- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 10. Lloyd - Militärkoloni /
569-570

(1886) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Magar ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

magasin är i Ryssland antaget till Krnkas gevär. Dessa
magasins konstruktion har förbättrats af Löwe
och sedermera af Lee, så att patronerna medelst
en fjäder automatiskt föras till patronläget och
det tömda magasinet hastigt kan utbytas mot ett
fyldt. Eldhastigheten är vid repetergevären tämligen
olika. Enligt de försök, som i Plymouth och Wien år
1884 verkställdes med Mannlicher-geväret (ett bland de
bästa repetergevären), tömdes magasinet, som innehöll
21 skott, för den ena modellen på 27 sekunder.
H. W. W.

Magasinsstaten, kamer., kollektiv benämning på
alla de personer, hvilka från midten af 1700-talet
till 1870-talet af staten fast aflönades för att
i hufvudstaden och alla län handhafva kronans
spanmålsrorelse. De oftast stora och gedigna
byggnader, i hvilka kronans spanmåls-räntor
förvarades, kallades kronomagasin. Föreståndarna
för magasinen benämndes proviantmästare eller
magasinsförvaltare. Magasinsförvaltaren utfärdade
sina tjenstehandlingar från kronomagasinskontoret
och biträddes vid varans skötsel af fast anställda
magasirisdrängar. Förvaltningen af samtliga
kronomagasinen med all räntespanmål jämte varans
försändning, försäljning eller utborgning till föda
och utsäde i missväxtår sammanfattades i uttrycket
»magasinsväsendet». Denna förvaltningsgren, som
var fällt ordnad 1748, var 1788–93 ställd under en
särskild direktion, öfvertogs sedan af Statskontoret,
men öfverlemnades 1794 till komiterade vid den
till följd af 1786 års riksdagsbeslut stiftade
Allmänna magasinsinrättningen. 1798 kom Allmänna
magasinsdirektionen
till stånd och öfvertog
ej blott statens magasinsväsende, utan äfven
kronobagerierna och fältproviant-magasinen samt
bestyret att hålla trupper och fångar med bröd. Åt
denna direktion, som bestod af 4 (tidtals 8) ledamöter
utom ordföranden, uppdrogs jämväl förvaltningen
af statens bränvinsaffärer, och för alla dessa
ärendens beredning utvecklade sig kring direktionen
ett stort ämbetsverk. Kansliet räknade en tid 9,
kammarkontoret 6, revisionskontoret 7, kassakontoret 2
och bokslutskontoret 3 ordinarie tjenstemän. Särskild
ombudsman var hos direktionen anställd, och äfven
advokat-iskalskontor fanns. Verkets hufvudbok
kräfde 2 1/2 års arbete efter redovisningsårets
utgång, och antalet af de under direktionen
sorterande inrättningarna i olika landsdelar var
betydligt. Exempelvis i Stockholm funnos 1810, utom
slottsmagasinet och kronobageriet, Ladugårdslands
bränneri och lagerkällare (med kronoinspektor,
2 bokhållare och faktor), Tarito bränneri (med
inspektor och bokhållare), Maria bränneri och
lagerkällare samt Katarina lagerkällare och magasin
(hvartdera med sin förvaltare), vidare Kungsholms
bränneri och lagerkällare (med inspektor, faktor
och försäljningsbokhållare) samt kronolagerkällrarna
under Riddarhuset och Börsen (med hvar sin faktor och
försäljningsbokhållare). Alla dessa i hufvudstaden
befintliga inrättningar lydde närmast under en hos
direktionen anställd öfveruppsyningsman. Kriget
1808–09 hade till stor del medtagit de samlade
fonderna; och direktionen kom sedermera i beroende ställning
till rikets ständer, der efter hand den uppfattningen
gjorde sig gällande, att direktionens inflytande på
spanmålshandeln i riket verkade menligt och att hela
den vidlyftiga apparaten borde indragas. Slutligen
nekade ständerna direktionen ett begärdt kreditiv,
och direktionen upplöstes genom k. br. d. 16 Maj
1827. Utredningen kräfde så lång tid, att slutliqviden
mellan statsverket och »f. d. allmänna magasinsfonden»
kunde ega rum först vid slutet af 1829. Statskontoret
återfick då de s. k. magasinsärendena, till
hvilka sedermera räknades endast förvaltningen af
kronomagasin, kronobagerier och undsättningsfonden (se
d. o.). – Som förut är nämndt, kan magasinsväsendets
ordnande räknas från 1748, då K. M:t resolverade,
att som i hvarje län funnes kronomagasin, der kronans
behållna spanmål kunde inlevereras, tilläts icke
allmogen längre att lösa skattespanmålen med
penningar, utan skulle räntan, kronotionden,
kronoarrendet, hästvakansafgiften o. s. v.,
bestående mest i råg och korn, forslas till
»närmaste kronomagasin». Leveranserna skedde
häradsvis på af länsstyrelsen bestämda dagar. En
för hela häradet gemensam forlista uppgjordes af
kronofogden och öfverlemnades till länsmannen,
som på den bestämda dagen åtföljde den långa foran
för att upprätthålla ordningen bland allmogen. Vid
framkomsten till magasinet skedde mätning, dervid
länsmannen höll »kontroll-annotation». Emellertid
inträffade på 1800-talet förändringar, genom hvilka
spanmålsleveranserna alltmera minskades; och då
slutligen räntan och tionden omsattes i penningar samt
penningearrenden infördes i st. f. spanmålsarrenden,
blef hela magasinsinrättningen öfverflödig. Genom
k. br. d. 14 Juni 1871 förordnades, att kronomagasins-
och kronobagerirörelsen i landsorterna skulle
med 1871 års slut upphöra. En del magasin hade
redan förut indragits. De återstående, som då
äfven upphörde, voro de i Norrköping, Linköping,
Vadstena, Visby, Torsebro, Malmö, Landskrona,
Göteborg och Karlsten jämte 24 reservmagasin samt
kronobagerierna i Göteborg och Kristianstad. Derefter
återstodo endast slottsmagasinet och kronobageriet
i Stockholm. Kbg.

Magazin för nöje och bildning, tidskrift, som 1840–41
utgafs af bokhandlaren P. G. Berg i Stockholm med
52 häften om året, i tvåspaltad qvart (i allt 416
sidor jämte 102 planscher och register till båda
årgångarna). Dess prenumerationspris var 16 rdr
årgången. B. L.

Magblödning. Se Magsjukdomar.

Mag Csanád. Se Csanad.

Magdala. 1. (Hebr. Migdal, torn) Ort i Palestina, vid
vestra stranden af sjön Genesaret, omkr. 7 km. n. om
Tiberias, bekant såsom Maria Magdalenas födelseort. –
2. (rättare Makdala) Fordom bergfästning i Abessinien,
190 km. s. ö. från Gondar, på en basaltplatå af
2,775 m. höjd. Konung Teodor af Abessinien hade der
sitt residens. I April 1868 stormades och förstördes
M. fullständigt af en engelsk expedition under Sir
Robert Napiers befäl, afsänd för att befria åtskilliga
af Teodor

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:40:33 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfaj/0291.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free