Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Makrillgäddan ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
och espartogräs. 1880 utfördes bl. a. 1,8 mill. lådor
(à 11,3 kg.), 35,000 korgar (à 11,3 kg.) och 15,000
fat (à 23 kg.) russin, hvaraf mer än hälften sändes
till Förenta staterna, 50,000 lådor citroner
samt 21,500 fat pomeranser och apelsiner. 1878
exporterades öfver 13,5 mill. liter vin (mot
endast 6,3 mill. l. 1879) och 24,000 ton bly
(mot. 15,000 ton 1879). Olivolja går mest till
Östersjökusten. Förnämsta importvarorna äro stenkol,
kabeljo, trävaror, tackjern, maskiner och andra
jernvaror. – M. är Strabons och Ptolemaios’ Malaka
och kallas af Plinius Malaca foederatorum. Redan
på kartagernas tid tyckes platsen hafva varit
betydande. Romarna gjorde den till ett »municipium»
och vestgoterna till ett biskopssäte. Efter slaget
vid Guadalete (714) kom den i arabernas våld och
gällde snart som en af de förnämsta städerna i
Andalusien. Den tillhörde kalifatet i Cordova, men
efter omajjadiska dynastiens fall var den för kort tid
hufvudstad i ett sjelfständigt rike. Senare blef den
beroende af Granada. 1487 intogs staden efter en lång
belägring af Ferdinand och Isabella samt behandlades
med stor stränghet.
Málagas(i), mal(a)gasch, madagasser, är det inhemska
gemensamma namnet såväl på de till malajiska
rasen hörande stammarna på Madagaskar som ock
på de af dem talade dialekter (se följ. art.).
H. A.
Malagassiska språket (Eng. malagasy, Fr. malgache
l. madécasse, T. madegassisch) talas af alla infödda
stammar på Madagaskar. Af dess hittills kända 13
dialekter äro hóva l. ankóva, i det inre landet,
och dernäst betsimisaraka, på östra kusten, de
vigtigaste. I formelt hänseende eger malagassiskan
alla de kännetecken, som utmärka malajiska språk:
saknad af genus, numerus, deklination och konjugation
i vanlig mening, men fonetiskt skiljer
den sig från de flesta af dessa både genom tillvaron
af de bägge ljuden f och s [sj] och genom flere
djupt ingripande fonetiska lagar. Malagassiska
språket anses vara närmast beslägtadt
med batta-språket på Sumatra. Den obetydliga
literaturen, hvartill hova-dialekten uteslutande
användts, består af bibelöfversättningar, religiösa
skrifter, några samlingar af folksägner o. dyl. –
Jfr Freeman och Johns: »Dictionary of the malagasy
language» (engl.-mal. and mal-engl.;
2 vol., Tanánarivo, 1835); Marre de Marin:
»Grammaire malgache» (1876); Parker: »Concise
gramm. of the malagasy language» (1883); Dahle:
»Specimens of malagasy folklore» (Antan., 1877).
H. A.
Málaháttr. Se Fornyrdalag.
Malajalam (Malayalam, Malayalim), »bergsbygd», är
det inhemska namnet såväl på det dravidiska språk,
som talas på Malabarkusten (af 3 3/4 mill.), som
ock egentligen på landet sjelf. I Europa nyttjas
ordet dock endast i den förra bemärkelsen. Språkets
område i de inhemska vasallstaterna Travancore och
Kotsjin samt de britiska distrikten Malabar och Kanara
sträcker sig emellan vestra Ghatskedjan och hafvet,
från Trivanderum i s. till något öfver 20° n. br.,
der det mötes af det kring Mangalur
talade tuluspråket. Dess öfriga (östliga) grannar
äro de likaledes dravidiska kanara i n. och tamil
i s. Med detta senare språk är också malajalam
närmast slägt – Caldwell är böjd att anse det
som en dotter af tamil – och skiljer sig derifrån
hufvudsakligen i två punkter: lexikaliskt genom
upptagande af en stor mängd från sanskritstammar
deriverade ord, grammatiskt genom bortkastande af
personaländelserna i verbet och dessas ersättande med
föregående pronominala subjekt, t. ex. i tamil (som i
Lat. och Grek.) aditt-en, jag slog, aditt-aj, du slog,
aditt-an, han slog, i malajalam (som i svenskan)
nan (ni, avan) adicu, jag (du, han) slog. Om den
grammatiska strukturen för öfrigt se Dravida och
Tamil. En dialekt (mappilla) talas på de närbelägna
öarna Lakkadiverna och Malediverna. Malajalam
skrifves med eget alfabet, som härstammar från
acoka-inskrifternas (se Indiens språk och literatur
sp. 561, 565). – Literaturen inskränker sig för
malajalam, som för andra nyindiska mindre språk,
egentligen till tre afdelningar: konstpoesi,
folkpoesi och »europeisk» literatur. Den första
består af efterbildningar från berömda sanskritverk
(Mahabharata, Ramayana, Purana o. a.), den sista
af missionsliteratur och läroböcker. Folkpoesien,
episka sånger, patu, af hvilka den äldsta,
Ramacharita, går tillbaka ett par århundraden före
portugisernas ankomst, är mycket rik, men till vida
största delen ännu blott muntligt bevarad. (Se
härom inledningen till Gunderts ordbok.) – Öfver
malajalam finnes en hel mängd arbeten. De bästa
äro Gundert: »Grammar of the malayalim language»
(Mangalur, 1868) och »Malayalim-english dictionary»
(Mang. 1872); Caldwell: »Compar. gramm. of the
dravidian languages» (2:dra uppl. 1875); Burnell:
»Specimens of south-indian dialects» (1873).
H. A.
Malaj-björnen, Ursus malayanus, zool., hör till
familjen björndjur (Ursidae) inom rofdjurens
ordning och däggdjurens klass. Han är klumpigt
byggd, har bredt hufvud, kort och bred nos, mycket
små ögon, stora tassar, långa och starka klor
samt tät och korthårig pels. Till färgen är han
svart, med roströdaktig nos och en hästskoformig,
rostfärgad eller ljusare fläck på bröstet. Längden
stiger till 1,4 m. och höjden öfver manken
till 70 cm. Malaj-björnen är hemma i Nepal och
Bortre Indien samt på Sumatra och Borneo. Mera än
samslägtingarna förtär han växtämnen; framförallt
älskar han söta frukter och anställer ofta stor
skada i kakaoplanteringarna. Han uppehåller sig
lika mycket i träden som på marken och klättrar
skickligast af alla arterna inom familjen. Han är af
ett mildt sinnelag och låter lätteligen tämja sig.
C. R. S.
Malajer (Malaj. malaju, af oviss betydelse) kallas
i vidsträckt mening den till malajiska rasen hörande
befolkningen i Indiska arkipelagen, eller de stammar,
som från språklig synpunkt räknas till malajo-javanska
gruppen (se Malajiska språk). Stundom fattas ordet
malajer ännu vidsträcktare, då det äfven inbegriper
den till samma ras hörande befolkningen på
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
