- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 10. Lloyd - Militärkoloni /
571-572

(1886) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Magar ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

tillfångatagna och i M. förvarade engelsmän. Se Abessinien.

Magdalena. 1. Rio M., flod i syd-amerikanska
förbundsstaten Columbia, upprinner 75 km. s. om
Popayan ur Laguna del Buey, en alpsjö på bergsknuten
Las Papas, vid hvilken Anderna förgrena sig. Strömmen
har ett nästan rakt, mot n. riktadt lopp, bildar i
sin öfre del en mängd forsar, men är segelbar från
Neiva till Honda, hvarest de sista katarakterna bilda
ett oöfverstigligt hinder för fartygen. Nedanför
Honda inträder floden på slättlandet och är segelbar
derifrån till mynningen. Ofvanför Honda har den få
tillflöden, emedan dess dal är mycket smal, men längre
ned mottager den några större bifloder, såsom Carare,
Sagamoso och Cesar från ö. samt Cauca fr. v. Vid
utloppet bildar floden ett mycket förgrenadt delta;
vigtigast för sjöfarten är dess mot n. gående
arm, som mynnar ut i hafvet ö. om Sabanilla,
flodområdets och öfver hufvud hela Columbias
vigtigaste hamn. Flodens längd är omkr. 1,600 km.,
dess flodområde omkr. 300,000 qvkm. – 2. Stat i
nordöstligaste delen af Columbias förenta stater
i Syd-Amerika, omfattar med territorierna Goajira
och Nevada y Motilones en areal af 63,300 qvkm.,
med omkr. 100,000 innev. Vestra och södra delen
är slättland; i n. reser sig det isolerade Sierra
Nevada de Santa Marta till mer än 5,000 m. höjd. Äfven
halfön Goajira i n. ö. är bergig. Största delen af
området, i synnerhet slätten vid Magdalenafloden
och södra sidan af Sierra Nevada, är betäckt med
urskog. Hufvudstaden, Santa Marta, belägen vid
Karibiska hafvet, har knappt 3,500 innev. Den
anlades 1525.

Magdalenahem är en allmän benämning på
välgörenhetsanstalter, som hafva till ändamål att
upptaga fallna qvinnor och förmå dem att återgå till
ett sedligt lefverne. (Namnet är taget från den i Nya
test. omtalade »synderskan» Maria Magdalena.) I alla
tider har den kristna barmhertigheten sökt främja
detta ädla syfte. Redan kejsar Justinianus’ gemål,
Teodora, sjelf beryktad för sedeslöshet (d. 548),
upprättade ett dylikt hem, eller rättare kloster,
för 500 fallna qvinnor. Under medeltiden stiftades
i flere land särskilda ordenssamfund med uppgift
att uteslutande egna sig åt synderskors förbättring,
och vid slutet af 14:de årh. funnos räddningshem för
botfärdiga qvinnor bl. a. i Tyskland, Italien, Spanien
och Frankrike. Den bäst kända af dessa anstalter var
det af Hus’ föregångare Militz (Milec; d. 1374) i Prag
inrättade s. k. »Lilla Jerusalem», som underhölls
genom gåfvor samt skänkte vård och undervisning åt
200 fallna qvinnor. Det var dock först under loppet
af 17:de årh., som dessa anstalter erhöllo en större
betydelse. Till de mångfaldiga barmhertighetsverk,
som den store menniskovännen Vincent de Paula skapade
i Frankrike, må äfven räknas de många stiftelser,
som under hans ledning grundades i Paris och andra
städer med bestämmelse att vara tillflyktsorter för
ångerfulla synderskor eller ur fängelse frigifna
qvinnor. Samtidigt upprättades särskilda hem för
yngre brottslingar. Med de
franska anstalterna såsom förebild uppstodo sedermera
liknande stiftelser i de flesta land i Europa. De
hafva numera utvidgat sin verksamhet till Amerika
och andra verldsdelar. – Inom den protestantiska
verlden hafva under det senare årh. högst lofvärda
försök blifvit gjorda att skapa räddningshem. Den
äldsta anstalten af detta slag är det i London
1758 stiftade hemmet för fallna qvinnor. Men
det är hufvudsakligen från Tyskland och Holland,
som den kraftiga rörelse utgått, hvilken gifvit
upphof till dylika anstalter i de protestantiska
landen såväl i Europa som i Amerika. Ett mäktigt
stöd ega dessa hem i diakoniss-stiftelserna. –
Magdalenahem finnas äfven i Danmark, Norge och
Sverige. Det äldsta i vårt land är »Magdalenahemmet
i Stockholm» (se nästa art.). Några andra anstalter
med liknande verksamhet, t. ex. »Hemmet för frigifna
qvinnor», hafva på senare tider blifvit inrättade i
Stockholm, Jönköping, Norrköping, Upsala och Göteborg.
J. M-r.

Magdalenahemmet i Stockholm kallas en af enskild
välgörenhet upprättad och underhållen räddningsanstalt
»för fallna och ur fängelser frigifna qvinnor intill
en ålder af omkring 40 år». En särskild afdelning
inom anstalten, med benämning Skyddshemmet, är
afsedd för okonfirmerade flickor, ej yngre än 12
år. – Magdalenahemmet började sin verksamhet 1852 (på
Kungsholmen), men måste redan fyra år senare afbryta
densamma af brist på lämplig lokal och sysselsättning
för sina skyddslingar. År 1858 öppnades hemmet å
nyo samt ställdes då under diakoniss-stiftelsens
uppsigt och ledning. Anstalten flyttades 1864 till
Ersta (inom Katarina församling), och derstädes
uppfördes en ljus och rymlig byggnad, som 1878
invigdes till sin bestämmelse. Ditintills hade äfven
yngre vanvårdade eller vilseledda flickor upptagits i
hemmet och derstädes fått vara i ständigt umgänge med
de äldre. Olägenheterna af en dylik nödtvångsåtgärd
afhjelptes nu derigenom att i det nya hemmet
inrättades en särskild afdelning för barn, nämligen
skyddshemmet. Bägge hemmen förestås och vårdas af
diakonissor. De förvaltas af en styrelse, bestående
af sex manliga och sex qvinliga ledamöter. Stadgar
för anstalten utfärdades 1879. De bära prägeln af
det allvar, som är en nödvändig förutsättning för
hemmens tillvaro och bestånd. I anstalten upptages
en qvinna endast för så vidt hon frivilligt söker
inträde derstädes, ett barn deremot, om dess föräldrar
eller målsman göra anhållan derom. Qvinnan kan lemna
hemmet, när hon det önskar, men barnet endast med
målsmans medgifvande. Dessa bestämmelser utesluta
hvarje tanke på tvång. Men för att anstalten ej måtte
blifva en tillfällig tillflyktsort, utan ett verkligt
räddningshem, förutsätta stadgarna, att en i anstalten
upptagen qvinna stannar derstädes minst ett år och
barnet, tills det blifvit konfirmeradt. Skyddslingarna
stå under sin vistelse i hemmen under diakonissornas
omedelbara uppsigt. De äldre sysselsättas med vanliga
husgöromål, såsom tvätt, bakning, väfnad, stickning
m. m.; de yngre deltaga äfven i dessa göromål, men

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:40:33 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfaj/0292.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free