Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Malm ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
härad. Areal 3,033 har. 1,365 innev. (1884). M. utgör
ett konsistorielt pastorat af 2:dra kl., Vesterås
stift, Köpings kontrakt. – 3. Lilla Malma, socken i
Södermanlands län, Villåttinge härad. Areal, jämte
Malmköping, 8,069 har. 1,557 innev. (1884). Annex
till Dunker, Strengnäs stift, Villåttinge
kontrakt. Inom socknen ligger exercisplatsen Malma
hed.
Malma hed. Se Malmköping.
Malmaison [-mäså’ng], lustslott med stor park i
franska depart. Seine-et-Oise, omkr. 10 km. v,
om Paris, på venstra Seinestranden nära staden
Rueil. Slottet beboddes en längre tid af Napoleon
och Josefina samt senare af den sistnämnda ensam,
sedan hon blifvit skild från Napoleon. Efter hennes
der timade död (1814) öfvergick M. till hennes son
Eugène, hertig af Leuchtenberg. 1842 såldes det till
drottning Maria Kristina af Spanien och 1861 till
Napoleon III. Sedan 1877 är det enskild egendom.
Malmberg, Petrus, biskop, f. i Stora Malms
socken, Södermanland, 1653, blef 1672 student i
Upsala, promoverades 1679 till filos. mag. och
prestvigdes 1681. Anställd som predikant för
lifdrabanterna, kallades M. 1687 till hofpredikant hos
enkedrottningen och utnämndes 1696 till kyrkoherde i
Katarina församling i Stockholm. Han kallades 1704
till Karl XII:s öfverhofpredikant och biktfader
samt fältsuperintendent, följde sedermera svenska
hufvudhären och blef under dess vistande i Sachsen
teol. doktor i Wittenberg. 1708 erhöll han fullmakt
som biskop i Vesterås, men fortfor att följa konungen
ända till Bender, hvarest han afled 1710. Utom sin
doktorsdisputation och ett latinskt tal efterlemnade
M. blott ett par likpredikningar. -rn.
Malmberg, Bror Karl, arkitekt, f. i Stockholm d. 5
Mars 1818, gjorde sig egentligen bekant genom
ritningarna till Göteborgs nya teater, hvilken
uppfördes 1856–59, samt genom restaurationen
och tornbyggnaden å Ladugårdslands (Östermalms)
kyrka (1866–68). Kupolen, till hvilken Scholander
1862 uppgjort ritning, skulle ändras af M. för
ringklockornas uppsättande, men erhöll slutligen en
med det första förslaget nära öfverensstämmande
form genom professor Haverman. Med anledning af
M:s förtjenster om detta företag slogs en större
medalj. Han var då hofarkitekt. 1869 erhöll han
hofintendents titel. M. afled i Göteborg natten till
d. 26 Aug. 1877. -rn.
Malmborg, Otto August, militär, föddes å Sveaborg
d. 28 Juli 1795. Efter att 1812 hafva utnämnts till
underlöjtnant vid Ingeniörkårens fältmätningsbrigad
deltog han i tyska (1813) och norska (1814)
fälttågen. Under en lång följd af år (1823–48) var
M. adjutant hos kronprinsen, sedermera kon. Oskar I,
samt avancerade under tiden vid Lifbeväringsregementet
och Värmlands regemente, hvars chef han blef 1840. Han
utnämndes 1849 till generalmajor, förde 1849–Aug. 50
befälet öfver en svensk-norsk ockupationskår i
norra Slesvig, var 1856–62 militärbefälhafvare i
3:dje militärdistriktet och befordrades 1862 till
generallöjtnant. Död å Wåxnäs, vid Karlstad, d. 21
Maj 1864. – M. hade 1842 blifvit adlad och 1849
led. af Krigsvet. akad.
Malmbräcka. Se Bräcka, petrogr.
Malmbäck, socken i Jönköpings län, delad å Vestra
härad med 16,469 har, 1,982 innev., ocb Tveta härad
med 1,548 har, 223 innev., tillsammans 18,017 har,
2,205 innev. (1884). M. bildar med Ödestuga och
Almesåkra ett konsistorielt pastorat af 2:dra kl.,
Vexiö stift, Vestra härads kontrakt.
Malmedy [-mödi], stad i preussiska regeringsområdet
Aachen (Rhenprovinsen). 5,978 innev. (1880),
mest valloner. I närheten ligga flere jernhaltiga
mineralkällor.
Malmen, exercisplats för Första och Andra
lifgrenadierregementena, belägen vid Malmslätts
jernvägsstation i Kärna socken, Östergötlands län,
7 km. från Linköping.
Malmerfelt, Olof, ämbetsman, föddes i Umeå
d. 28 Sept. 1693 och hette före sitt adlande
Malmer. Efter tjenstgöring å olika landskontor
befordrades han 1717 till landträntmästare och 1720
till landskamrer i Vestmanlands län, öfvergick 1728
från sistnämnda befattning till Kammarrevisionen,
utnämndes 1740 till lagman i Ångermanland
och Vesterbotten samt adlades 1743. En kortare
tid af sistn. år var han vice landshöfding i Stora
Kopparbergs län och förrättade 1749–50 samma syssla i
Vesterbottens län. Från 1752 års riksdag tillhörde
han hofvets parti. 1753 föredrog konung Adolf
Fredrik honom framför öfriga sökande till den lediga
landshöfdingestolen i Vesterbottens län, men
rådet uteslöt honom från förslaget, förskansande sig
bakom ett minutiöst iakttagande af tjensteålderns
rätt att komma i betraktande. Denna tvist,
hvilken af de maktegande vid 1755–56 års riksdag
afgjordes till nackdel för konungen och M., blef
en af hufvudanledningarna till denna riksdags
märkliga »tjenstebetänkande», genom hvilket
tjensteåldern upphöjdes till uteslutande grund
för befordran. M. blef 1757
e. o. och 1758 ordin. kammarråd samt slutligen
landshöfding, 1765 i Vesterbottens, 1769 i
Vestmanlands län. Död d. 10 Sept. 1771. M. var en
af Frihetstidens dugligaste ämbetsmän och sedan
1740 ledamot af Vetenskapsakademien.
Malmesbury [mamsbörri], stad i engelska grefskapet
Wilts, på en af floden Avon nästan omsluten höjd,
147 km. v. om London. 3,133 innev. (1881). – I
benediktin-klostret i M. lefde under förra hälften af
1100-talet historieskrifvaren Vilhelm af Malmesbury.
Malmesbury [mamsbörri]. 1. James Harris, earl of
M., engelsk diplomat, son till skriftställaren
James Harris, f. 1746, tjenstgjorde sedan 1768
vid legationen i Madrid och var sedermera ministre
plénipotentiaire i Berlin, (1772–76), i Petersburg
(1776–82) och i Haag (1784–89). För den skicklighet,
hvarmed han i Holland bidrog till det republikanska
partiets störtande och prinsens af Oranien
återinsättande i arfståthållareskapet, upphöjdes
Harris 1788 till lord M. 1794 afgick han till
Braunschweig att begära prinsessan Karolinas
hand för prinsen af Wales och ledsagade henne
till England. 1796 och 1797 underhandlade M. utan
resultat i Paris och Lille med franska direktoriet,
men lemnade derefter, med anledning af tilltagande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
