Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Maltitz ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Beskattning af den fullfärdiga produkten förekommer
i Nord-Amerikas Förenta stater i form af en
»fatskatt». – Råämnebeskattningen kan vara lagd
på humlen, på kornet eller på maltet. Skatt på
humlen är olämplig, bl. a. derför att humlen icke
är nödvändig för alla slags maltdrycker och kan
för öfrigt ersättas med surrogat. Skatt på kornet
förekommer i Norge, der skatten bestämmes efter
den mängd korn, som stöpsättes. Denna skatteform
förorsakar likväl synnerligt höga kontrollkostnader
och är redan af detta skäl mindre lämplig. Lägges
skatten på maltet (maltskatt i inskr. bem.), kan dess
storlek bestämmas antingen efter den mängd malt, som
i och för tillverkning af maltdrycker till krossning
uppmätes, eller efter den inmäskade maltmängden. Det
förra slaget, som förekommer i Bajern och Würtemberg,
är i det hela den lämpligaste formen af maltskatt,
emedan kontrollen är jämförelsevis enkel och billig
samt icke hinderlig för bryggerinäringen. Det
senare slaget åter lider, ehuru i mindre grad,
af samma brister som redskapsbeskattningen. –
I Sverige har fordom beskattning af maltdrycker
egt rum, men blifvit afskaffad. Enär den genom
bränvinslagstiftningen minskade förbrukningen af
bränvin framkallat en tillväxt i ölförbrukningen
och denna tillväxt merendels betraktas såsom ett
ondt, har likväl på de sista åren tanken att genom
en maltskatt söka hämma denna tillväxt uppdykt,
då den 1866 införda och sedermera flere gånger,
senast 1885, skärpta regleringen af den dittills
fria försäljningen af maltdrycker ej ansetts lemna
tillräckligt tillfredsställande resultat. Dock torde,
jämte hänsyn till nykterhetens befrämjande, äfven
önskan att öka statens inkomster medverkat till att
framkalla tanken på en svensk maltskatt, i synnerhet
som bränvinsförbrukningens aftagande minskat statens
inkomst af bränvinsskatten. Den 1877 för öfverseende
af bränvinslagstiftningen nedsatta komitén fick
äfven i uppdrag att uppgöra förslag till författning
angående beskattning af maltdrycker och afgaf 1881 ett
dylikt förslag, som i hufvudsak anslöt sig till den
i Bajern använda formen af maltskatt. Sedermera har
skatteregleringskomitén äfven föreslagit införande af
en maltskatt. Ännu har likväl intet af dessa förslag
ledt till några praktiska resultat. – I afseende å
maltskattens lämplighet gäller i det hela detsamma som
om konsumtionsskatter (se d. o.) i allmänhet. Dock må
beaktas, att en maltskatt, som minskar förbrukningen
af maltdrycker, under vissa förutsättningar skulle
kunna framkalla en ökning af bränvinsförbrukningen,
hvarför införandet af en dylik skatt bör ske med
varsamhet och urskiljning.
D. D.
Maltzan, Heinrich Karl Eckhardt Helmuth von,
riksfriherre till Wartenburg och Penzlin, f. 1826
i Dresden, d. 1874 i Pisa genom sjelfmord, var en
framstående kännare af den feniciska arkeologien
samt af de muhammedanska folkens karakteristiska
egenskaper och sociala förhållanden, hvilka han
sedan 1852 studerade på resor i Medelhafvets södra
och östra kustland, äfvensom i Abessinien (1857–58)
och Arabien (1860 och 1870–71). Han
utgaf flere beskrifningar öfver dessa resor,
bl. a. Meine wallfahrt nach Mekka (1865), en liflig
och utförlig framställning af en pilgrimsresa, som
M., förklädd till muhammedan, år 1860 företog från
Egypten till Mekka. Detta arbete fullständigar på ett
upplysande sätt Burckhardts äldre beskrifning öfver
en liknande färd. M. utgaf äfven A. v. Wredes »Reise
in Hadramaut» (1870).
Malum coxæ senile, Lat., med., en möjligen på gikt
beroende åkomma i höftlederna hos äldre personer,
som består i en småningom inträdande deformation
af höftleden genom ledbroskens försvinnande samt
oregelbunden benbildning kring höftbenets led
och på det merendels afplattade lårbenshufvudet,
hvarigenom höftledens rörlighet inskränkes samt gången
blir försvårad och smärtsam. Åkomman är obotlig.
F. B.
Malung, pastorat i Kopparbergs län, Malungs, Lima
och Äppelbo tingslag. Areal 194,128 har. M. omfattar
Öfver-Malung (eller Malung), Ytter-Malung och
Öje kapell, som tillsammans stundom räknas såsom en
församling, hvilken år 1884 hade 5,838 innev., samt
Tyngsjö kapell. M. utgör ett konsistorielt pastorat
af 2:dra kl., Vesterås stift, Vester-Dals kontrakt. Om
det s. k. »Malungs skinnarmålet» se Dalarna, sp. 787.
Malungs, Lima och Äppelbo tingslag, i Kopparbergs
län, omfattar Malungs pastorat och socknarna Lima,
Transtrand, Äppelbo. Areal 477,733 har. 12,574
innev. (1884).
Malus, bot. Se Pirus.
Malus [maly], Étienne Louis, fransk fysiker,
f. 1775, d. 1812, genomgick Polytekniska
skolan i Paris, tjenstgjorde derefter i fält
såsom ingeniörofficer, bl. a. på den franska
expeditionen till Egypten (1798–1801), var 1806–08
underdirektör för befästningsarbetena vid Strassburg
och kallades 1809 till Paris såsom examinator
vid Polytekniska skolan. 1810 blef han medlem af
Franska institutet. M. gjorde vigtiga undersökningar
på optikens område och upptäckte bl. a. lagarna
för ljusets polarisation vid reflexion (1808), en
upptäckt, som af Royal society i London belönades
med Rumfords-medaljen. Se vidare nästa art.
Malus’ lag [maly’s], fys., är en af den franske
fysikern E. L. Malus (se föreg, art.) uppställd regel,
som bestämmer förhållandet emellan intensiteterna
hos de båda bilder, hvilka uppkomma, när polariseradt
ljus får genomgå en dubbelbrytande enaxig kristall
(se Dubbelbrytning). Densamma angifves genom följande
matematiska uttryck
o = icos²α och e = isin²α,
i hvilka o och e beteckna intensiteterna hos den
ordinära och extraordinära bilden, i det på
kristallen infallande ljusets intensitet och α den
vinkel, som dettas polarisationsplan gör med
kristallens hufvudsnitt, d. v. s. det mot kristallens
yta vinkelräta plan, hvari de båda bilderna
ligga. Malus’ lag ligger till grund för en mängd
fotometriska försöksmetoder, hvilka förnämligast
blifvit angifna och satta i verket af Arago.
Densamma gäller emellertid blott då, när det
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
