Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Malmöhus län
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
3 hafva kyrkan belägen inom M. län. – Länet tillhör
1:sta militärdistriktet samt är indeladt till 542
nummer af Skånska dragonregementet, 462 nummer af
Norra och 769 af Södra skånska infanteriregementet
samt 78 2/3 rotar extra rotering och 57 båtsmän. Af
värfvade trupper har länet en del af Vendes
artilleriregemente förlagd till Landskrona samt
delar af Kronprinsens husarregemente stationerade
i Malmö och Helsingborg. – Vidare ingår länet
i Södra bergmästaredistriktet, i Södra väg- och
vattenbyggnadsdistriktet och i Södra tulldistriktet
samt bildar 4 justeringsdistrikt, nämligen
21:sta–24:de, och 1 revir af Södra skogsdistriktet. –
För helso- och sjukvård är länet fördeladt i 5
provinsial- och 4 distriktsläkaredistrikt; de
större städerna hafva en eller två stadsläkare,
hvarjämte läkare äro anställda vid såväl de båda
hospitalen för sinnessjuka, i Malmö och Lund, som
länslasaretten och kurhusen i dessa städer, i Ystad
och i Helsingborg samt vid länslasarettet i Hörby. –
En länsveterinär finnes i länet. Ett statens stuteri
är inrättadt å Flyinge (i Sandby socken). Å Alnarp (i
Lomma socken) är ett landtbruksinstitut och dessutom å
Oregård (i Bosjöklosters socken) en landtbruksskola;
en privat sådan finnes i Trelleborg. Folkhögskolor
äro förlagda till Tottarps socken (Hvilan) och Asks
socken (Fridhem). – Till riksdagens Första kammare
utser länet 10 ledamöter och Malmö stad 1; till Andra
kammaren sänder landsbygden 11, Malmö stad 4, Lund,
Helsingborg och Landskrona hvar och en 1 samt de
öfriga 4 städerna tillsammans 1 ledamot. – Jordbruket
i detta rikets fruktbaraste län står högt. Den rådande
jordmånen på den stora slätten är bördig svartmylla på
ler- eller mergelbotten och på sluttningen af Söder-,
Linderöds- och Romeleåsarna mera mager sandjord. Vid
kusten är myllan sandblandad, och på Falsterbo
udde uppträder flygsanden. Af länets landsbygds
hela areal äro 68 proc. åker och annan odlad jord
samt 7 proc. naturlig äng och 14 proc. skogbärande
mark. Denna areal är blott 1,1 proc. af rikets
landsbygds, men den odlade jorden utgör öfver 10
proc. af hela rikets. Länet intager i detta hänseende
det främsta rummet. En af de sista årens medelmåttiga
skördar å landsbygden beräknades hafva gifvit af
stråsäd omkr. 283,000 hl. hvete, 780,000 hl. råg,
1,340,000 hl. korn, 1,860,000 hl. hafre, 710,000
hl. blandsäd och af potatis 1,460,000 hl. Öfver
hufvud taget är en sådan skörd omkr. 1/7 af hela
rikets. Vid 1883 års slut uppgafs kreaturens antal å
landsbygden vara: 60,846 hästar, 148,864 nötkreatur
(deraf 109,812 kor), 74,944 får, 45 getter och 62,489
svin. Öfverskottet till afsalu utöfver länets egna
behof såväl af säd och jordbrukets andra produkter
som af kreatur och öfriga ladugårdsalster är betydligt
stort. I goda år skattas det i den förra gruppen till
8 à 9 millioner kronor och i den senare till 2 à 3
mill. Bränvinsbränningen är visserligen icke stor, men
ganska betydande, på de senare åren 3 à 4 mill. liter
årligen. En annan vigtig näringsgren, ehuru inskränkt
