
var icke egnad att stärka M:s ställning. Men
hans parti förblef dock vid styret; och efter att
redligt hafva sökt bota de sår kriget förorsakat
efterträddes han 1817 i presidentskapet af sin vän
Monroe. M. drog sig tillbaka till sitt landtgods
Montpellier i Virginia och var bosatt der till sin
död, högt aktad såsom enskild person och bepröfvad
politiker. 1829 – han var då 78 år – deltog han
i konventet for revision af Virginias författning,
och 1830 grep »konstitutionens fader» till pennan för
att gendrifva ett mot kongressbesluten uppstudsigt
parti, hvilket såsom föredöme för sitt handlingssätt
åberopade hans och Jeffersons forna verksamhet till
förmån för de särskilda staternas myndighet gent
emot centralmakten. M. dog å Montpellier d. 28 Juni
1836. Kongressen köpte af enkan hans uppteckningar af
debatterna i 1787 års förbundskonvent och lät utgifva
dessa värdefulla handlingar under namnet »The Madison
papers» (3 bd, 1840). Letters and writings of James
Madison utgåfvos 1865 i 4 bd. G. V. G.
Madonna, Ital. Ordet »madonna», som egentl. betyder
»min fru» (af ma, min, och donna, Lat. domina,
fru), nyttjas i Italien uteslutande som benämning
för jungfru Maria (jfr det
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
