Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Madeira ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Af dessa återstå nu endast 3, Puerta de Alcalá i
ö., P. de Toledo i s. och Portillo de San Vicente i
v. Öfver Manzanares (eller rättare öfver dess bädd,
ty den har merendels högst litet vatten) leda 6
broar. Stadens medelpunkt är Puerta del Sol (förr
östra stadsporten, nu ett torg), samlingsplatsen för
den sysslolösa verlden och den lifligaste punkten
i hela M. På dess södra sida ligger Palacio de la
gobernacion (inrikesministeriet). Från Puerta del
Sol utgå, medelbart eller omedelbart, nästan alla de
förnämsta gatorna i M.: mot n. ö. Calle de Alcalá,
mot ö. Carrera de San Geronimo, båda utmynnande
i Prado, den senare vid Plaza de las Cortes, mot
s. Calle de Carretas, mot v. Calle mayor, som leder
till k. slottet, och Calle del Arenal, som slutar vid
Plaza de Isabel II och operahuset, mot n. v. Calle
de Preciados och mot n. Calle de la Montera, som
delar sig i C. de Fuencarral och C. de Hortaleza. Af
dessa gator är den trädplanterade C. de Alcalá
den vackraste och omgifves af ståtliga byggnader,
såsom naturalhistoriska museet och finansministeriet
på norra samt spanska banken på södra sidan. På
Plaza de las Cortes, vid hvilket deputeradekammarens
palats ligger, står en bronsstaty af Cervantes (rest
1835). Straxt s. om Calle mayor ligger Plaza mayor,
en rektangulär öppen plats, der fordom tornérspel,
tjurfäktningar, autodaféer och dylika skådespel egde
rum. Den anlades af Filip III 1619 och omgifves af
arkader. I midten står Filip III:s ryttarestaty. Från
torgets sydöstra hörn utgår Calle de Atocha och
från dess sydvestra Calle de Toledo, båda ett par
af M:s förnämsta gator. Vid Plaza de Isabel II,
vid vestra änden af Calle del Arenal, ligger det
k. operahuset, med hufvudfasaden vänd åt Plaza del
Oriente och k. palatset. På torget står Filip IV:s
ryttarestaty. – I jämförelse med andra hufvudstäder
har M. mycket få byggnader af arkitektoniskt
eller annat intresse. Det har ingen katedral. De
märkligaste kyrkorna äro Basilica de Nuestra
Señora de Atocha (s. ö. om staden), hvilken eger en
af dessa undergörande Mariabilder, som tillskrifvas
Lukas, och af hvilka Spanien öfverflödar, samt det
forna jesuitkollegiets kyrka San Isidro el Real, vid
Calle de Toledo (från 1651). M:s förnämsta byggnad
är obestridt k. slottet, på vestra sidan af staden,
på en höjd nära Manzanares. Der stod fordom en morisk
alcazar. Henrik IV (d. 1474) byggde der ett jagtslott,
som tillbyggdes och förskönades af Karl I (V), när
han först gjorde M. till sin residensstad (1532),
och sedan ytterligare af Filip II, men förstördes
genom en eldsvåda 1734. Den nuv. byggnaden påbörjades
under Filip V 1737 af Sacchetti och fullbordades
1764. Det är bygdt i renaissancestil, 143 m. i
qvadrat och 30 m. högt, af hvit, marmorliknande
granit från Colmenar. Söder om slottet ligger
den k. rustkammaren (Museo de la real armeria),
innehållande kanske den bästa vapensamling, som
någonstädes finnes. På östra sidan af staden ligger
det k. museet (Real museo de pinturas), bygdt 1785,
innehållande omkr. 2,200 taflor, deraf en mängd
mästerverk af första ordningen,
så att samlingen räknas bland de allra förnämsta
i Europa. Bland M:s byggnader må ock nämnas den
1874 byggda tjurfäktningsarenan, Plaza de Toros,
ö. om staden, hvilken rymmer 12,000 åskådare. Mest
besökt af stadens promenader är den öfver 3,000
m. långa, med 8 präktiga marmorfontäner prydda Prado
(Paseo del prado, Salon del prado), utmed stadens
östra sida, med sin fortsättning mot n. Paseo de
recoletos. Söder om staden ligger Paseo de las
delicias och i v. utmed Manzanares P. de la Virgen
del puerto. Öster om Prado ligga Buen Retiros
trädgårdar, med dammar och paviljonger och en
liten djurgård. Filip IV (d. 1665) byggde der ett
jagtslott, Buen Retiro, som förstördes under franska
ockupationen i början af 1800-talet. – Främst bland
undervisningsanstalterna står universitetet, grundadt
i Alcalá 1508 af kardinal Jimenes och 1836 flyttade
till M. 1882 hade det 88 lärare och 7,000 studenter
och är deladt i 5 fakulteter (för juridik, medicin,
farmaci, filosofi och naturvetenskaper; den teologiska
upphäfdes 1868). Vidare har M. landtbruksinstitut,
arkitekturskola, veterinärinstitut, teknologiskt
institut, bergsskola, målare- och bildhuggareskola,
konservatorium m. m. samt ett stort antal lägre
undervisningsanstalter, af hvilka särskildt må
nämnas de många skolor, som underhållas af de
olika protestantiska missionerna. Till M:s öfriga
bildningsanstalter höra nationalbiblioteket
(omkr. 400,000 bd och 30,000 mskrpt samt rika
mynt- och antiqvitetssamlingar), k. biblioteket
(omkr. 100,000 bd), naturhistoriskt museum
(synnerligen rikt i den mineralogiska afdelningen),
botanisk trädgård och observatorium. De förnämsta
lärda sällskapen äro »Real academia española»,
stiftadt 1713 för att odla det kastilianska språket,
»Real academia de historia» (stiftadt 1738), med
bibliotek samt en vacker samling mynt och medaljer,
»Real acad. de ciencias» (stiftadt 1847), Real
acad. de ciencias morales y politicas (stiftadt
1858), konstförening, medicinska och juridiska
föreningar samt antropologiska, naturvetenskapliga
och geografiska sällskap m. m. – M:s industri är
obetydlig; nästan allt hvad befolkningen behöfver
till kläder och föda införes. Hufvudsakligen
tillverkas öfverflöds- och lyxartiklar, såsom guld-
och silfverarbeten, mattor, porslin, cigarrer
m. m. Hufvudstaden är ännu den förnämsta, man kan
nästan säga enda hufvudpunkten för halföns nu väl
utvecklade jernvägssystem. Stadens befolkning växer
snabbt och uppgick 1884 till omkr. 392,000, och
med förstädernas befolkning till öfver 500,000. I
den något enformiga, men om våren af den härligaste
grönska smyckade omgifningen, hvilken i n. begränsas
af den under en stor del af året snöbetäckta Sierra
Guadarrama, ligga några kungliga lust- och jagtslott,
såsom Casa de Campo, El Pardo, der Alfons XII dog
1885, Villa Viciosa, der Ferdinand VI dog 1759, och
La Moncloa. – M:s ålder går ej längre tillbaka än
till förra hälften af 10:de årh. 1083 togs staden af
Alfons VI från morerna. Karl I (V), som ville njuta
af dess rena luft, hade der sitt tillfälliga residens,
och Filip II gjorde den 1560 till sitt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