till helt få ställen, är sockerbetsodlingen, som år
1883 gaf 4 1/2 mill. kg. betor. Värdet af det inom länet
tillverkade hvitbetssockret uppgifves år 1884 till 1 2/3
mill. kr. Skogstillgången är i allmänhet ringa, men
skogen vårdas mycket väl, i synnerhet vid de stora
godsen, der äfven de bästa och största skogarna
anträffas. Fisket är för kustbefolkningen en god
binäring och sysselsätter vid de ganska många och
stora fiskelägena en ej obetydlig personal. Ehuruväl
länets bergarter icke äro malmfyndiga, har det
dock en högst betydande grufbrytning, nämligen
för stenkol. Den för stenkolens tillgodogörande
först bearbetade platsen var vid Helsingborg och
trakten norr derom. De nu vigtigaste fyndorterna
äro vid Höganäs, Billesholm (Vallåkra bolag) och
Bjuf (Kropps bolag) samt Skromberga stenkolsfält
(i Ekeby socken). Sammanlagdt uppfordrades under
år 1884 fullt 2 mill. hl. Jämte kolet vinnes äfven
en synnerligen god eldfast lera. I socknarna norr om
Ringsjön, äfvensom å några andra ställen brytes och
förarbetas sandsten. Äfven kalkstensbrott finnas inom
länet, mest betydande vid Limhamn, s. v. om Malmö. År
1884 uppgafs för länet en gjutgodstillverkning af
968 ton (à 1,000 kg.). Nämnda år uppgafs fabrikernas
antal till 236, med 6,943 arbetare och 27,357,735
kr. tillverkningsvärde, hvilket var 14,3 procent af
hela rikets. Till denna tillverkningssumma bidraga
mest sockerraffineringsverken i Landskrona, Ystad
och vid Malmö (Arlöfs för betor), gjuterierna
och mekaniska verkstäderna i Malmö, Landskrona,
Lund och Helsingborg, kemisk-tekniska fabrikerna i
Helsingborg, Landskrona och Malmö, tobaksfabrikerna i
Malmö och Ystad, klädes- och bomullsväfnadsfabrikerna
samt bomullsspinneriet i Malmö och cementfabriken
i Lomma. Handtverkarnas antal angafs s. å. till
2,818, med 5,256 arbetare, och handlandenas år 1883
till 2,281, med 1,320 biträden. Sjöfart idkades
1883 i inrikes fart med 5 segelfartyg, om 143 tons,
samt 8 ångfartyg, om 903 tons och 386 hästkrafter,
samt i utrikes fart år 1884 med 336 segelfartyg, om
71,951 tons, och 20 ångfartyg, om 7,549 tons och 1,474
hästkrafter. – Länet är rikt lottadt på jernvägar,
nämligen Södra stambanan (61 km.) och de enskilda
banorna Helsingborg–Hessleholm, Landskrona–Engelholm,
Hör–Hörby, Landskrona och Helsingborgs, Ystad–Eslöf,
Lund–Trelleborg, Malmö–Ystad, Börringe–Anderslöf,
Helsingborg–Halmstad, Helsingborg–Höganäs samt
Åstorp–Höganäs (tillsammans af enskilda banor
inom länet 350 km.). – Sparbanksväsendet är mycket
väl utveckladt i detta län, som vid 1884 års slut
räknade 46 sparbanker och i dem 164,559 delegare
med en samfälld behållning af 48,584,343 kr.,
hvilket är, hvad delegarna beträffar, mera än 1/6
af hela rikets och i fråga om behållningen nära
1/4. – Hemmantalet utgör 4,203,3, deraf 134,7
för städerna. Taxeringsvärdet år 1885 var för
jordbruksfastigheter 283,318,700 kr. å landsbygden
och 6,953,500 kr. i städerna samt för annan fastighet
19,541,100 kr. å den förra och 91,305,700 kr. i de
senare. Häri ingår ej statens och menigheters fasta
egendom, taxerad till 19,240,900 kr. å landsbygden
och 12,558,300
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
